Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar en ny läroplan har att styra matematikundervisningen. De frågor jag ställde mig var vilken betydelse läroboksförfattarna får jämfört med införandet av en ny läroplan när en ny lärobok skrivs och hur författarna har anpassat böckerna till den nya läroplanskoden. Totalt undersöktes fyra olika läroböcker från två olika förlag. Två av böckerna var skrivna för läroplanen Lpf94 och två läroböcker är skrivna för läroplanen Gy2011. Undersökningen gjordes dels genom en kvantitativ innehållsanalys men också med hjälp av en kvalitativ textanalysmetod. Jag har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv, och resultatet av undersökningen vidare att den stora skillnaden mellan olika läroböcker beror på vilka det är som är författare till läroboken och inte för vilken läroplan boken var kopplad mot.

Problemlösning kan beskrivas på olika sätt och ges olika betydelser. Problemlösning är en viktig del av matematiken och matematikämnet i skolan. Ordet har positiva konnotationer. Det ses som viktigt, eftersträvansvärt och önskvärt att kunna lösa problem. Varför är det så och vilken substans har ordet problemlösning? Genom att tolka vad som sägs och hur det diskuteras kring och skrivs om problemlösning kan ordet ges andra innebörder än bara det sagda eller skrivna. I denna uppsats synliggör jag och ger exempel på olika sätt att se på och beskriva området problemlösning i matematikämnet i grundskolan. Jag synliggör också vilka spår av lärandeteorier jag kan se i beskrivningarna av problemlösning. Studien bygger på litteraturstudier. Undersökningsmaterialet är litteratur inom matematikämnets didaktik och läromedel i matematik i grundskolan.

Utgångspunkten är att texters tolkningar har betydelse för såväl individer som samhälle genom att budskap relateras till attityder och uppfattningar av betydelse för den samhälleliga kontexten vari människor jämförs och jämför sig själva gentemot rådande diskursiva normer där det handlar om makt och definitionsmakt samt normalitet och avvikelse (Burr 2003:68f, Fairclough 1992). Här framträder media med sina val av formuleringar som starkt bidragande till upprätthållande av nämnda normativa diskurser (Fox 1993:13, Bildtgård 2002). De analyserade artiklarna visar prov på olika former av retoriska grepp och bygger i hög grad på argumentation. Formuleringarna varnar och oroar, till och med mer än vad de gör nytta, för trots att upplysningen är viktig, menar jag att det behöver finnas balans i budskapen samt betoning av hur människor kan förhålla sig till dem, för att som Arkin betonar, uppleva personlig kontroll (i Jarlbro 2010:81f). Arkin menar också att riskbedömning är ett svårt område oavsett målgrupp eftersom det tenderar att vara svårt att bedöma om och i så fall i vilken omfattning det kan drabba individen själv (i Jarlbro 2010:81f). När jag analyserade artiklarna fann jag således mer frågor än svar och lösningar kring budskapen. Att efter läsning välja att följa uppmaningen; "Skippa sura drycker!" innebär potentiella konsekvenser, som inte lyfts av artikelförfattarna, men som jag menar är relevanta att titta närmare på. Dels finns det en risk att barn väljer läsk hellre än juice vid exempelvis frukost och dels finns en risk att människor väljer bort tandborstning av rädsla för frätskador. Därför menar jag att artiklarna med sina budskap har varit värdefulla att analysera för att få syn på såväl språkliga som sociala tolkningar och konsekvenser för individ och samhälle där det behövs ett helhetsperspektiv på de båda utifrån en tanke om hållbar livsstil och hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans senare år behandlar begreppet rasism då man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nämnda ämnen, hur begreppet rasism används samt huruvida fram-ställningen främjar ett lärande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ textanalys av tre läroböcker i samhällskunskap och fyra läroböcker i historia. Resultatet visade att läroböckerna sällan använde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade också att läroböcker gjorde tydlig skillnad på ”vi” och ”de andra” och där ”de andra” gavs negativa attribut. Studiens slutsats var att läroböcker tycktes ha goda ambitioner och tycktes vilja främja ett lärande för att leva tillsammans, men att det fanns problematik i sättet att göra detta och där motsatt effekt var tänkbar.

Uppsatsens syfte är att, genom textanalys, undersöka en broschyr från Socialtjänsten i Umeå kommun för att se om den följer Umeå kommuns riktlinjer för klarspråk. Metoden är en läsbarhetsanalys, där Umeå kommuns kommunikationshandbok styr vad som undersöks. Resultatet pekar på att broschyren uppfyller vissa av handbokens riktlinjer för klarspråk, som de olika riktlinjerna för skrivregler: svenska ordformer istället för engelska, moderna och enkla ord istället för äldre formella och undvikande av skrytfenor och modeord. Broschyren lyckas också förklara de termer som finns med. Andra riktlinjer från handboken lyckas broschyren inte uppfylla i samma utsträckning. Detta gäller bland annat användandet av passiva verb istället för aktiva, användandet av förkortningar samt skrivandet av informativa rubriker. Andra problematiska bitar är att det inte finns ett synligt syfte med broschyren och att det därmed också är svårt att se om det viktigaste står först i broschyren, enligt rekommendationen i kommunikationshandboken. Slutsatsen är att broschyren inte följer kommunikationshandboken helt, men att den är på god väg.

This master thesis aims to identify and interpret alienation-related situations in two novels by the German-Romanian author Herta Müller, "The Land of Green plums" (Herztier) and ''The Appointment" (Heute wär ich mir nicht lieber begegnet). The events presented in the novels take place during the time of the communist dictatorship of Nicolae Ceausescu in Romania, with some references to the time before the Second World War. Alienation is considered a central theme in both novels. The thesis uses the six dimensions of alienation as described by the American sociologist Melvin Seeman (University of California), and is based on the following research questions: 1) What literary descriptions of alienation-related situations can be found in Herta Müller’s two novels?; and 2) How do these literary descriptions emphasize the concept of alienation as defined in Melvin Seeman’s theory? In analyzing the novels, two aspects were taken into account: 1) what kind of society the protagonist lives in; and 2) what types of situations highlight the protagonist’s alienation. The process of identification and evaluation of texts describing alienation-related situations are based on a mixed method of thematic and biographic text analysis. The method of interpreting a written text rest on hermeneutics as described by Hans Georg Gadamer. The thesis identifies several descriptions of alienation-related situations in both novels. These situations are all various expressions of the protagonists’ experiences of living in a non-democratic society. Most of them relate to extreme situations causing fear and anxiety to the protagonists. The thesis studies the relationship between protagonists and society. The protagonists describe not only their own police interrogations, but also those of their friends. Alienation is also represented in the childhood memories of the protagonists.

Syftet med studien är att undersöka hur kön framställs i sex utvalda böcker ur serien om LasseMajas Detektivbyrå, samt om det sker en förändring över tid, med främsta fokus på den första respektive senaste boken, med syfte att diskutera böckernas didaktiska potential. Studien utgår från ett genusperspektiv samt följande två forskningsfrågor: Hur framställs karaktärerna utifrån ett genusperspektiv?, Hur förändras framställningen av kön från den första till den senaste boken? Studien utgår från en kvalitativ textanalys med ett vidgat textbegrepp som metod, där sex böcker i serien om LasseMajas Detektivbyrå har analyserats. Böckerna som valts ut är publicerade 2002, 2008, 2009, 2011, 2016 och 2021. Analysen utgår från fyra analysfrågor som berör hur de kvinnliga respektive manliga karaktärernas karaktärsdrag, utseenden och handlingar framställs samt vilka miljöer karaktärerna befinner sig i. Resultatet visar på könsöverskridande skildringar hos huvudkaraktärerna, medan majoriteten av bikaraktärerna uppvisade könsstereotypa karaktärsdrag, utseenden och handlingar. Framställningen av kön förändrades inte signifikant genom de sex analyserade böckerna.

Syfte med denna studie är att analysera etiska principer som kännetecknar familjer i senmoderniteten. För att uppnå det syftet beskrivs grundläggande familjeformer och familjeformers egenskaper, tolkas etiska värderingar ur de vuxnas och barnens perspektiv, och analyseras dessa principer med hjälp av etiska teorier. Studien använder sig av textanalys som metod för att analysera empiri (sociologiska artiklar samt examensarbeten av kvalitativ karaktär). I studien samspelar två perspektiv på familjesystem – det sociologiska och det etiska perspektivet. Den sociologiska synen på familjen underlättar förståelse för förändringar som sker i familjer, och Benhabibs, Noddings samt Mogårds etiska teorier används för att tolka och fördjupade etiska begrepp (kärlek som eros och agape; ömsesidigt ansvar i omsorgsprocessen; autonomi och lojalitet; "gemensamma lycka") som återfinns i det empiriska materialet. De tre etiska teorierna omstruktureras i enighet med empirins krav (spektrum av begreppen), vilket möjliggör att föresla en sammanfattande syn på den nutida familjeetiken. Resultatet i denna studie visar att förändringar i familjesystemet påverkar familjemedlemmars uppfattning av etiska principer. Därför bör etiska teorier kontinuerligt vända sig till en förnyad förståelse för familjen genom att anlita kvalitativa undersökningsmetoder samt ett tvärvetenskapligt tillvägagångsätt i analys.

The purpose of this Master thesis is to deepen understanding of how the concept of information literacy is used within Swedish higher education. The empirical material consists of course syllabi from three different programmes offered at Kristianstad University, Sweden. These are analysed from a sociocultural perspective through qualitative content analysis. Using a data-driven coding frame with different categories, the method helps to define the level of clarity with which information literacy is expressed in the texts. The results of the study reveal that information literacy is seldom explicitly expressed in course syllabi. Information literacy is usually only implied or a potential connection can be discerned. It is concluded that the invisibility of information literacy as such may render it unimportant to students. It is suggested that in a sociocultural perspective, the teaching of information literacy ought to be embedded in the curricula. This requires cooperation between teachers and librarians, something which historically has been difficult to achieve. The analysis also shows that there are connections to information literacy in the syllabi in areas that are highly valued by both professions. These include creative thinking, scientific working processes and the use of information- and communication technology. By shedding light on these similarities, this thesis suggests ways of bringing the two professions closer together.

Denna studie är en jämförande textanalys av tio stycken moderna bilderböcker om döden. Undersökningen utgår ifrån ett multimodalt perspektiv kompletterat med narratologiska begrepp. Syftet är att ta reda på hur döden skildras i dessa barnböcker och att analysera vilken betydelse bilder har för berättelsen. Resultatet visar att döden ofta tas upp på avstånd och med en viss försiktighet, och att det är naturlig död som är den vanligaste skildringen. Resultatet tyder också på att bilderna har en avgörande roll för hur döden tolkas i böckerna, med färg, detaljer och positionering av bilderna. Diskursen om kristen död är det som förekommer mest i detta urval av bilderböcker, vilket kan bli problematiskt vid användning av dessa böcker i förskolor, där det finns barn med utländskt ursprung som har en annan religiös tro.