Ett företags kapitalstruktur är förhållandet mellan företagets eget kapital och skulder. Det finns huvudsakligen två teorier som förklarar företagens val av kapitalstruktur, trade off-teorin som utgår från en optimal skuldsättningsgrad och pecking order-teorin som utgår från företagets lönsamhet. Tidigare forskning ger ingen entydig bild av vilken teori som bäst förklarar kapitalstrukturen hos företag, dessutom saknas forskning på svenska företag. Syftet med denna studie är att undersöka vilken av teorierna som bäst förklarar större svenska företags kapitalstruktur. Vidare är syftet att undersöka om teorierna förklarar kapitalstrukturen olika bra beroende på vilken bransch som studeras. En multipel regressionsmodell med fem oberoende variabler som förklarar skuldsättningsgraden används. Resultatet visar på att det inte går att säkerställa vilken av teorierna som bäst förklarar kapitalstrukturen hos svenska större företag då vi finner stöd för båda teorierna. Vidare ger resultatet stöd för att de två teoriernas tillämpbarhet varierar beroende på vilken bransch som undersöks.

Bakgrund: Pecking order-teorin är en av de viktigaste teorierna som används inom kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, är väldigt olika beroende på olika faktorer. En av dessa faktorer är företagets storlek. Tidigare forskning tyder på att pecking order förmågan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet är mer giltigt hos små företag. Andra menar att det är större företag som är bättre på att följa pecking order teorin. Syfte: Studiens syfte är att se om företagets storlek har någon inverkan på hur väl ett företag följer pecking order. Teori: Viktiga teorier är kapitalstruktur, pecking order teorin, assymmetrisk information, företagsstorlek, tidigare forskning av Gonzalez och Gonzalez (2012) samt Agca och Mozumdar (2004). Metod: Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod. Data för 45 företag på fem år har samlats in för åren 2008-2012, för att sedan beräkna och genomföra tolkningar. Slutsats: Företagsstorleken har en inverkan på hur väl svenska företag lever upp till pecking order teorin. Sambandet är positivt, och visar att ju större företaget är, desto bättre följer det pecking order.

Titel: Ledningens karaktärsdrag - effekten på kapitalstrukturEn studie om förhållandena mellan tre individuella chefers karaktärsdrag och företagshävstång  Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och enproblematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vadsom menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset attförklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) ochkapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdragpå svenska börsnoterade företags kapitalstruktur. Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativforskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellanchefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoteradeföretag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldataregressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs. Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikantaförhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt somhävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella cheferpåverkar företags kapitalstruktur.

What determines that states receive a de-jure recognition is not clear today. The three worlddominant theories constitutive theory, declarative theory and secession-theory all claim different criteria' that a state must meet in order to have the right to be recognized. The purpose of the thesis is to understand if there is a theory that is decisive. The thesis analyses two states, one of which has received international recognition while the other one has not. The thesis concludes that all three theories have the necessary conditions that can lead to recognition. The conditions in the secession theory on having a referendum have proved to be one of the crucial requirements for recognition, at the same time it is fundamental for a new state to meet the declarative theory requirements to have the possibility of recognition at all. However, it is a theory that argues for the decisive criteria, and it is the constitutive theory that claims that recognition from other states, such as the central state, is the main factor in succeeding in obtaining de-jure recognition. Although the criteria's in the other theories are met, it is only after recognition by the central government that membership of the UN can be achieved. / Vad som avgör att utbrytarstater erhåller ett de-jure erkännade är idag inte tydligt. De tre världs dominerande teorierna konstitutiva teorin, deklarativa teorin och secession-teorin hävdar alla olika kriterier som en stat måste uppfylla för att ha rätt att erkännas. Syftet med uppsatsen är att förstå vad som krävs för en stat att kunna erhålla ett internationellt erkännande. För att kunna genomföra undersökningen har två stater analyserats där den ena fått ett internationellt erkännande och den andra inte. Uppsatsens slutsats är att alla tre teorier har nödvändiga villkor som kan leda till erkännande. Secession-teorins krav på att ha en folkomröstning visar på en enorm drivprocess till att erkännas, samtidigt så är det grundläggande för en nybliven stat att uppfylla den deklarativa teorin krav för att överhuvudtaget ha möjligheten till erkännande. Däremot kan man finna de avgörande villkoren i den konstitutiva teorin som menar att erkännande från andra stater, såsom central är den främsta faktorn till att lyckas erhålla ett dejure erkännande. Även om kriterierna i den resterande teorin är uppfyllda leder ett erkännande av centralstaten till ett medlemskap i FN som är varje utbrytarstats mål med att avskiljas

<p>I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier.</p><p> </p><p>Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp. Vilket har gjort det lätt att återgå i brott gång på gång och ha en destruktiv livsstil. Brister i de sociala banden har också medfört att mina respondenter har brustit i sin egen självkontroll. De anser sig då inte vara värda lika mycket under tiden de var onyktra. KRIS har varit en hjälpande faktor till att inkluderas i samhället och fånga upp de lösa trådarna som respondenterna har haft. Genom KRIS har många ökat sin grad av sociala band samt självkontroll som Hirschi menar är avgörande för att inte begå brottsliga handlingar. Jag uppmärksammade vikten av att de sociala banden fungerar för mina respondenter som medför att de inte kommer återgå i brott. Viktigaste förändringen i deras liv skedde egentligen först när de blev nyktra och kunde därmed öka sin själkontroll till livet.</p>

I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier.   Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp. Vilket har gjort det lätt att återgå i brott gång på gång och ha en destruktiv livsstil. Brister i de sociala banden har också medfört att mina respondenter har brustit i sin egen självkontroll. De anser sig då inte vara värda lika mycket under tiden de var onyktra. KRIS har varit en hjälpande faktor till att inkluderas i samhället och fånga upp de lösa trådarna som respondenterna har haft. Genom KRIS har många ökat sin grad av sociala band samt självkontroll som Hirschi menar är avgörande för att inte begå brottsliga handlingar. Jag uppmärksammade vikten av att de sociala banden fungerar för mina respondenter som medför att de inte kommer återgå i brott. Viktigaste förändringen i deras liv skedde egentligen först när de blev nyktra och kunde därmed öka sin själkontroll till livet.

I skolvärlden är matematikängslan vanligt förekommande bland elever. Detta fenomen undersöktes utifrån matematiklärares synvinkel, med fokus på årskurs 4–6. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i svenska grundskolor resonerar kring hur de arbetar med matematikängslan. Denna uppsats grundar sig i den socialkognitiva teorin. För att få forskningsfrågorna besvarade genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer. De sex lärarna som intervjuades, lyfte fram olika faktorer som kan leda till matematikängslan. Dessa faktorer är hemmet, undervisningen, omgivningen och elevens egna förmågor. Vidare belyser dessa lärare vikten av en varierad undervisning, hur det kan vara både förebyggande och ha en positiv effekt på elevernas matematiksyn.

Syftet med denna kvalitativa intervju- och observationsstudie är att undersöka tre grundskolelärares erfarenheter av feedback i skrivundervisningen. För att studera detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer och deltagarobservationer. Frågeställningarna syftar till att besvara vad den utvalda gruppen lärare i årskurs F-3 har för erfarenhet av feedback för skrivutveckling, samt vilka för- och nackdelar eller eventuella utmaningar lärarna upplever med att ge feedback. Enligt Skolverket (2019a) påverkas elevers lärande på olika sätt beroende på vilken feedback de får, och eftersom feedback har en sådan viktig roll i skrivundervisningen finns det ett stort behov av mer responsforskning (Black &amp; William, 1998). Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och förhåller sig till reflekterande erfarenhet. Resultatet från studien visar att samtliga grundskolelärare arbetar med feedback under skrivutvecklingen med sina elever. Lärarna anser dessutom att feedback bör vara en naturlig del under skrivprocessen. Genom att individanpassa feedback, i den uträckning som går, får lärarna syn på vart varje elevbefinner sig i sin skrivutveckling. Det åligger samtliga lärare att individanpassa den feedback som ges. Ett ytterligare resultat är att lärarna anser självbedömning och feedback i interaktion mellan elev-lärare och elev-elev är gynnsamma för elevernas skrivutveckling.

Forskning har visat att högläsning för barn ger goda effekter. Trots detta finns en syn om att högläsning främst passar yngre barn. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning av skönlitteratur i klassrummet. Studien beskriver både varför lärare på mellanstadiet arbetar med högläsning samt hur de gör detta. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare verksamma i årskurs 4-6. Teorin som ligger till grund för detta arbete är den sociokulturella teorin och den har använts vid utformning av intervjufrågor och vid analysering av datamaterialet. Studien visar att de tillfrågade lärarna ser högläsning som något viktigt och att anledningarna till att läsa högt är många. Det är det tilltänkta syftet som avgör hur lärarna väljer att arbeta med högläsningsboken. Arbetssätten kan variera mycket men genom studien har vi funnit återkommande arbetssätt bland alla lärare både före, under och efter högläsningen.

Bakgrund och problem: Beträffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier gällande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. För bolag med hög skuldsättningsgrad som vill utnyttja hävstångseffekten blir lånat kapital viktigt, men om nu möjligheten till att finansiera sig är begränsad, vilka alternativa finansieringsformer finns då mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara bättre för bolagen att enbart använda sig av eget kapital för att slippa räntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pågående eurokrisen tvingats strama åt sin kreditgivning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats över en angiven period samt beskriva tänkta bakomliggande orsaker. Avgränsningar: Studien har avgränsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgränsats till bolag som varit börsnoterade på Stockholmsbörsen från 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad på fastighetsförvaltning och uthyrning. I de bakomliggande orsakerna till de alternativa finansieringsformerna har studien avgränsats till risk, finanskrisen, eurokrisen och val av strategi. Finansieringsformer inom ”off-balance sheet” har inte behandlats eftersom dessa inte har någon påverkan på kapitalstrukturen. Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har studien valt att använda en kvantitativ undersökning på Sveriges 11 största fastighetsbolag. Med hjälp av respektive bolags årsredovisningar har studien funnit nödvändig information. Innan den empiriska undersökningen i årsredovisningarna genomfördes gjordes en litterär förstudie. Resultat och slutsatser: Studien har kommit fram till att allt fler bolag tenderar att söka sig till alternativa finansieringsformer mot den traditionella bankkrediten. Slutsatsen av detta är att bankernas kreditåtstramning och nya direktiv är en bidragande faktor. Förslag till fortsatta studier Att utföra en liknande forskning fast på bolag i en annan bransch. Hur skulle utvecklingen av kapitalstrukturen se ut för bolag med större andel immateriella tillgångar. Exempelvis ett It-bolag och undersöka hur utvecklingen kring deras egna- och räntebärande kapital sett ut och varför. Nyckelord: finansiering, kapitalstruktur, trade-off teorin, pecking order teorin, soliditet, bankkredit, obligationer och främmande kapital