Syftet med denna studie är att genom att jämföra ett urval lärares förhållningsätt till sin grammatikundervisning få fördjupad förståelse för hur elever i årskurs 1-3 kan ges stöd för att utveckla meningsbyggnad i ämnet svenska. Utifrån kvalitativa intervjuer med fyra undervisande lärare i svenska som förstaspråk och en lärare i svenska som andraspråk, ges en inblick i hur lärarna förhåller sig till detta grammatiska moment och hur de ger stöd åt eleverna med avseende på utveckling av syntaktiska färdigheter. Resultaten visar att grammatiken till stor del ligger inbäddad i svenskämnets alla delar. Lärarna uttrycker att grammatiken är viktig och egentligen finns med i allt. Några lärares resonemang tyder dock på att undervisningen inte är så explicit. Bland lärarna finns en variation av tillvägagångssätt som tyder på att både ett funktionellt och formellt perspektiv på undervisning föreligger. Samtliga lärare utgår från gemensamma genomgångar eller aktiviteter och betonar vikten av att visa eleverna exempel. Några lärare betonar särskilt lustfyllda och kreativa arbetssätt. I vilken mån samt hur medvetet och explicit lärarna undervisar i meningsbyggnad varierar också beroende på elevernas behov och förutsättningar.

No description available.

The purpose of this study was to examine if and in which cases Swedish students rely on their intuition when being confronted with English and how efficiently their language intuition, or sprachgefühl, functions. To study these questions a task was developed in which Swedish students of upper secondary level were asked to identify and correct various kinds of mistakes that were hidden in an English text. They were also asked to give an explanation for the changes they made, based on grammatical rules or feeling for linguistical correctness, to determine if they used their analytical capacity or their intuition in the process. The results showed that the students mainly relied on their intuition when making linguistical choices. Furthermore, the students were able to successfully solve the problems they identified in 77,5% of the cases they relied on their language intuition. However, they were still more successful, to be specific in 92% of the cases, when using their analytical system. This could either point to a lack of knowledge in grammar and deficient focus on teaching grammar in Swedish schools, or to the fact that language intuition is a dominant system in human language learning and should therefore be put in focus of language research.

Sammandrag Studiens syftade till att undersöka om andraspråksinlärare av svenska lägger märke till syntaktiska avvikelser (förlängda pauser i tre olika positioner i meningar) och semantiska avvikelser (utbytta ord)  i auditivt presenterade svenska meningar. Vidare syftade studien till att undersöka om det finns något samband mellan andel uppmärksammade avvikelser och inlärningsfaktorer (inlärningsålder, exponeringens längd och användning av andraspråket). En metodkombination bestående av frågeformulär och experiment användes. Det antogs att andraspråksinlärare skulle lägga märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att andel uppmärksammade avvikelser skulle vara relaterade till de tre inlärningsfaktorerna. Resultaten visade att deltagarna la märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att det inte fanns något samband mellan någon av inlärningsfaktorerna och andel uppmärksammade avvikelser (medelvärde kollapsat över syntaktiska och semantiska avvikelser). Det är dock viktigt att notera att trots ett för experiment mycket begränsat antal deltagare (sju) fanns det signifikanta och marginellt signifikanta samband mellan notering av vissa avvikelser och vissa inlärningsfaktorer. / Linnaeus University Language Processing Lab (LiLa Lab) / LiLa / LiLa Lab

Syftet med denna undersökning är att analysera det nivåbaserade läromedlet Den magiska kulan som är avsett för årskurs ett. Undersökningen bygger på en analys av progression mellan och inom de olika nivåerna och har fokus på läsbarhetsfaktorerna antal ord, meningar, långa ord samt rytm. Relationen mellan de olika läsbarhetsfaktorerna har också analyserats. Antal ord, meningar och långa ord beräknas genom läsbarhetformeln ”lix”. För att undersöka rytmen analyseras variation i meningslängd samt presenteras en hypotes om syntaktiska enheter. Resultatet visar att det sker en progression av läsbarhetsfaktorerna. Däremot visar resultatet att nivå A är mest lättläst utifrån textmängd och att nivå C är mest lättläst utifrån rytmen. Trots att rytmen är tydligast i nivå C betyder inte det att texter ur nivå C är mest lämpliga för en elev i sin tidiga läsutveckling. Resultatet visar även att läsbarhetsfaktorerna påverkar varandra. Undersökningen av hypotesen visar att de finns en viss korrelation mellan syntaktiska enheter och pauser i läsning. Däremot förekommer inte pauser mellan alla satser. Slutsatsen är att när lärare bedömer lämpliga läromedel, behöver de ta hänsyn till hur läsbarhetsfaktorer förhåller sig till elevernas läsutvecklingsnivå. För vidare forskning föreslås omprövning av läsbarhetsfaktorer i större omfattning eller en observationsstudie av elever där olika aspekter av denna undersökning står i centrum.

This thesis tells the tales of auxiliation in Swedish. It describes how the auxiliary features of the aspectual auxiliaries bruka ‘use to’, tendera ‘tend to’, börja ‘begin, start’, fortsätta ‘continue’, sluta ‘stop, cease’ och hota ‘threaten’ evolve, as seen in a text corpora covering the 11th to the 21st century. A grammaticalization perspective is employed, which not unexpectedly has implications for the way data is interpreted and presented, but also less expectedly for how the method is understood and applied. The method consists of Swedish auxiliary tests, designed to reveal auxiliary features. The discussion of their validity involves auxiliation theory as well as a more general theoretical discussion of how the category and the function of auxiliaries have been conceived. The main point made is that a valid test should have an explicit link to auxiliary function. Establishing the nature of such a link, however, is no trivial matter and so the plausibility of the link turns out to be the main factor in judging the validity of auxiliary tests. In the early stages of the auxiliation processes, action nominals were often used as complements of the verbs under study. Later on these verbs started taking infinitive complements, lost their semantic restrictions on their subjects and started occurring in a type of passive construction where the nonfinite verb carries the semantic relationship to the arguments of the clause. The occurrence in this type of passive construction is perceived as the most plausible indication of auxiliary function available for subject raising auxiliaries, since the auxiliary and the nonfinite verb in these clauses do function together as one single predicate. The evolution of these aspectual auxiliaries essentially follows the predictions made by auxiliation theory. That said, they all show individual deviations from those predictions, depending on such factors as their semantics, their source construction and during which period in the history of Swedish their auxiliation took place.