No description available.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING  Dagens utveckling är att vården flyttar hem i allt större utsträckning och att fler personer önskar avsluta livet i hemmet. Den palliativa vården har som mål att lindra lidande och främja livskvalitet och utgår från de fyra hörnstenarna symtomkontroll, samarbete, kommunikation och information samt stöd till närstående. Tillgången till palliativ vård är dock ojämn i landet och för att uppnå en väl fungerande symtomlindring ställs stora krav både på sjukvården och på de närstående. Patienten och närstående ingår i det system som utgör familjen. Tillsammans bildar familjen en enhet där familjemedlemmarna påverkar varandra.   Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet.   Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 17 artiklar hämtade från sökningar i CINAHL och PubMed. Materialet analyserades utifrån en metod för integrative reviews. Utifrån det resultat som framkom skapades tre kategorier; kunskap och förståelse för symtomlindring leder till upplevelse av trygghet, betydelse av tillgång till sjukvård och familjens upplevelse av delaktighet i vården.   Resultatet visade på att om familjen fick tidig och anpassad information ökade tryggheten och möjlighet till delaktighet i vården. Genom information och kunskap kunde patienten själv bevara kontrollen över situationen vilket ansågs värdefullt. De närstående kunde ta en mer aktiv roll i symtomlindringen och med känslan av att de kunde göra något för den närstående som var sjuk skapades trygghet. Tillgång till stöd via sjukvården var också avgörande för hur symtomlindringen upplevdes av familjen. Genom kunnig och trygg personal som hade god kunskap om familjen skapades tillit och därmed trygghet för familjen.   Slutsatsen är att familjens upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet är att de ofta får information för sent och att det leder till oro. Tidig och anpassad information ökar trygghetskänslan i familjen och ger närstående möjlighet till delaktighet i vården. Sjukvårdens samarbete med hela familjen är därmed avgörande för en väl fungerande symtomlindring. Ett familjecentrerat synsätt skulle kunna bidra till att sätta familjens behov i fokus och utveckla den palliativa vården. / ABSTRACT  Today’s development is that healthcare is moving home to an increasing extent and more persons wish to end their life in their own home. Palliative care aims to alleviate suffering and promote quality of life and is based on the four cornerstones of symptom control, collaboration, communication and information, plus support for family. There is an imbalance in access to palliative care throughout the country and in order to achieve a well-functioning symptom relief great demands are placed on both the health care and the related parties. The patient and related parties are part of the system that makes up the family. Together, the family forms a unit where the family members influence each other. The aim of this study was to describe families’ experiences of symptom relief in palliative care in their own home.  The method used was a literature review based on 17 articles retrieved from database searches in CINAHL and PubMed. The material was analyzed based on a method for integrative reviews. Based on the results that emerged, three categories were created; knowledge and understanding of symptom relief leads to feeling of security, importance of access to health care and the family’s experiences of participation in health care.  The results showed that if the family received timely information adapted to their needs, security and the possibility that they would participate in the care increased. Through information and knowledge, the patient valued that they were able to maintain control of the situation. Family caregivers could take a more active role in the symptom relief and felt secure with the fact that they could do something for the family member who was ill. Access to healthcare support was also crucial for how the symptom relief was experienced by the family. The involvement of knowledgeable and confident staff who had good insights to the family and their needs, created a sense of trust and security for the family.  The conclusion is that the families often experienced that they received information too late regarding symptom relief in palliative care in their own home, this in turn caused concerns. Timely and personalized information increases the feeling of security within the family and provides an opportunity to participate in the care. For a well functioning symptom relief, it is crucial that healthcare personal works together with the family. A family centered approach could help to focus the family's needs and develop the palliative care.

Bakgrund Endometrios är en inflammatorisk gynekologisk sjukdom som påverkar cirka 250 000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen går i skov med smärta som dominerande symtom. Smärtan som sjukdomen medför leder till försämrad livskvalitet och stort lidande för individen. Det finns idag inget botemedel för sjukdomen. Behandlingar som finns syftar på att förhindra sjukdomsförloppet och lindra sjukdomens symtom. Det finns idag flera olika alternativa behandlingsmetoder som rekommenderas som egenvårdsalternativ vid endometrios. För att förbättra livskvaliteten och minska lidandet hos kvinnor som lider av sjukdomen behöver sjuksköterskan mer kunskap om dessa egenvårdsalternativ. Syfte Syftet var att beskriva effekten av egenvårdsalternativ hos kvinnor med endometrios. Metod Studiedesignen som valdes var litteraturöversikt, vilket är en genomgång och sammanställning av artiklar inom det aktuella kunskaps- och forskningsläget. Databaserna som användes vid datainsamling var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. Resultat Resultatet utgjordes av fem kategorier: kost-och kosttillskott, akupunktur, fysisk aktivitet, yoga och mindfulness. Slutsats Resultatet visade att det finns flera egenvårdsalternativ som kan lindra den kroppsliga och själsliga smärtan vid endometrios. Genom kunskap om olika egenvårdsalternativ kan sjuksköterskan informera och stödja kvinnor med sjukdomen endometrios för att hjälpa kvinnorna uppnå bättre livskvalitet och mindre lidande. / Background Endometriosis is an inflammatory gynecological disease that affects 250 000 women in Sweden. Endometriosis is an inflammatory gynecological disease that affects approximately 250 000 women in Sweden. The disease appear in different periods with pain as the dominant symptom. The pain leads to impaired quality of life and great suffering for the individual. There is no cure for the disease, treatments is aimed at preventing the course of the disease and ease the various symptoms. Today there are several alternative treatment methods that are recommended as self-care alternatives in endometriosis. In order to improve quality of life and reduce suffering in these women, the nurse need to gain more knowledge about the effects of self-care alternatives in women with endometriosis.   Aim The aim of this study was to describe the effect of self-care alternatives for women with endometriosis. Method The design of this study was a literature review, which is a review and compilation of articles over the current state of knowledge and research in the field. The databases that were used for collection of articles were PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result of this study is based on 17 scientific articles that have been reviewed and analyzed. Results The results consisted of five categories: diet and dietary supplements, acupuncture, physical activity, yoga and mindfulness. Conclusions The result showed that there are several self-care alternatives that can alleviate the physical and mental pain of endometriosis. Through knowledge of different self-care alternatives the nurse can inform and support women with endometriosis to reach better quality of life and experience less suffering.

Background: Thousands of Canadians undergo cardiac surgery each year with the aim of relieving symptoms (e.g., angina) and improving health-related-quality-of-life (HRQoL). Despite the demonstrated symptom-related benefits of these surgeries, evidence suggests that the development of chronic post-surgical pain (CPSP) is a major clinical problem. To date, several perioperative factors have been examined for their potential to confer risk for CPSP. Purpose: The purpose of the study was to explore the association between preoperative moderate to severe anxiety and depressive symptoms; moderate to severe acute postoperative pain; and cumulative opioid dose consumption with the development of CPSP at six months and 12 months after cardiac surgery. Method: Design. This thesis was a prospective observational cohort sub-study of adults undergoing cardiac surgery in a tertiary care hospital setting (n=735), recruited from Hamilton Health Sciences, Canada over a five year period. Measures. The independent variables included state anxiety, depressive symptoms, acute postoperative pain intensity, and opioid dose consumption. At baseline, the Spielberger State-Trait Anxiety Inventory (STAI) assessed state anxiety and the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) assessed depressive symptoms. The Brief Pain Inventory-Short Form (BPI-SF) assessed acute postoperative pain intensity on postoperative days three (in-hospital) and 30 (at home via telephone). All instruments have established reliability and validity in cardiac surgery patients (e.g., STAI Cronbach’s alpha (α) =0.82; HADS α=0.81; BPI-SF α=0.87). Medical records were reviewed and total dose of opioids consumed up to three days postoperatively, were collected via analgesic chart audit and converted into milligrams of parenteral morphine equivalent dose using standard dosage tables. Dependent variable. The primary outcome of CPSP was assessed dichotomously (i.e., yes/no) at six months and 12 months after cardiac surgery. If present, CPSP was assessed via the BPI-SF. At baseline, data was collected on pre-specified model covariates (e.g., age, sex). Data Analyses. Logistic regression was used to model the primary outcome with the presence of CPSP at six months and 12 months, while adjusting for model covariates. Secondary linear regression models were constructed to examine the effect of the independent variables on the severity of CPSP with statistical significance set at p-values <0.05. Results: The incidence of CPSP was 8.7% at six months and 4.1% at 12 months after cardiac surgery. Baseline demographics (i.e., age, sex) and medical status (i.e., diabetes mellitus) were significantly associated with the presence of CPSP. Moderate to severe preoperative anxiety was not significantly associated with CPSP at six months (adjusted OR 0.629, 95% CI [0.300, 1.322], p=0.222) or 12 months (adjusted OR 0.743, 95% CI [0.242, 2.285], p=0.604). Moderate to severe preoperative depressive symptom was not significantly associated with CPSP at six months (adjusted OR 0.676, 95% CI [0.152, 3.005], p=0.607) or 12 months (adjusted OR 3.216, 95% CI [0.835, 12.382], p=0.089). Acute postoperative pain rated as pain ‘right now’ on day three was significantly associated with CPSP at six months (adjusted OR 2.263, 95% CI [1.255, 4.081], p=0.007) and 12 months (adjusted OR 2.749, 95% CI [1.174, 6.441], p=0.020). Acute postoperative pain ‘right now’ on day 30 was significantly associated with CPSP at six months (adjusted OR 2.913, 95% CI [1.304, 6.505], p=0.009). Cumulative opioid dose consumed was significantly associated with the development of CPSP at six months (adjusted OR 1.001, 95% CI [1.000, 1.002], p=0.003) and 12 months (adjusted OR 1.001, 95% CI [1.000, 1.001], p=0.033) after cardiac surgery. Significance: The findings demonstrate that acute postoperative pain ‘right now’ and cumulative opioid dose consumed are risk factors for CPSP after cardiac surgery. These findings offer targets for nursing staff to identify potentially at-risk patients, implement evidence-based pain management strategies, as well as contribute to nursing-led research designed to target CPSP after cardiac surgery. / Dissertation / Doctor of Philosophy (PhD)

Hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom med ökad prevalens. Viktiga delar i behandlingen av hjärtsvikt är egenvård och följsamhet till behandling vilket innefattar att tolka och agera korrekt utifrån symtom och tecken till hjärtsvikt. Genom att tidigt upptäcka symtom på hjärtsvikt kan adekvata åtgärder sättas in som förhindrar en ytterligare försämring.  Syftet var att belysa hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. De inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle handla om personer som var över 18 år med diagnosen hjärtsvikt. Artiklarna var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod och uppfyllde kriterierna för god eller mycket god kvalité enligt kvalitetsgranskningen. Artiklarna sammanställdes i en integrerad analys.  Resultatet som framkom består av två kategorier och sex underkategorier. Den första kategorin är “Tolkning av symtom” med underkategorierna “Symtom och hur de upplevs”, “Förståelse av symtom” och “Patientens bedömning av symtom”. Den andra kategorin som framkom var “Agerande på symtom” med underkategorierna “Strategier innan vårdsökande” och “Sökande av vård”. Resultatet lyfter olika aspekter som påverkar hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Slutsatsen är att tolkning av och agerande vid symptom och tecken på hjärtsvikt är individuellt och verkar bero på kunskapsnivå, psykiska faktorer, anhörigas delaktighet, tidigare erfarenheter och relationen med vården. / Heart failure is a common disease with increased prevalence. Essential parts in the treatment of heart failure are self-care and compliance, which includes interpreting and acting correctly when experiencing signs and symptoms of heart failure. By detecting symptoms of the heart failure early, adequate measures can be put in place to prevent a further deterioration.  The aim was to highlight how people with heart failure interpret and act up on symptoms and signs of heart failure.  The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria used were that the articles should be about people over 18 with a diagnosis of heart failure. The articles were of qualitative, quantitative and mixed methods and met the criteria for good or very good quality according to quality. The articles were compiled in an integrated analysis.  The result that emerged consists of two categories and six subcategories. The first category is “Interpretation of symptoms” with subcategories “Symptoms and how they are experienced”, “Understanding of symptoms” and “Patient's assessment of symptoms”. The second category that emerged is "Acting on symptoms" with subcategories "Strategies before seeking care" and "Seeking care". The result highlights different aspects that influence how people with heart failure interpret and act upon symptoms and signs of heart failure.  The conclusion is that the interpretation of and action in symptoms and signs of heart failure is individual and seems to depend on the level of knowledge, psychological factors, the participation of relatives, previous experiences and the relationship with the care.

Bakgrund Attention-deficit hyperactivity disorder [ADHD] kännetecknas av symtom på ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet och hör till gruppen neuropsykiatriska diagnoser. Enligt rådande diagnostiska kriterier ska symtomdebut uppstått innan tolv års ålder och symtomen ska orsaka en varaktig och betydande funktionsnedsättning. Cirka tre procent av den vuxna befolkningen beräknas leva med ADHD. Syfte Syftet var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med ADHD. Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt som har utgått från 17 vetenskapliga artiklar som har analyserats. Artiklarna har inhämtats från databaserna PubMed och CINAHL och är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets granskningsunderlag. Resultat Två huvudkategorier identifierades utifrån inkluderade artiklar; Upplevelser av social livskvalitet och Livskvalitet - resurser och behov. Utöver detta identifierades sju underkategorier; Begränsningar i dagliga livet; Utbildning arbete och relationer; Konsekvenser för hälsa och välbefinnande; Samsjuklighet; Betydelse av en diagnos; Strategier i symtomhantering; samt ADHD - positiva upplevelser. Resultatet visade på skillnader i symtomhantering relaterat till tidig eller sen diagnostik, vilket resulterat i skillnader gällande konsekvenser i livet. Slutsats Denna uppsats visade på en bredd av upplevelser relaterat till att erhålla en diagnos som vuxen samt erfarenheter av att leva med symtom innan diagnostisering. Studien fann att många personer med ADHD upplever begränsningar i dagliga livet. Fördjupad kunskap om konsekvenser av ADHD kan bidra till en bättre förståelse och vård för denna patientgrupp. / Background Attention-deficit hyperactivity disorder [ADHD] is characterized by symptoms of inattention, impulsivity and hyperactivity and belongs to the group of neuropsychiatric diagnosis. According to prevailing diagnostic criteria, the onset of symptoms must have occurred before the age of twelve and the symptoms must cause a lasting and significant functional impairment. About three percent of the adult population is estimated to live with ADHD. Aim The aim was to describe adults’ experiences of living with ADHD. Method The study was a non-systematic literature review based on 17 scientific articles that were analyzed. The articles have been obtained from the following databases PubMed and CINAHL and are quality checked based on Sophiahemmet review documents. Results Two main categories were identified based on included articles; Experiences of social quality of life, and Quality of life - resources and needs. In addition to this, seven subcategories were identified; Limitations in daily life; Education work and relationships; Implications for health and well-being; Comorbidity; Significance of a diagnosis; Strategies in symptom management and ADHD - positive experiences. The results showed differences in symptom management related to having received an early or late diagnosis, which resulted in differences regarding consequences in life. Conclusions This essay showed a breadth of experiences related to receiving a diagnosis as an adult as well as experiences of living with symptoms prior to diagnosis. The study found that many people with ADHD experience limitations in daily life. In-depth knowledge of the consequences of ADHD can contribute to a better understanding and care for this patient group.

京都大学 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13555号 / 論医博第2284号 / 新制||医||1067(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 森信 暁雄, 教授 中本 裕士, 教授 永井 純正 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

No description available.