Syftet med arbetet är att beskriva eSport-branschen och skapa en förståelse för hur den fungerar. Vi ska också beskriva hur olika företag ser på branschen genom att analysera deras beslut till att beträda marknaden eller inte. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur en beslutstagares kognitiva struktur påverkar ett företags inträdesmetod till eSports.

<p>Jag har, i mitt arbete, valt att titta på elevers tankesätt och val av strategier i huvudräkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det står till med huvudräkningen hos dagens elever. Huvudräkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. Här gäller det att lösa uppgifter i huvudet, utan några hjälpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgång till olika strategier, som kan hjälpa oss att välja tillvägagångssätt efter behov. Här har vi mer frihet att välja hur vi ska lösa uppgiften än om vi använder oss av traditionella algoritmer. Det är dock en frihet under ansvar, där det är viktigt att känna till de förutsättningar och regler som finns att tillgå. Det krävs att vi har en god uppfattning om matematikens grunder och dess uppbyggnad. Med hjälp av en litteraturgenomgång och en empirisk undersökning, innehållande kvalitativa intervjuer och praktiskt genomförda uppgifter med elever i år 8, har jag tittat närmare på begreppet huvudräkning, dess vikt samt elevers tankesätt och strategier i huvudräkning. Mina resultat har jag ställt emot en undersökning som gjordes i början av 1980-talet, HÖJMA-projektet, där man inriktade sig mot elever i år 5. Trots det faktum att eleverna inte anser sig arbeta aktivt med huvudräkning i skolan kunde jag ändå se att en utveckling har skett i det strategiska tänkandet och att flertalet elever har utvecklat nya strategier, som kan hjälpa dem att effektivisera sin huvudräkning.</p>

Jag har, i mitt arbete, valt att titta på elevers tankesätt och val av strategier i huvudräkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det står till med huvudräkningen hos dagens elever. Huvudräkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. Här gäller det att lösa uppgifter i huvudet, utan några hjälpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgång till olika strategier, som kan hjälpa oss att välja tillvägagångssätt efter behov. Här har vi mer frihet att välja hur vi ska lösa uppgiften än om vi använder oss av traditionella algoritmer. Det är dock en frihet under ansvar, där det är viktigt att känna till de förutsättningar och regler som finns att tillgå. Det krävs att vi har en god uppfattning om matematikens grunder och dess uppbyggnad. Med hjälp av en litteraturgenomgång och en empirisk undersökning, innehållande kvalitativa intervjuer och praktiskt genomförda uppgifter med elever i år 8, har jag tittat närmare på begreppet huvudräkning, dess vikt samt elevers tankesätt och strategier i huvudräkning. Mina resultat har jag ställt emot en undersökning som gjordes i början av 1980-talet, HÖJMA-projektet, där man inriktade sig mot elever i år 5. Trots det faktum att eleverna inte anser sig arbeta aktivt med huvudräkning i skolan kunde jag ändå se att en utveckling har skett i det strategiska tänkandet och att flertalet elever har utvecklat nya strategier, som kan hjälpa dem att effektivisera sin huvudräkning.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas inställning till och syfte med matematikläxor, hur uppföljningen och återkoppling sker, vilka faktorer som påverkar utformandet. Studien är kvalitativ och datan till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma legitimerade lärare på lågstadiet. Datan har analyserats genom den fenomenografiska analysmetoden och diskuterats mot tidigare forskning, styrdokument och med de teoretiska utgångspunkterna: dynamiskt och statiskt tankesätt. Studiens resultat presenteras i rubriker som har formats utifrån studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att trots olika inställning till läxor ger samtliga respondenter läxor. Läxorna är väl genomgångna i skolan och anpassade till elevernas olika förmågor och hemförhållanden. Det visar sig att det finns många aspekter som lärare har att ta hänsyn till innan man ger ut läxor. Återkoppling av läxor varierade bland annat beroende på hemmets förhållanden. Slutsatsen i studien är att återkoppling är av största vikt för att vara givande för eleverna dels för att eleverna ska känna att läxor är meningsfulla men även för att lära sig att misstag kan leda till nya kunskaper. Dessutom visar det sig att lärarens tankesätt också kan ha en påverkan.

Forskning har visat att vilken syn man har på förmågors påverkbarhet – om man ser dem som statiska eller som i hög grad påverkbara – har betydelse för både motivation och studieresultat. I det här arbetet, som har utförts som en enkätstudie på en gymnasieskola i södra Sverige, undersöktes elevers relation till kemi och deras upplevelse av påverkbarheten av de förmågor som krävs för att lyckas med kemiämnet i skolan. Resultaten visade att en övervägande del av eleverna såg de förmågor som krävs för att lyckas med kemiämnet i skolan som påverkbara. Olika syn på förmågornas påverkbarhet samvarierade med skillnader i val av svar på andra frågor i undersökningen. De allra flesta eleverna upplevde kemi som roligt och de uppvisade även en tro på att kunskaper inom kemi kommer att påverka framtiden på ett positivt sätt. Färre än hälften av eleverna ansåg att kunskaper inom kemi är viktiga för samhället, vilket eventuellt kan indikera att det finns ett behov att i undervisningen belysa kemiämnets relevans för samhället.

<p>This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular. Finally, the goal has been to suggest how you can improve the teaching in order to enhance the understanding of algebra. As a result I have presented a variety of methods to literally illustrate the basic concepts of algebra. The conclusions of this work are that it is possible to make algebra more visual or kinaesthetic by illustrating the function of the equal sign as a similarity and not an operational command by scales for instance, in order to enhance the understanding of algebra. Additionally, it is for example possible to make the multiplication of binomial visual or kinaesthetic by treating the product of the binomials as an area of a rectangle with the binomials as sides. Finally, the importance of team work should not be underestimated as it lets the pupils learn from each other, toss ideas and develop a more flexible thinking style.</p>

This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular. Finally, the goal has been to suggest how you can improve the teaching in order to enhance the understanding of algebra. As a result I have presented a variety of methods to literally illustrate the basic concepts of algebra. The conclusions of this work are that it is possible to make algebra more visual or kinaesthetic by illustrating the function of the equal sign as a similarity and not an operational command by scales for instance, in order to enhance the understanding of algebra. Additionally, it is for example possible to make the multiplication of binomial visual or kinaesthetic by treating the product of the binomials as an area of a rectangle with the binomials as sides. Finally, the importance of team work should not be underestimated as it lets the pupils learn from each other, toss ideas and develop a more flexible thinking style.

Syftet med detta arbete är att synliggöra några förskolepedagogers förhållningssätt och vår förhoppning är att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmärksammas på dess betydelse. Våra frågeställningar utgår ifrån det som vi har valt att titta på i vår undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesättet, läroplanen för förskolan och dess syn på demokrati samt vikten av att se mer än det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att använda oss av i vår undersökning är observationer och intervjuer. Vi inledde vår undersökning med två dagars observation i en barngrupp på en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de två förskollärarna som arbetar med barngruppen. Intervjun innehöll en generell del om förhållningssätt och en del där vi ställde frågor om barn vi sett i barngruppen. Genom vårt examensarbete hoppas vi kunna uppmuntra till reflektion över olika sätt att bemöta och förhålla sig till de barn som pedagogerna dagligen möter i sitt arbete.Nyckelord: Förhållningssätt, läroplanen, demokrati, salutogent tankesätt

Denna uppsats är en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har läst all kurslitteratur som användes i matematikdidaktiska kurser för blivande lärare i tidiga skolår under läsåret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel på subtraktionssituationer är minskning och jämförelse. En minskning är en situation från verkligheten där en mängd minskas och en jämförelse kan ske då det finns två mängder som jämförs med varandra. Båda kan tecknas som ett subtraktionsuttryck. 7 – 4 = 3 kan beteckna minskningen 7 bullar finns på fatet, 4 äts upp och då är det 3 kvar eller jämförelsen 7 bullar finns på fatet och 4 barn runt bordet. Det är 3 fler bullar än barn. Min studie söker svar på vilka olika situationer som kan uppstå i verkligheten runt omkring oss, som kan tolkas till subtraktion och hur dessa situationer beskrivs i kurslitteraturen samt vilka ord och uttryck som används för att beskriva dessa situationer. För att tolka vad jag läser använder jag en matris från en forskningsöversikt där jag sorterar in de olika situationer som beskrivs. Min undersökning visar att det inte finns någon enhetlig bild av olika subtraktionssituationer i den litteratur som har undersökts. Det finns inte heller någon entydig terminologi för situationer inom räknesätten. Jag har också uppmärksammat att samma ord ibland används för att benämna situationer och ibland används för att benämna beräkningsstrategier. En del matematikdidaktisk litteratur skiljer inte på situationer och beräkningsstrategier. Med inspiration från variationsteori diskuterar jag hur denna variation öppnar för, respektive stänger för, olika sätt att erfara subtraktion.

På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen. Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten. Syftet med denna studie är att utifrån kognitiv organisationsteori och teori kring strategiskt förhållningssätt förstå strategiskt tankesätt i reklambranschen. I enlighet med detta syfte studeras föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, för att finna mönster både på individ- och branschnivå. Vi studerar även de uttryck föreställningarna får i strategiskt förhållningssätt. Denna studie är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med både reklambyråledare och andra aktörer inom reklambranschen. Genom en empirisk analys på både individ- och branschnivå, samt en teoretisk analys har vi kunnat besvara vårt syfte. Studien visar att det, utifrån en samlad bild av rådande föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, är möjligt att förstå det strategiska tankesättet i en bransch. Vi har därigenom funnit gemensamma mönster i strategiskt tankesätt inom reklambranschen på både bransch- och individnivå.