Syftet med den här studien är att undersöka och försöka förstå vilka kulturmöten som är synliga på en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstår. I studien, som är en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen på en mellansvensk gymnasieskola. Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte är de mellan människor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns många andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som här nämndes var till exempel musikkultur, klädkultur, matkultur, ungdomskultur för att nämna några. Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna är positiva till kulturell mångfald och de upplever inte ”krockar” som något stort problem. Personalen hanterar de problematiska mötena med positiv attityd, förståelse, flexibilitet och uppfinningsrikedom. / The purpose of this study is to investigate and try to understand the cultural encounters that are visible in a mid-Swedish upper secondary school, how staffs perceive them and how they deal with the problematic cultural encounters that occur. The study is a qualitative study where I interviewed six members of the school staff. The result shows that the cultural encounters and clashes are not most prevalent among people of different ethnic origin. It turned out that there are many other kinds of cultural encounters for example music culture, fashion culture, food culture and youth culture, to name a few. The conclusion of this investigation shows that the people interviewed are in favour of cultural diversity and does not see cultural clash as a big problem. The staff handles the challenging meetings with a positive attitude, understanding, flexibility and inventiveness.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade? Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden. Han var en del av människorna. Jesu intention var inte att ta över översteprästernas eller Pontius Pilatus roll, vilken var kung vid den tiden. Den stora förändringen som Jesus kom med var tron. Det var genom tron som människan skulle få evigt liv, inte genom offer eller handlingar som var vanligt på den tiden.   Trots Jesu handlingar var de stora och utlovade handlingarna som judarna väntade på inte uppfyllda. Judarna hade blivit varnade många gånger för falska profeter och Messias-gestalter. Judarna hade blivit lovade en Messias som bland annat skulle skapa fred på jorden och göra himmelriket på jorden. Han skulle även rädda sitt folk från elände och bedrövelse. Vidare väntade de på en mänsklig gestalt som skulle sitta på Kung Davids tron och regera och göra Jerusalem till världens huvudstad.  Dessa punkter uppnådde inte Jesus.   Vidare talade Jesus om att han skulle återvända en andra gång och då skulle han uppfylla det som inte uppfylldes vid första ankomsten. För judarna har det inte utlovats två ankomster, utan det talas om en ankomst där Messias ska göra ett paradis på jorden, himmelriket på jorden. Betydelsen av himmelriket blev förändrat då Jesus talade om himmelriket inom oss. Det var inte längre ett konkret himmelrike som Jesus talade om och det var det som judarna hade blivit utlovade av Gud. Därmed kunde inte Jesus vara deras utlovade Messias och de väntar än idag på Honom.

No description available.

Det västerländska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande ämnet, både inom och utanför den akademiska världen. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat påträffas bland flera konstnärer, poeter och intellektuella, vilka inte sällan varit befryndade med philosophia perennis och dess läror, som både inom och utanför de akademiska sammanhangen således har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock på de mest framstående och uttalade företrädarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus på deras föreställningar och tolkningar av sufism och islam. Studiens syfte är att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för särskilda föreställningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framställs och tolkas sufismen av företrädare för philosophia perennis? Varför framställs sufismen så? Vad finner företrädarna tilltalande i islam och sufism? Resultaten visar att perennialisterna anspelar på och använder de orientalistiska och occidentalistiska föreställningar som finns i både öst och väst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna ståndpunkter. Dessutom pekar resultaten vidare på att perennialismen både närts och influerats av modernitens allt mer påtagliga globalisering, även om de ofta reagerar polemiskt emot den. Utan att reducera 1900-talets philosophia perennis till enbart en anti-modernistisk idéströmning, fokuserar studien på dess relation till modernitet, globalisering, orientalism och occidentalism, enligt syftet att belysa perennialismens föreställningar om sufism, varför just islam tilltalar företrädarna samt vilka särskilda implikationer ovan nämnda faktorer genererar i deras föreställningar och tolkningar av sufism.

The aim of this essay is to illustrate a modern phenomenon, the Olympic Games, by applying the ideas of Mircea Eliade concerning space, time and myth. This literature study is mainly divided in two parts, one descriptive and one analytic. In the first part Eliade’s ideas and some criticism, which has been pointed against his theoretical approaches as well as his character, are presented. In the second part an analysis is carried out, based on the previously presented ideas and elements essential for the Olympics; the idea of the Olympics, the place, the ceremonies, the competition and the concept of individual idolism. I have discussed what seems like gnostic tendencies in Eliade’s ideas, in the sense that both Eliade’s ideas and the concept of Gnosticism argue that knowledge is a necessary condition for salvation, as well as the fact that Eliade and his ideas have not always a pro-Christian approach. I have also shown that incoherency exists in his theoretical approach concerning the manifestation of the sacred. I have found that Mircea Eliade’s ideas, with some difficulties, very well can reflect a modern phenomenon such as the Olympic Games. I have also put forth the idea of translating Eliade’s conception of axis mundi into an ideological landscape; the Olympic values become an analogy to axis mundi. Furthermore, I have also shown that modern man in different ways desires to be close to the sacred, and how this fact to some extent may explain people’s devotion to and worship of sport heroes, and thus why not only athletes but also billions of spectators are inclined to attend the Olympics. Finally, I show that, according to Eliade’s ideas, the Olympics might facilitate the process of creating modern myths.

No description available.

Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan säkert många hålla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur bönen kan påverka människor, för att kunna använda den informationen på ett intressent sätt i religionsundervisningen i skolan. För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebär att undersökaren fokuserar på hur någonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt är. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat närmare på olika bönesätt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att använda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men även ge en förståelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sätt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna användas i planering av religionsundervisning visa jag också ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila på vetenskapliga grunder.

Enligt den svenska översättningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades därefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberättelsen i Genesis, än den som traditionsenligt berättas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara så att den första människan, ’adam, var en människa av båda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrån ’adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av människans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten är att mannen skapades först och att kvinnan därefter skapades utifrån mannens revben.

Syftet med uppsatsen är undersöka hur ondskan framställs i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan användas i religionsundervisning på grundskolans senare del och gymnasiet för att få till stånd en diskussion om ondska med elever. För att uppfylla mitt syfte tänker jag svara på följande frågor: 1. Hur vet man som tittare vilka som är onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gärningar, dialoger, miljöer och färger visar vem som är ond? 2. Hur kan man använda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning på grundskolans senare del och på gymnasiet? I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att få makt. Han blir en parasit som bryter ned och förstör det som är gott. Flera motpoler finns i filmerna som till exempel på Hogwarts med elevhemmet Slytherin vars grundare var en ond man. Sorteringshatten delar in eleverna i olika elevhem när de kommer till Hogwarts första året och ser till att onda elever hamnar i Slytherin. I skogen, som är en ond plats, finns det goda varelser som kentaurer och enhörningar. Det finns lärare som är goda, som Professor McGonagall, och onda som Professor Snape. Det är viktigt att man förklarar begreppet ondska så eleverna har klart för sig att det inte är något enkelt och enhetligt begrepp. Harry Potterfilmerna visualiserar flera olika grader av ondska på ett tydligt sätt genom att studera till exempel dialoger, attityder, miljöer och relationer.

The nineteenth century witnessed a great deal interest in Esotericism, which resulted in the creation of a significant number of Occult organizations. Many of them were influenced by the Theosophical Society, arguably the most important of the groups that came into existence before the Great War, a further example being the Rosicrucian Fellowship. The writings of these two organizations’ primary founders contain teachings about race that were influenced by beliefs concerning the inferiority of certain peoples that were prevalent at the time. While this is often acknowledged in academic studies, the matter is largely marginalized. The aim of this paper is to investigate how these teachings reinforce preexisting ideas about race. The findings indicate that this is partially achieved through the use of language and partially by presenting the notions within the context of a cosmology which casts inequalities found in society as part of an evolutionary process in which any atrocities committed by a dominant group are seen as merely hastening a divinely instituted chain of events that is already in motion. This matter is relevant to the present time because these beliefs are part of living traditions and because it is arguable that the racist discourse which shaped them in the first place is still just as influential today.