The thesis concerns on the phenomenon of death and it's tabooisation in the modern Czech society. Attitude, whether the death is taboo or not, divides not only the society but also the scientists of sociological field. In the first part it sets up basic arguments of both opposing groups by analyzing relevant scientific and general fiction literature. The other part of the thesis concerns on author's own research, with an aim to find out, what attitude to death and burial rituals is adopted by informants belonging to younger-middle aged generation living in the Czech Republic, primarily in Prague. The research uses qualitative methods, method of concerned and unconcerned observation on funeral ceremonies and semi-structured interviews with a group of informants. It focuses on recognition, whether the informants speak about death, go to cemeteries and practice rituals in relation to departed. Based on synthesis of gathered knowledge, the work sets up a new attitude to death-taboo as two different phenomena differing by relation to departed person.

I den här uppsatsen studeras hur modrande i relation till psykisk sjukdom och kulturella moderskapsideal gestaltas i Linda Boström Knausgårds roman Oktoberbarn samt Ann Heberleins verk Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Tematiken undersöks med hjälp av feministisk moderskapsforskning som visar hur föreställningar om det ”goda moderskapet” påverkar mödrar i stor grad. Idealen kan tyckas ouppnåeliga och i samband med psykisk sjukdom innebär de en stor press då huvudpersonerna inte bara måste hantera sina egna och andras förväntningar på dem som mödrar, utan även sjukdomens inverkan på sig själva och sin omgivning. Berättarjagen lider av bipolär sjukdom och upplever svår depression, och i berättelserna gestaltas känslor som självhat, dödslängtan och hopplöshet. Att som mor vara drabbad av depression är tabubelagt och psykisk sjukdom innebär i sig en stigmatisering vilket protagonisterna är medvetna om. Skam genomsyrar berättelserna och känslan är knuten till upplevelsen av att vara otillräcklig som mor, men även till hur de erfar att vara ”avvikande” på grund av den psykiska sjukdomen. De litterära gestaltningarna uttrycker en längtan efter ”normalitet” och efter att vara stabila mödrar som de själva och omgivningen kan lita på.

Bakgrund Sexualitet är en del i att vara människa och inkluderar både fysiska och psykiska aspekter. I Sverige lever ca 43 000 personer med tarmstomi i bukväggen. Att leva med tarmstomi innebär att tarmtömning sker spontant. Flertal av de patienter som får en tarmstomi är oroliga för hur omgivningen ska reagera och för att stomin ska hindra dem från att vara intima. Sexualitet är ett tabubelagt ämne. Sjuksköterskans professionella ansvar är att utgå från personcentrerad vård. Syfte Syftet var att belysa hur sexualiteten kan påverkas av att leva med tarmstomi. Metod Allmän litteraturstudie valdes och 15 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för databassökning. Resultat Fyra teman sammanställdes i resultatet och dessa är, “Upplevelse av den nya kroppen”, “Minskad sexuell lust och drivkraft”, “Rädsla att bli avvisad” och “Stöd och inställning av partner”. Sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi och majoriteten upplevde det negativt. Slutsats Slutsatsen blev att sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi. Majoriteten upplevde att den påverkades negativt. Kroppsuppfattningen förändrades efter stomioperationen och känslan av att vara oattraktiv var vanligt förekommande. Oron inför lukt av avföring var en orsak till varför flertal undvek sexuella relationer. Coping-strategier var en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att hjälpa både patient och partner i vägen tillbaka till ett njutbart och fungerande sexliv. Nyckelord: Sexualitet, Kroppsuppfattning, Tabu, Tarmstomi, Lidande

Syftet med studien var att undersöka 1-3-lärares uppfattning om vilka svordomar och fult språk som elever i årskurs 1-3 använder, vilka aspekter av fult språk lärare anser är viktiga att hantera och skillnader mellan könen gällande svordomsanvändning ur lärares perspektiv. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod där sex lärare från årskurserna 1-3 intervjuades. I empirin framkom att fan, jävlar och fuck tillhör de vanligaste svordomar eleverna använder. Vad lärare anser är fult språk är individuellt och hur lärare hanterar fult språk är beroende på vilket språkbruk som anses vara acceptabelt. Skillnader av svordomsanvändning mellan könen är att pojkar svär mer än flickor och har större variation av svordomar.

No description available.

No description available.

Under hösten 2022 kommer den nya läroplanen att träda i kraft, vilket bland annat innebär nya formuleringar kring ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som ska implementeras i alla skolämnen. Syftet med föreliggande studie var att bidra med kunskap om hur dessa nya formuleringar kan komma att påverka svenskämnet och svenskundervisningen i grundskolans senare årskurser. Skolinspektionens granskning (2018) visar på att undervisningen i sex och samlevnad i de svenska skolorna är bristfällig, och att lärare upplever svårigheter med att undervisa inom detta område. Föreliggande studie, som utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare i årskurs 7-9, tyder på att det inte finns större utmaningar med att implementera dessa nya formuleringar i svenskämnet. Detta beror på att svenskämnet inte existerar i en absolut mening (Thavenius, 1999) och att svenskläraren till stor del är fri till att välja stoff till sin undervisning. Intervjuerna med lärarna tyder dock på att svenskämnet som demokratiämne (Molloy, 2007) kan komma att få en större etablering, eftersom de intervjuade lärarna upplever att demokratiuppdraget blir starkare i och med de nya formuleringarna. Svensklärarna som deltog i föreliggande intervjustudie uttryckte dock att lärare överlag behöver stöttning i undervisningen av sexualitet, samtycke och relationer, då dessa ämnen är tabubelagda i samhället och i olika grad obekväma för lärare att behandla i sina klassrum. Det stöd som lärarna efterfrågade var bland annat relevant fortbildning, samt tid för kollegialt lärande och samarbete kring dessa nya formuleringar. Dessa krav går i linje med de framgångsfaktorer som Skolinspektionen (2018) kunde se hos de skolor som hade en välfungerande sex- och samlevnadsundervisning under deras granskning.

This work concerns new borders, heuristics, algoritms and mathematic models of pallet loading problem (PLP). We try to describe these computational methods and find out if we can use them in real. We maximalize number of boxes placed on rectangular pallets in a particular warehouse by using chosen heuristics. Every box has a rectangular form with the same lenght and width and is fully placed on the pallet. We can rotate with the box by 90% degree until it is fixed as we want and its side lies parallelly with side of the pallet. All instances are setted in model (X, Y, a, b), where X is lenght, Y width of the pallet, a lenght and b width of the box.

O objetivo central desta pesquisa é apresentar uma tipologia dos tabus lingüísticos presentes em atlas lingüísticos brasileiros. O corpus do trabalho constitui-se das respostas apresentadas por sujeitos em seis atlas lingüísticos brasileiros, a saber, Atlas Prévio dos Falares Baianos (APFB), Atlas Lingüístico de Sergipe I (ALS I), Atlas Lingüístico de Sergipe II (ALS II), Esboço para um Atlas Lingüístico de Minas Gerais (EALMG), Atlas Lingüístico da Paraíba (ALPB) e o Atlas Lingüístico do Paraná (ALPR). Tomamos por base o Questionário Semântico-lexical (QSL) que consta dos \"Questionários 2001- Projeto Atlas Lingüístico do Brasil (ALiB)\", do qual destacamos apenas a questão referente ao campo semântico proposto. Foram selecionados seis campos semânticos para a realização da presente análise, sendo eles: fenômenos atmosféricos, corpo humano, religião e crenças, doenças, ciclos da vida e convívio e comportamento social. Com base em Guérios (1979) fizemos um estudo preliminar das manifestações do tabu lingüístico em língua portuguesa e apresentaremos os meios de substituição dos vocábulos tabus que se manifestaram nas variantes lingüísticas encontradas em atlas lingüísticos. Ao final deste estudo, elaboramos um glossário constante de fichas terminológicas devidamente catalogadas referente aos termos denominados como tabus lingüísticos das variantes lingüísticas elencadas. Por meio deste trabalho, pretendemos contribuir em certa medida para a análise deste rico material que são os atlas lingüísticos. / The main objective of this research is to present a typology of the linguistics taboos existent in the Brazilian Linguistic Atlases. The corpus of this paper is made up of the answers presented by the interviewers in six Brazilian Linguistics Atlases, that is to say, Atlas Prévio dos Atlas Prévio dos Falares Baianos (APFB), Atlas Lingüístico de Sergipe I (ALS I), Atlas Lingüístico de Sergipe II (ALS II), Esboço para um Atlas Lingüístico de Minas Gerais (EALMG), Atlas Lingüístico da Paraíba (ALPB) e o Atlas Lingüístico do Paraná (ALPR). It will be based on the questionnaire \"Questionário Semântico-lexical (QSL)\" that consists of \"Questionários 2001- Projeto Atlas Lingüístico do Brasil (ALiB)\", from which we will use only the questions referring to the semantics field worked on. We selected six semantic fields to work on in this analysis, which are: atmosphere phenomena, human body, religion and beliefs, diseases, cycles of life and living and social behavior. Based on Guérios (1979), we will make a preliminary study of the linguistic taboo manifestation in the Portuguese language and we will present the means of substitution of the linguistic variants found in the linguistic atlases. A glossary having terminological files about the linguistics taboo typology will be presented at the very end. Finally, this paper tends to contribute, to a small extent, to the richness of these linguistic taboos.

O objetivo central desta pesquisa é apresentar uma tipologia dos tabus lingüísticos presentes em atlas lingüísticos brasileiros. O corpus do trabalho constitui-se das respostas apresentadas por sujeitos em seis atlas lingüísticos brasileiros, a saber, Atlas Prévio dos Falares Baianos (APFB), Atlas Lingüístico de Sergipe I (ALS I), Atlas Lingüístico de Sergipe II (ALS II), Esboço para um Atlas Lingüístico de Minas Gerais (EALMG), Atlas Lingüístico da Paraíba (ALPB) e o Atlas Lingüístico do Paraná (ALPR). Tomamos por base o Questionário Semântico-lexical (QSL) que consta dos \"Questionários 2001- Projeto Atlas Lingüístico do Brasil (ALiB)\", do qual destacamos apenas a questão referente ao campo semântico proposto. Foram selecionados seis campos semânticos para a realização da presente análise, sendo eles: fenômenos atmosféricos, corpo humano, religião e crenças, doenças, ciclos da vida e convívio e comportamento social. Com base em Guérios (1979) fizemos um estudo preliminar das manifestações do tabu lingüístico em língua portuguesa e apresentaremos os meios de substituição dos vocábulos tabus que se manifestaram nas variantes lingüísticas encontradas em atlas lingüísticos. Ao final deste estudo, elaboramos um glossário constante de fichas terminológicas devidamente catalogadas referente aos termos denominados como tabus lingüísticos das variantes lingüísticas elencadas. Por meio deste trabalho, pretendemos contribuir em certa medida para a análise deste rico material que são os atlas lingüísticos. / The main objective of this research is to present a typology of the linguistics taboos existent in the Brazilian Linguistic Atlases. The corpus of this paper is made up of the answers presented by the interviewers in six Brazilian Linguistics Atlases, that is to say, Atlas Prévio dos Atlas Prévio dos Falares Baianos (APFB), Atlas Lingüístico de Sergipe I (ALS I), Atlas Lingüístico de Sergipe II (ALS II), Esboço para um Atlas Lingüístico de Minas Gerais (EALMG), Atlas Lingüístico da Paraíba (ALPB) e o Atlas Lingüístico do Paraná (ALPR). It will be based on the questionnaire \"Questionário Semântico-lexical (QSL)\" that consists of \"Questionários 2001- Projeto Atlas Lingüístico do Brasil (ALiB)\", from which we will use only the questions referring to the semantics field worked on. We selected six semantic fields to work on in this analysis, which are: atmosphere phenomena, human body, religion and beliefs, diseases, cycles of life and living and social behavior. Based on Guérios (1979), we will make a preliminary study of the linguistic taboo manifestation in the Portuguese language and we will present the means of substitution of the linguistic variants found in the linguistic atlases. A glossary having terminological files about the linguistics taboo typology will be presented at the very end. Finally, this paper tends to contribute, to a small extent, to the richness of these linguistic taboos.