Syftet med denna kvalitativa empiriska studie var dels att ta del av ett antal invandrares motiv till att ansöka om svenskt medborgarskap (naturaliseras), detta för att få en ökad förståelse för vad det finns för olika skäl till ansökan om medborgarskap. Dels och huvudsakligen var syftet vidare att ta reda på huruvida individen i enlighet med medborgarskapslagens intention de facto upplever stärkt samhörighet med Sverige och det svenska folket vid erhållandet av sitt svenska medborgarskap. Insamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer, och analysmetoden kvalitativ (tematisk) innehållsanalys samt ett analysschema. Resultatet visade att det bland informanterna fanns tre motiv till ansökan om svenskt medborgarskap. Dessa var trygghetsskäl, praktiska skäl (erhållandet av svenskt pass) samt integrationsskäl, och praktiska skäl var det dominerande motivet i studien. Resultatet visade vidare att en majoritet av de tolv informanterna – nio stycken – de facto kände en känsla av samhörighet med Sverige, och i sex av fallen kunde denna samhörighetskänsla åtminstone delvis kopplas till erhållandet av det svenska medborgarskapet. Slutsatsen kunde därmed dras att medborgarskapslagens intention om stärkt samhörighet med Sverige och svenskarna vid erhållandet av svenskt medborgarskap var till viss del uppfylld i den här studien.

Forskningen pekar på en konflikt mellan de krav vissa arbetsgivare har på att alkohol- och drogtesta sina anställda, respektive den eventuella ovilja arbetstagare av integritetsskäl kan ha att bli testade. I detta sammanhang råder det en oklarhet om vilka attityder svenska sjömän har till att bli alkohol- och drogtestade ombord på arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats blev därför att undersöka svenska sjömäns attityder till att genomgå slumpmässiga alkohol- och drogtester ombord. Genom intervjuer av fjorton testerfarna och testoerfarna sjömän genomfördes en kvalitativ tematisk innehållsanalys av sjömännens attityder till testerna. Resultatet visade att sjömännen till skillnad från tidigare forskning hade positiva eller neutrala attityder till testerna. De upplevde inte obehag eller en känsla av att vara övervakade eller kränkta. Stämningen på arbetsplatsen blev inte märkbart sämre och tilltron till arbetsgivaren var oförändrad. Sjömännen var väl medvetna om reglerna och rutinerna för alkohol- och drogtesterna och deltog samarbetsvilligt i testerna utan protester. Attityderna mellan de testerfarna och testoerfarna sjömännen var mycket snarlika, med den mindre skillnaden att de testoerfarna sjömännen hade mindre kunskaper om reglerna kring testerna samt antog felaktigt att stämningen på arbetsplatsen skulle bli sämre om tester skulle införas. / This thesis focuses on the relationship between the requirements that some employers have involving alcohol and drug testing of employees, and the potential resistance that employees may have to such tests as regards integrity issues. The purpose of this thesis was to investigate Swedish seafarers’ attitudes to undergoing random alcohol and drug testing on board. Through interviews with fourteen both test-experienced and non-test-experienced seafarers a qualitative thematic content analysis of seafarers’ attitudes to the tests was conducted. The results show that contrary to previous research, the seafarers had positive or neutral attitudes to the tests. The seafarers did not experience any feeling of discomfort or of being monitored and the atmosphere of the workplace and trust for the employer remained unchanged. The seafarers cooperated in the tests without protests. The attitudes of the test-experienced and the non-test-experienced seafarers were similar. One difference however was found in that the non-test-experienced seafarers had less knowledge of rules and procedures regarding the tests and believed that the atmosphere of the workplace would be negatively affected if the tests were to be introduced.

Elevers intresse för skolämnet kemi sjunker mellan mellanstadiet och högstadiet. En pedagogisk arbetsform som kan verka motivationshöjande för elever är att utgå från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll [SNI] i undervisningen. Syftet med studien är därför att undersöka hur fall av SNI skrivs fram i läroböcker för kemi riktade till mellanstadiet och högstadiet. Lärobokstexterna analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys för att se hur SNI skiljer sig mellan de olika stadierna, samt formas av innehållet. Resultaten visar att båda läroböckerna lyfter flera samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i form av intressekonflikter om samhällets användning av naturresurser. Dock ser vi att det saknas ekonomiska och politiska perspektiv i boken för mellanstadiet vilket hindrar etiska och ekonomiska diskussioner. Det leder till att det är otydligt vem som egentligen bär eller bör bära ansvar i dessa frågor, och eftersom texterna presenterar olika vanor som enskilda individer kan förändra uppfattas ansvaret ligga på dem. Däremot inkluderas ekonomiska och etiska perspektiv i högre grad i boken för högstadiet. I båda böckerna introduceras frågorna efter ämnesinnehållet, vilket går emot principen för SNI-baserat arbetssätt eftersom det är samhällsfrågan som ska styra kunskapsinhämtningen. Likaså överensstämmer inte de frågor som efterfrågar ett rätt svar med principerna för SNI. Men det finns också exempel på flertalet frågor där eleverna tränas i kritiskt tänkande, vilket är i enlighet med SNI-baserat arbetssätt. Undersökningen bidrar till att lyfta diskussioner kring kritisk granskning av läromedel och de synsätt som läroböcker ger uttryck för.

Distriktssköterskors tillförlitlighet är stort i samhället och därför är distriktssköterskor i en ställning till att verka som ledare i det hälsofrämjande arbetet. Det har visats att det föreligger hinder för att kunna främja fysisk aktivitet och det existerar få studier som handlar om erfarenheter hos distriktssköterskor kring främjandet av fysisk aktivitet Syftet med denna studie var belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja fysisk aktivitet hos fysiskt inaktiva personer Metod Datainsamling ufördes med semistrukturerade intervjuer där åtta distriktssköterskor intervjuades. Data analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat Vid analysen framkom ett tema; att ställas inför utmaningar och fyra kategorier: Att individanpassa samtalet och aktivitet; Att arbeta med evidensbaserade verktyg; Att möta hinder i det hälsofrämjande arbetet samt Att god kunskap förenklar det hälsofrämjande arbetet Konklusion Ökad mängd tid behövs för att kunna främja fysisk aktivitet i större utsträckning. Hälsofrämjande arbete bortprioriteras av verksamheter då adekvat mängd tid inte avsattes för detta. Arbetet kunde ses som utmanande men ansågs ändå som viktigt. Utbildning inom MI behövs för att stärka det främjande arbetet. / District nurses’ reliability is high in society and therefore they are in an position to act as a leader in the health promotion work. It’s been shown that there’s obstacles to promoting physical activity and there are few studies of experiences of district nurses’ regarding the promotion of physical activity Aim The purpose of this study was to illustrate distict nurses’ experiences of promoting physical activity in physically inactive persons Method Data collection was carried out through semistructured interviews in which eight district nurses’ were interviewed. Data was analysed with thematic content analysis. Results One theme: to face challenges and four categories emerged; To personalize the conversation and activity; To work with evidence-based tools; To meet obstacles in the health promotion work and That good knowledge simplifies the health promotion work Conclusion An increased amout of time is needed to promote physical activity in a greater extent. Health promotion work is not prioritized by organizations because of not enough time is not set aside for this. The work could be seen as challenging but was considered important. Education within MI is needed to strengthen the promotion work

Syftet med detta examensarbete är att identifiera och ge en fördjupad förståelse för vilka utmaningar och styrkor som kan uppfattas från lärare och elever kring att programmering ska ingå som ett moment i matematikundervisningen på gymnasiet. Utöver detta avser arbetet att besvara vad det kan finnas för typer av utmaningar i att utforma en lektionssekvens som kopplar programmering och matematik till området kryptering i en klass som studerar matematik 5 och hur dessa utmaningar kan bemötas. Studien genomfördes dels i en gymnasieklass i årskurs 3 på teknikvetenskapsprogrammet och dels bland ett urval av matematiklärarna på skolan. Eleverna fick genomgå en lektionssekvens som behandlade kopplingen mellan RSA-kryptering, programmering och matematik. Denna lektionssekvens planerades och utfördes av rapportens författare. För lärarna presenterades därefter ett urval från denna lektionssekvens. Datan som ligger till grund för studien kommer ur intervjuer med grupper av lärare och grupper av elever var för sig. Utöver intervjuerna behandlades även de utmaningar som författarna själva upplevde med att planera och genomföra lektionssekvensen. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys där transkriberingarna delades in i styrkor och utmaningar, som sedan granskades närmare och kategoriserades utifrån vissa nyckelbegrepp. Ett antal styrkor skulle kunna användas för att motivera och stötta elever i att bemöta vissa utmaningar. Flera elever ansåg att det är viktigt att matematikundervisningen synliggör tillämpningar av matematiken och på så vis ger grund för framtida studier och arbete. De uttryckte även att detta är något programmering kan göra. Dessutom antyds omväxling vara en viktig faktor för motivation att lära matematik. Dessa styrkor kan spela en viktig roll för att identifiera olika kontexter inom programmering och matematik som upplevs relevanta för eleverna. Genom att sätta ämnesinnehållet i olika sammanhang skulle även utmaningen med att hjälpa elever att abstrahera sin kunskap kunna bemötas. Vissa elever upplevde en viss skepsis till att använda datorn i matematikundervisningen eftersom det kändes ovant och distraherande. Samtidigt lyftes styrkan att programmering ger grund för framtiden. Genom att poängtera hur datorn spelar en central roll inom tekniskt och matematisk arbete utanför skolan skulle eleverna lättare kunna se syftet med datorns införande i matematikundervisningen. Denna studie ger en insyn i några utmaningar som kan uppstå i och med att programmering ingår som ett moment i matematikundervisningen på gymnasiet och ger förslag på hur några av dessa skulle kunna bemötas. De uppvisade utmaningarna stämmer väl överens med vad tidigare forskning antyder och det verkar finnas ett stort behov av att finna lösningar till dessa. Vidare forskning inom detta område bör därmed fokusera på att öka insikt i hur utmaningarna kan hanteras på ett effektivt och effektfullt sätt. / The aim of this thesis is to highlight some of the challenges and advantages associated with the introduction of programming in mathematics in upper secondary school. In addition, the thesis aims to identify some of the challenges that arise when planning and implementing a lesson sequence that connects programming and mathematics to RSA cryptography. Furthermore, this thesis will suggest how these challenges can be dealt with. The study was conducted with students from a year 3 Engineering Sciences class and mathematics teachers in a Swedish upper secondary school. The students participated in a lesson sequence in level 5 mathematics (matematik 5) concerning RSA cryptography which was planned and executed by the authors of this thesis. The teachers were introduced to a reduced version of the sequence. Data were collected from interviews with groups of students and groups of teachers. As a supplement to the interviews, the authors give their own views on challenges that emerged when planning and implementing the lesson sequence and how some of these challenges were handled. Thematic content analysis was used for studying the interviews. The content of the interviews was divided into challenges and advantages and further categorized according to different key topics. The conclusion of this study was that some of the identified advantages could motivate students to cope with some of the challenges. According to several students, it is important that mathematics education cover applications in mathematics and prepare students for higher education and employment. The students expressed that programming could be used for achieving this. Additionally, variety is important for keeping the motivation to learn mathematics. These advantages could be useful when identifying contexts that connect programming and mathematics and is relevant for the students. Covering a concept in different contexts could also support students to decontextualize their knowledge. Some students were skeptical about using computers in math class since it was unfamiliar in that context and added a level of distraction. Nevertheless, the importance of programming for higher education and future employment was one of the advantages expressed by several students. Emphasizing the role of computers in employment within the fields of engineering and mathematics could raise the purpose of introducing the computer in math class. This thesis has given an insight of some challenges that arise when introducing programming in mathematics education in upper secondary school in Sweden. Furthermore, the thesis suggests how some of these challenges could be dealt with. These challenges correlate to previous research and there seems to be an urgent need to find solutions for these. Further research should aim to find efficient and effective approaches to these challenges.