Samhällskunskapsämnet är ett skolämne det forskas förhållandevis lite om och kring, detsamma gäller vuxenutbildning. Kombinerar man dessa två är forskningen näst intill obefintlig. Genom denna uppsats hoppas jag kunna bidra med förståelse och perspektiv vad gäller undervisning i samhällskunskap inom vuxenutbildning. Arbetets syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare verksamma inom vuxenutbildning – med utgångspunkt i Basil Bernsteins (2000) teori om kunskap - tänker kring och upplever ämnets syfte och mål. Vidare ämnar undersökningen lyfta deras tankar och erfarenheter när det kommer till utveckling av kunskaper och förmågor inom ämnet. En kvalitativ intervjustudie har genomförts och resultatet visar att de undersökta lärarnas syn är koncentrerad kring medborgarfostran och att de har en klar bild över hur de på bästa sätt ska nå detta syfte och mål. Dessvärre överstiger vuxenutbildningens utmaningar dess möjligheter vilket försvårar benägenheten att nå måluppfyllelse.

Fakulteten för lärande och samhälleInstitutionen för skolutveckling och ledarskapTherese Traneborn 2010 Sångstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ettspecialpedagogiskt perspektivWhile singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspectiveSammanfattningSyftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar sångstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att välja ett kvantitativ metod, enkätundersökning, har jag valt att undersöka ämnesområdet med så liten påverkan som möjligt från mina egna uppfattningar och värderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jämlik organisation där arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sångstund eller inte på sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sångstund varje vecka på sin avdelning, 58 procent har det varje dag. Alla pedagogerna, oavsett utbildningsbakgrund, har också en hög medvetenhet om vad sångstunden kan utveckla hos barnen. Gruppstärkande och språkutvecklande får de högsta antalen svar i undersökningen. Majoriteten av pedagogerna använder sångstunden regelbundet med ett specialpedagogiskt syfte. De övar barnen medvetet inom områdena; tal- och språk, samspel/turtagning, hörsel, sinnesfunktioner och motorik. Resultaten från undersökningen har stöd i teorier, bland annat Rudolf Steiners sinnesteorier, Antonio Damasios affektteori och Kjell Granströms organisationsteorier. Nyckelord; kvantitativ,pedagoger,specialpedagogiskt syfte,sångstund Handledare: Lotta AndersonExaminator: Birgitta Lansheim

Avsikten med denna studie är att ta reda på hur förskollärare ser på femårsavdelningen och dess syfte, särskilt i relation till dess skolförberedande funktion. Det sker en förändring i utbildningssystemet där kunskap nu ses som en ekonomisk tillväxtfaktor och forskare diskuterar kring att förskolan har fått en allt mer skolförberedande position. Förskoleklassen som 2026 blir nya årskurs 1 och därmed försvinner har gjort oss intresserade för hur detta påverkar femårsavdelningarnas verksamhet och syfte.     Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med förskollärare. För att analysera femårsavdelningarnas syfte har vi använt oss av Biestas tre begrepp för god utbildning; kvalificering, socialisering och subjektifiering. Resultatet visar att femårsavdelningen har en tydligt kvalificerande funktion, att förbereda barn inför nästa steg i utbildningssystemet genom att ge dem ämneskunskaper och kunskaper kring de sociala förväntningar som kommer finnas på dem i skolan. Samtidigt har femårsavdelningen också ett syfte i att skapa trygga individer. Vi har kommit fram till att femårsavdelningen har en skolförberedande funktion och att dess syfte kan ses som sammansmält med förskoleklassens syfte. Att femårsavdelningen är skolförberedande kan leda till en utökad skolarisering, att skolan mer och mer inkräktar på förskolans traditionella roll. Större fokus på mätningar och vikten av tidiga insatser i förskolan kan också ses som produkter av det nya globala utbildningssystemet där förskolan, i detta fall femårsavdelningen, ses som ett viktigt steg i att förbereda barnen inför skolstarten.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ifall lågstadielärare ger sina elever läxor i matematik och vad deras bakomliggande syfte är med att ge eller inte ge läxa. Examensarbetet undersöker även vilka typer av läxor i matematik som lärarna ger samt vad lärarna anser att de olika läxornas funktion är. För att kunna ta reda på lärares åsikter om läxor i matematik användes strukturerade intervjuer med utgångspunkt från de teoretiska ramverken som lyfts i examenarbetet.   Resultaten visar att lärarnas främsta syfte är att eleverna ska öva och repetera för att befästa kunskap eftersom tiden i skolan inte räcker till. Men även att eleverna ska lära sig ta ansvar och få studievana inför framtiden, stärka relationer mellan vårdnadshavare och barn samt skapa kommunikationskanal med vårdnadshavarna. De läxor som använts är öva- eller repetitionsläxa med samma intention som syftet och komma ikapp läxor för att eleverna inte ska hamna efter i undervisningsplaneringen.

Syftet med studien var att undersöka legitimerade förskollärares perspektiv på samlingens syfte och innehåll, samt hur de anser att de tillämpar sitt didaktiska förhållningssätt för att främja barnens delaktighet och inflytande vid samlingen. Det är en kvalitativ studie som bygger på nio semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av läroplansteorin och de didaktiska frågorna när, hur, vad och varför. Resultatet visade att samtliga förskollärare beskrev ett tydligt syfte men hade olika syn och perspektiv på innehållet i samlingen. Vissa använde samlingen som ett tillfälle för lärande, medan andra nyttjade samlingen för att berätta om dagens planering för att barnen skulle bli väl förberedda på dagens struktur. Ett fåtal ifrågasatte samlingens syfte. Alla intervjuade förskollärare beskrev hur de använder sitt didaktiska förhållningssätt för att främja barnens behov, delaktighet och inflytande.

Det här arbetet handlar om begreppet läxor inom matematikundervisningen och innehåller en sammanställning av några lärares syn på läxor. Det vi ville undersöka är hur lärare definierar begreppet läxa, vad lärare vill uppnå med läxor, hur läxorna är utformade samt om vårdnadshavare förväntas hjälpa till. För att få fram information till detta arbete har vi undersökt vad tidigare forskning säger om ämnet, använt oss av kurslitteratur samt gjort kvalitativa intervjuer med verksamma lärare. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar på lågstadiet. Lärarna arbetar på tre olika skolor i tre olika kommuner. Informationen från intervjuerna har vi sedan analyserat utifrån en fenomenografisk syn. Utifrån intervjuerna med lärarna kom vi fram till att de tycker att läxor ska vara repetition, för att befästa kunskap som eleverna redan lärt sig i skolan. De tycker även att läxorna ska vara utformade så att eleverna själva kan göra läxan, dock är stöttning från vårdnadshavare alltid välkommet. Materialet till läxorna hämtas från läromedel, Internet samt att lärarna själva gör eget material.

Denna studie undersöker hur gymnasielärare i svenskämnet arbetar med och förhåller sig till skrivundervisningen och hur deras språksyner uppfattas. Sju gymnasielärare har intervjuats om hur och varför de bedriver skrivundervisning. I denna studie är fokus på lärarens skrivutvecklande arbete samt vilken språksyn läraren ger uttryck för. Studiens resultat visar i enlighet med tidigare forskning att vissa sätt att arbeta med skrivande är mer vanligt förekommande och att dessa sätt i stor del beror på lärarnas tolkning av styrdokument. Studien visar också att lärarna har en dominerande språksyn, men ofta med drag av andra språksyner. Då en språksyn ofta är dominerande enligt tidigare forskning och att lärare bör vara medvetna och försöka kompensera för detta i skrivundervisningen för att eleverna sskrivundervisning ska bli mer varierande och ge en bättre helhet till vad som är skrivande bör lärarna, utifrån resultatet i studien, försöka kompensera för den egna språksynen för att eleverna ska få större variation. Medvetenhet hos lärare kring skrivundervisningen och en större variation torde också möta fler elevers behov och bidra till att de känner större meningsfullhet i skrivundervisningen.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om fenomenet digital teknik och dess betydelse i förskolan. Detta görs genom att försöka ta reda på vilket sätt förskollärare beskriver att digital teknik används med barnen på deras respektive förskolor och hur de resonerar kring begreppet digital kompetens. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografiskt inspirerad ansats, där vi urskilt förskollärarnas olika uppfattningar som presenteras i form av kategorier. Resultatet visar att den digitala tekniken är etablerad och har en betydelse i förskolan men att det finns en viss osäkerhet kring denbland förskollärarna samt ett behov att försvara användningen av den. Det framkom även en uppfattning om att digital teknik alltid måste ha ett lärandesyfte. Studiens slutsats är att digital teknik underlättade i verksamheten och i undervisningen men att det behövs en större förståelse för begreppet digital kompetens och vad detta kan innebära i förskolan.

En analys av domstolars civilrättsliga makt över avtal i kommersiella avtalssituationer. Utgångspunkten är att domstolen innehar rätten att förändra avtal när orimliga resultat uppstår från det aktuella avtalet. Utövandet av makten sker med hjälp av avtalstolkningsläran med målet att finna avtalets verkliga syfte. En av de främsta anledningarna till varför domstolen ska behålla denna civilrättsliga makt är för att den inte ska lämnas ensam upp till lagstiftaren. De lege ferenda bör domstolens roll att öka och prejudikatbildningen behöver stärkas.

No description available.