I de den nya läroplanen för gymnasieskolan GY11 blir historieämnet dels gymnasiegemensamt, det vill säga obligatoriskt, och dels delas det in i två olika kurser. 1a1 för de yrkesförberedande programmen och 1b för de studieförberedande programmen. Syftet för denna undersökning är att se vilka skillnader som finns mellan olika läromedel för de två olika inledande gymnasiekurserna i historia. Speciellt fokus läggs vid att jämföra de olika böckerna inom samma förlag. En textanalys görs av hur de hanterar epokbegreppet och tydliggör epokindelningen, hur de hanterar källkritik och hur de presenterar den franska revolutionen. Dessa delar har valts för att de av olika skäl kan tänkas ge en representativ bild för hur läroböckerna skiljer sig åt. De olika läromedlen skiljer sig på ett flertal punkter. De kanske viktigaste skillnaderna ligger i faktaanalysen och mängden information som de erbjuder, där texterna för 1b-kursen går djupare i sin analys och ger mer detaljerade beskrivningar av det som presenteras.

Denna studie bygger på en kvalitativ analys av läroböcker i ämnet religion på gymnasiet. Läroböcker används för att ge en kortfattad och övergripande bild om ämnet som presenteras. Studiens teori bygger på Edward Saids forskning kring orientalism samt Mattias Gardells teorier kring islamofobi. Syftet med denna studie är att undersöka hur islam har framställts i fem läroböcker sedan 1970-talet fram till idag, en lärobok från varje decennium. Syftet är att visa vilken bild av islam som används för kunskapsutveckling och om det finns skillnader mellan boken från 1979 och boken från 2012. Resultatet av studien liknar det som tidigare forskning visat på. De analyserade läroböckerna innehåller generaliseringar och förenklingar som oftast inte problematiseras vilket kan leda till att den generaliserade texten i läroböckerna blir en sanning. Skillnaderna mellan boken från 1979 och boken från 2012 är få, men det förekommer fler diskussionsfrågor i boken från 2012 vilket kan bero på att islam är vanligare i Sverige idag.

Studiens syfte är att analysera två barnbokskaraktärer, Pippi Långstrump och Lilla Hjärtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. Frågor som ställts är hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som återfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla Hjärtat. Barnböckerna är utgivna på 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna. Ett kodschema har använts som analysverktyg i genomförandet av respektive analyser. Resultatet av denna studie visar att debatter kring barnlitteratur uppstår utifrån vilka normer som finns och gäller i samhället just då. Debatterna uttrycker en oro över huruvida barnen påverkas av karaktärerna i böckerna i och med att barn identifierar sig med karaktärer. Båda böckerna innefattar etniska stereotyper och behandlar etnicitet. Detta är något som bara tas upp i den efterföljande debatten till boken som är utgiven på 2010-talet.

<p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur diagnosmaterialen God läsutveckling – Kartläggning och övningar och Nya lusboken: en bok om läsutveckling kan fungera som underlag för lärarens bedömning av elevernas läsutveckling. Ytterligare ett syfte har varit att ta reda på hur dessa material förhåller sig till läro- och kursplaner. Den metod som vi har använt oss av i denna studie har varit kvalitativ textanalys. I analysen har vi utgått från ett antal analysbegrepp som vi hämtade från forskning om läsning. Våra resultat visar på att både God läsutveckling – Kartläggning och övningar och Nya lusboken: en bok om läsutveckling har en relativt god överensstämmelse med målen och kunskapskraven i både Lpo 94 och Lgr 11, men att diagnosmaterialen fokuserar på olika delar av läsutvecklingen. Vår slutsats är att läraren bör kombinera olika material i sin undervisning för att tillgodose alla elevers skilda behov.

No description available.

No description available.

Språkets betydelse för elevers lärande, utveckling och förmåga att delta som aktiva samhällsmedborgare kan inte nog framhållas. För att stödja elever i deras skriftspråkliga utveckling behövs därför lärare med kunskap om texters uppbyggnad i olika ämnen men även med förmåga att förmedla denna kunskap vidare till eleverna. Den aktuella studien presenterar en analys av elevtexter inom religionsämnet med fokus på texttyp och skrivrörlighet. Två analysmodeller nyttjades för detta ändamål. Analysmodell I användes för att söka efter vilka texttyper eleverna använde sig av i skrift. Den andra analysmodellen fokuserades på hur eleverna formulerade sig i relation till ett ämnesinnehåll, i detta arbete benämnt skrivrörlighet (Analysmodell II). Resultatet visade att eleverna använde återberättande, berättande och diskuterande/argumenterande texttyper. Den återberättande texttypen användes mest frekvent antingen ensamt eller i kombination med annan texttyp.  Vid tre av fem skrivtillfällen användes olika kombinationer av skrivrörligheter. Dessa kombinationer användes mest frekvent då ämnesinnehåll och skrivuppgifter engagerade eleverna.  Min slutsats av studien är att bedömning av elevtexter utifrån texttyp och skrivrörlighet ger ett värdefullt perspektiv på elevers skrivutveckling.

Syfte med uppsatsen är att få förståelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan användas för lärande för hållbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebär att man undersöker relationer mellan det mänskliga och det icke-mänskliga i bl a litterära texter. Ett speciellt fokus har legat på den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med människan. Uppsatsen visar att alla natursynerna, nämligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten. Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur. Den relationen människan har med ett visst djur spelar en avgörande roll i hur etisk människan är i sina handlingar mot det djuret. Böckerna om Pettson och Findus har stor potential för användning inom ramen för de ekologiska förhållandena av hållbar utveckling under förutsättning att läraren inte tar den natursyn som förmedlas i böckerna för givet utan skapar gemensam med barnen diskussion där den antropocentriska natursynen ifrågasätts och utmanas.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 – 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid. Syftet med studien har varit att undersöka ur ett historiografiskt perspektiv användningen av myter i läromedel. Huvudfrågan för studien har varit ifall det har skett en förändring över tid i användingen av myter och deras innehåll samt hur denna förändring ter sig i historiska pedagogiska texter som återfinns i läromedel för gymnasiet mellan 1980 – 2012? Analysen av materialet visar på att en förändring av användningen av myter i historiska pedagogiska texter har skett. Under 1980-talet använde man sig av myter som berättande källor i historiska pedagogiska texter, under 1990-talet och 2000-talet använde man sig av myter som kvarleva. Resultatet visar även på ett en minskning av användningen av myter i historiska pedagogiska texter har skett under 2000-talet. Sammanfattningsvis har det konstaterats att en förändring har skett i historiska pedagogiska texter och att förändringen av användningen av myter är ett resultat av att historieskrivningen har förändrats vilket i sin tur har påverkat vilka myter man lyfter fram och hur man lyfter fram dem