<p>Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.</p>

No description available.

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.

No description available.

Syfte | Att undersöka hur unga vuxnas självbild, psykiska mående och beteenden påverkas av det sociala forumet Instagram. Metod | Datat i denna intervjustudie består av totalt fyra intervjuer med olika personer inom ålderskategorin 20-30 år. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberas och kodas enligt tematisk analys process. Huvudsakliga resultat | Studiens slutsats är att studiens resultat har visat och stärkt det som tidigare forskning pekat mot, att socialt jämförande över Instagram kan leda till en negativ självbild och självsyn. Respondenternas svar indikerar framförallt att Instagramanvändande verkar vara riktad åt negativ riktning för unga vuxnas mående såväl som beteenden som utmynnar i ohälsosamma konsekvenser.

Denna uppsats undersöker unga individers perspektiv på brottsförebyggande kampanjer mot bedrägerier, med fokus på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap- och Polismyndighetens kampanj Tänk Säkert. Undersökningen inspirerades av polisområde Malmö och syftar till att identifiera kunskapsbrister hos unga om onlinebedrägerier samt att utvärdera effektiva metoder och kanaler för att sprida kampanjens budskap. En digital enkät användes för datainsamling. Resultaten visar att de flesta respondenter har viss kunskap om varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri. Tidigare bedrägerioffer har dock lägre självförtroende när det gäller att känna igen varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri, vilket påverkar deras kunskapsnivå negativt. Den individuella faktorn boendemiljön visar sig ha minst påverkan på deras kunskapsnivå. Utifrån resultatet går det inte att uttala sig om kampanjen Tänk Säkert är en effektiv brottsförebyggande åtgärd, enbart att den nått ut till få individer. För framtida kampanjer rekommenderas det att öka räckvidden, särskilt eftersom unga är en sårbar grupp för onlinebedrägerier och uppvisar kunskapsbrister inom området. / This thesis examines young individuals’ perspectives on crime prevention campaigns against fraud, focusing on the Think Safe campaign by The Swedish Civil Contingencies Agency and The Swedish Police Authority. The study, inspired by the Malmö Police District, aims to identify knowledge gaps among young people regarding online fraud and evaluate effective methods and channels for disseminating the campaign’s message. A digital survey was used for data collection. The results show that most respondents have some knowledge of fraud warning signs and methods. However, previous fraud victims have lower confidence in recognizing warning signs and methods of fraud, which negatively affects their knowledge levels. The individual factor ‘the living environment’ appears to have the least impact on their level of knowledge. Based on the results, it is not possible to conclude whether the Think Safe campaign is an effective crime prevention measure, only that it has reached very few individuals. For future campaigns, it is recommended to increase the campaign’s reach, especially since young people are a vulnerable group for online fraud and exhibit knowledge gaps in this area.