Denna uppsats är skriven i syfte att genom en värderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan två av svenska skolans läroböcker i religion. Erland Ehnmarks Världsreligionerna från 1955 samt Söka Svar från 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson Flenngård och Uriel Hedengren. Denna jämförelse anser jag vara ett sätt att närma sig en förståelse för olika generationers sätt att se på religionen och att på så sätt få en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frågeställningar jag har använt mig av är följande. • Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel? • Förändras texternas värderingar mellan de två böckerna? • I så fall, hur skiljer sig detta åt? Det resultat jag kommit fram till är att det har skett en utveckling både när det gäller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i läroböckerna. Trots detta är läromedel som används idag inte konfessionslösa utan fortfarande kan en centrering kring kristendomen tydligt ses. Bland annat i och med att kristna grupper och begrepp benämns som vi och våra, medans andra religioner ses utifrån och benämns som de eller deras. Utveckling har även skett i och med att eleverna nu inte i samma utsträckning förväntas vara kristna, dock finns en del av detta synsätt kvar i vissa stycken. Litteraturen för den svenska skolan har med andra ord utvecklats i riktning med styrdokumenten, även om den inte nått målet på den konfessionslösa skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle. Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion på området. Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter.

Kultkontinuitet är ett omdiskuterat begrepp inom religionshistorisk forskning. Vid övergången från en religion till en annan kan olika typer av beständighet ibland urskiljas, exempelvis när det gäller val av kultplats samt handlingar vid denna plats. Ofta har diskussionen kring kultkontinuitet i Norden rört uppförandet av kristna kyrkor på förkristna kultplatser. Inom folkreligiositeten har även offrandet vid vissa källor ansetts ha förkristna anor. Längs Ångermanälven finns exempel på den här typen av källor, där offrande och källdrickning från katolsk tid och framåt påstås ha sina rötter i förkristen kult. En av dessa är hälsokällan vid Sånga kyrka. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom forskningen sett på frågan om kultkontinuitet, vilka belägg och argument som har anförts när man hävdat kultkontinuitet vid offerkällor samt om det finns belägg för kultkontinuitet vid källan i Sånga i Ångermanland. Undersökningen visar att forskningsdiskussionen under de senaste dryga tjugo åren främst rört definitioner av begreppet, men också att frågorna kring religiösa fenomen vid religionsövergången i allt högre grad studerats ur ett vidare rumsligt perspektiv. Forskningen har alltmer präglats av tvärvetenskaplighet, där främst arkeologin fått betydelse genom undersökningar av nya fynd. Fynden ger vissa belägg för kontinuitet i kulten, men visar också på svårigheter med att jämföra olika samhällsstrukturer. Kultkontinuitet framstår som ett komplext fenomen med kopplingar till makt och identitet. För kultkontinuitet, mellan förkristen religion och kristendom, vid offerkällor saknas tydliga belägg i form av arkeologiska fynd. Detta kan bero på att många källor sedan övergången från katolicism till protestantism i omgångar fyllts igen och grävts ur. Skriftliga källor ger visserligen stöd för kultkontinuitet vid offerkällor i andra delar av Europa, men dessa kan inte sägas utgöra starka bevis för kontinuitet i kulten vid källor i Norden. Inte heller när det gäller Sånga källa i Ångermanland finns skriftliga eller arkeologiska belägg för kultkontinuitet, även om folkreligiositeten kopplad till källan tycks ha varit stark från katolsk tid fram till tidigt 1900-tal. Undersökningen visar att två närliggande källor varit föremål för folktron samt att gravhögar från brons- eller järnåldern återfinns i deras närhet. Möjligen skulle nya arkeologiska undersökningar kunna stärka stödet för kultkontinuitet i Sånga. Det lokala engagemanget för källans, eller snarare källornas, historia visar även på andra intressanta frågor att undersöka, frågor vilka rör kopplingen mellan identitet och platsens berättelse.

No description available.

Uppsatsen handlar om hur religion kan användas samt komma till uttryck i hårdrockstexter. Undersökningen har skett genom analys av åtta olika låttexter, som belyser olika aspekter av religionen. Analysen tog fasta på texternas religiösa budskap, användandet av eventuella religiösa metaforer samt hur texterna kan ses som en del av en religiös mångfald. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt. Som teori valdes Rodney Starks ”fortlevnadsteori” som utgår från den ”rational choice”-teoretiska modellen. Resultatet av undersökningen visade på en stor bredd av budskap. I ett av fallen kunde en vädjan om att börja tro på Gud uttydas, i två andra fanns en underton av varning för destruktiva sekter, två av texterna kritiserade kristendomen utifrån två olika aspekter och slutligen fanns två texter med ett direkt sataniskt och individualistiskt budskap. Direkta religiösa metaforer förekom endast i två texter. Vad gäller den religiösa mångfalden kunde man konstatera att texterna i flera fall kan vara ett uttryck för detta. Detta gäller inte minst i en tid då privatreligiositet sakta utkonkurrerar den organiserade, traditionella religionen och med tanke på de närmast religiösa känslor som musiken kan väcka hos lyssnaren. Detta förklaras genom att tron finner nya sätt att nå ut till människor, vilket även är relaterat till hur samhällsmönstret förändras.

Denna uppsats kommer behandla skräckfilmerna Hellraiser och Huset som Gud glömde och hur dessa presenterar en viss världsbild. Filmerna är utvalda utifrån deras övernaturliga inslag. I uppsatsen knyts analyser av filmerna ihop med Mary Douglas Renhet och fara. Utifrån tre aspekter, andlighet, gott och ont och världsstruktur, analyseras filmernas innehåll. Denna analys visar på en stark religionskritik, men samtidigt visar de att det övernaturliga existerar. Filmerna ger också publiken en tydlig struktur på gott och ont. Filmernas funktion är också att skapa ordning och mening till omvärlden.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elever på högstadiet ser på religionsämnet i dagens sekulariserade samhälle. Vår undersökning är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Som metod för att samla data har vi använd oss av enkät, och som tolkningsmetod för att tolka enkätens öppna frågor har vi använd oss av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Som bakgrund till vårt arbete har vi studerat litteratur som gett en historisk överblick hur kristendomen har minskat i Sverige samtidigt som samhället har blivit mer mångreligiöst, dessutom teorier om läroplanernas utveckling och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpf94) och Kursplan för religionskunskap. Trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade land visade vår undersökning att de flesta eleverna anser att religionsämnet är ett viktigt ämne som har ett värde i sig. De såg inte religionsämnet som något omodernt, men de önskade mer autentiska upplevelser som tillexempel studieresor och att få se på mer filmer i undervisningen.

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden – en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011. För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan. Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit. Deras erfarenheter av det svenska arbetslivet är få, men de ser inte slöjan som en av anledningarna till detta. Istället lyfter de fram det faktum att de inte är vana vid ett arbete, att mannen är den försörjande i familjen och att det är viktigt att ta hand om barnen. Idag så höjs såväl de generella kraven på en fullfjädrad grund och gymnasieskoleutbildning, samtidigt som krav på tidigare erfarenhet i arbetslivet och speciella kvalifikationer ständigt ökar, detta är svåra egenskaper som gör det svårt för en muslimsk kvinna av annan kultur att ta det till sig. Företagen som blivit intervjuade under intervjufasen beskriver hur de idag inte har någon slöjbeklädd kvinna anställd, och ofta väldigt få muslimska kvinnor över huvud taget. Det är svårt för en sjalbeklädd kvinna att få ett arbete och bli en del av samhällsdeltagandet idag, speciellt om kvinnan är lite äldre. De yngre beslöjade tjejerna lever ofta närmare det svenska samhället än deras mödrar gör, och chanserna till arbete ökar därför för dem. Problemet ligger ofta i arbetsgivares fördomar mot sjalbeklädda kvinnor och inte i sjalen eller religionen den är en symbol för.

Vad står det egentligen i Bibeln gällande homosexualitet? Vilka texter behandlar ämnet, och hur såg man på samkönade relationer i det samhälle i vilket Bibeln uppkom? Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera läsaren till de texter i Bibeln som på något sätt anses behandla ämnet homosexualitet.

No description available.