Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand. I samband med att uppgifterna, text och bild, uppnådde ett högre samspel ingick även andra semiotiska resurser. Vilket resulterade att resurserna fick en högre betydelsepotential tillsammans än vad de fick var för sig och det ledde till att en interaktion skapades mellan de meningsskapande resurserna. I samband med att handlingarna integreras på högre nivå uppnåddes en kommunikativ handling mellan individen och den multimodala texten. De förändringarna som fanns i de valda läroböckerna var att 2000-talets matematik lärobok innehåller fler semiotiska resurser än läroboken från 1980-talet. De matematiska texterna var multimodala och utifrån teorin sociosemiotisk framställdes ett meningsskapande när individer använder en kombination av semiotiska resurser, vilket resultatet har visat.

Denna studie syftar till att undersöka förekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svensklärares undervisningsmaterial. Syftet är också att se i hur stor utsträckning som det estetiska förekommer i relation till det som i uppsatsen benämns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen också undersöka hur det estetiska skrivs fram och vilket värde det ges. Studien tar utgångspunkt från John Deweys reformpedagogig, Gardners åtta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Undersökningen diskuteras utifrån forskning som visar på kreativitetens och estetikens betydelse för inlärning i ljuset av forskning som talar om skolans träningslogik och uppgiftskultur. Textanalys används som metodansats där 34 texter från lektion.se analyserats. Texterna är uppladdade av svensklärare från hela Sverige och behandlar svenskämnet inom gymnasieskolan. Undersökningen visar att estetiska uttrycksformer inte är vanligt förekommande i det undersökta materialet där 3 av totalt 34 texter på något sätt uppmanar till estetiskt skapande. Resultatet visar också hur de språkliga och logisk-matematiska intelligenserna dominerar materialet som till större del utgörs av skriftliga uppgifter vilka genom analys visat sig befästa tankar om skolan som en uppgiftskultur präglad av en träningslogik.

Detta arbete syftar till att tillföra kunskaper om hur buddhismen framställs i svenska lärobokstexter i skolämnet religionskunskap. Arbetet innehåller en kvalitativ textanalys av tre nya läroböcker skrivna för årskurs 4-6. Analysen sker utifrån tre teman med utgångspunkt i frågeställningarna. De behandlar jämförelser med andra religioner, variationer inom buddhismen och buddhistiska trosuppfattningar och riter. Utgångspunkten för analysen finns i begreppet orientalism, då tidigare forskning har visat att läroböcker ofta framställer icke-kristna religioner utifrån orientalistiska strukturer. Efter en genomgång av tidigare forskning, begreppet orientalism och vad som utmärker läroboken som text, beskriver och analyserar därför arbetet vilka övergripande strukturer som finns i framställningen av buddhismen utifrån de tre tidigare nämnda frågeställningarna. Här visas att läroböckernas urval, så som val av rubriker, begreppsanvändning, styckesindelning, formuleringar och förklaringar, ofta leder till att buddhismen framställs som främmande. Buddhismen förklaras också på sätt som kan skapa missförstånd över vad som är centralt för religionen. Buddhister framstår dessutom ofta som primitiva och vidskepliga. Allt detta uppstår på grund av att texterna innehåller strukturer som påverkats av orientalismen. Detta diskuteras ytterligare i slutet av arbetet. Som slutsats kan sägas att lärobokstexterna innehåller orientalistiska strukturer och att detta gör att buddhisternas egen tolkning av buddhismen sällan ges utrymme i texterna.

Hur läroböcker är utformade och vilket innehåll de har är inte en slump, utan ett resultat av åratal av forskning och ett samhälle i konstant förändring. Idag tar vi det som en självklarhet att ett stort kapitel i biologiundervisningen, såväl på högstadiet som i gymnasiet, tas upp av evolutionen, det vill säga läran om livets utveckling. Så har det inte alltid varit. Denna undersökning ämnar till att se om det finns ett samband mellan sekulariseringen av skolan och hur ämnet evolution har formats i biologiläroböckerna för högstadiet och gymnasiet. En textanalys har gjorts av 20 läroböcker från olika stadier och tidsperioder, resultaten har sammanställts och diskuterats. Sammanfattningsvis kan konstateras att biologiböckernas innehåll har förändrats i takt med dels sekulariseringen av den svenska skolan och dels olika skolreformer som gjorts under 1900-talet. Till detta kan vi addera de framsteg som naturvetenskapen gjort från andra halvan av 1800-talet fram till idag. Biologin i skolan har visat sig vara ett ämne som i allra högsta grad förändras med tiden, vilket tydligt avspeglas i de undersökta läromedlen. Skillnader mellan folkskolan och läroverken har funnits, resultat som kan tyda på att sekulariseringen av läroverken skedde snabbare än vad den gjorde i folkskolan.

Denna studie syftar till att undersöka vilka spår av den sociokulturella teorin, med fokus påsamarbete och vilken gång lärandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreåldrarna. Vi har analyserat fyra läroböcker i matematik och fokuserat på avsnittet då eleverna förförsta gången möter bråk. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och dess gemensammanämnare är att de är skrivna utifrån det nu gällande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvår textanalys använde vi oss av analysbegreppet samarbete. Detta för att se hur stor del avuppgifterna i läroboken som är tänkta att göra tillsammans med någon. Vår kvalitativa textanalysgjordes utifrån analysbegreppen abstrakt och konkret där vi analyserade både text och bild iuppgifterna för att med utgångspunkt i dessa begrepp få syn på om uppgifterna går från detabstrakta till det konkreta, ett lärande som förespråkas av Lev Vygotskij. Den kvantitativatextanalysen visar att endast ett fåtal uppgifter i de analyserade delarna av läroböckerna är ämnadeatt göras tillsammans, ett resultat som inte skiljer sig märkbart mellan de olika läroböckerna.Resultatet av den kvalitativa textanalysen uppvisar ett varierat utfall, men tre av de fyraläroböckerna visar ändå tendenser på att ha gången från det abstrakta till det konkreta. Detta tillskillnad från den fjärde läroboken som till största delen består av abstrakta uppgifter.

Diss. Helsingfors : Univ., 2005.

Mot bakgrunden av ett medielandskap där datorspel tar en allt större plats av vår vardag, har ett spels strukturer och sexinnehåll undersöks. I syfte att problematisera betydelsen av sex i datorspel, samt att vidga spelforskningen, har The Witcher 3: Wild Hunt (CD Projekt RED 2015) valts att undersökas mot narratologins fabula. Det är främst fabulans strukturella element (Bal 1997) som legat till grund för den teoretiska anknytningen. Metoden kvalitativ textanalys har genomförts  utifrån en verktygslåda för kvalitativa spelanalyser (Consalvo & Dutton 2006). Undersökningen har använt sig av en närgående läsning av materialet genom aktivt spelande (Aarseth 2004). Resultatet har genom teorin påvisat att datorspelets strukturer av sex bär med sig föreställningar om misogyni och manligt privilegium. Strukturerna anses också trivialisera prostitution och göra sexet till lättsam pornografi.

Bakgrund: I samhället finns stereotypiska uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och enligt skolans värdegrund ska skolan motverka dessa uppfattningar. Stereotyper kan bland annat återfinnas i läroböcker. Läroböcker är något som elever dagligen får ta del av. På tidigt 1990-tal upphörde den statliga granskningen av läromedel. Detta bidrar till att lärare inte längre kan ta förgivet att läromedlen överensstämmer med skolans värdegrund och därmed blir uppgiften att granska läromedel betydelsefull. Tidigare forskning om detta ämne visar övergripande att läroböcker i olika ämnen förmedlar en stereotyp bild av det manliga och kvinnliga könet, samt att det manliga könet är överrepresenterat i läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skönlitterära texter från läroböckerna Bums, Prima svenska 6 och ZickZack läsrummet ur ett genusperspektiv. Avsikten är att undersöka hur kvinnor, flickor, män och pojkar gestaltas och konstrueras genom de egenskaper de tillskrivs, samt om något kön är under- eller överrepresenterat. Metod: I studien har en textanalys av läroböcker utförts på skönlitterära texter. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa analyser. Det förstnämnda genom att tolka textmaterialets innehåll, och det sistnämnda genom att mäta frekvensen av företeelser utifrån vår forskningsfråga. Den kvalitativa analysen har genomförts utifrån ett schema konstruerat av Nikolajeva, som vi använder som ett analysverktyg. Resultat: Den kvalitativa delen av vår undersökning visar att det kvinnliga och manliga könet konstrueras i läroböckerna. Könen tillskrivs i större utsträckning de stereotypa egenskaperna för respektive kön än vad de tillskrivs det motsatta könets egenskaper. När könen överskrider könsgränserna är det i större utsträckning män som får feminina egenskaper än vad kvinnor får maskulina egenskaper. Vår analys visar även att då det maskulina könet får feminina egenskaper är detta i stor grad pojkar och inte vuxna män, och att då kvinnor får maskulina egenskaper är detta vuxna kvinnor. Vårt kvantitativa resultat visar att män är överrepresenterade kvinnorna i läroböckerna. Både genom fördelningen av huvud- och bipersoner och genom antal förekommande personer, med undantag för en av läroböckerna där det kvinnliga könet får flest huvudroller

No description available.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativ textanalys hur olika typer av manliga lärare beskrivs i 1800-talets svenska läroverk. Källmaterialet består av nedskrivna minnesberättelser från denna tid, så kallade läroverksminnen. Via studier av detta material är det övergripande syftet att öka kunskapen kring maskulina konstruktioner. Uppsatsens fokus  ligger på att undersöka maskulinitet och hur den framställs i läroverkets lärare: det vill säga vilka maskulina attribut och egenskaper som beskrivs vara eftersträvansvärda och inte eftersträvansvärda hos lärarna. Detta mynnar ut i uppsatsens generella frågeställning: Hur beskrivs lärarna sett till inre och yttre egenskaper? Analysmetoden är att identifiera särdrag i beskrivningarna av läroverkets lärare. Uppsatsen utgår ifrån olika maskulinitetsteorier. En av dessa är teorin om att det finns olika maskulinitetspositioner i samhället där den styrande och normativa maskuliniteten; den hegemoniska, styr alla andra typer. Även teorier om idealtypisk maskulinitet och dess motsats, kontratypisk maskulinitet används i uppsatsen. Resultatet av undersökningen bekräftar till stor del tidigare forskning. Klassiska maskulina attribut såsom fysisk kraft, handlingskraft och disciplineringsförmåga anses oftast vara det eftersträvansvärda medan dess motsatser såsom att vara vek eller feminint betonad dess kontratyper. I framställningarna fanns det vidare en stark koppling mellan lärares inre och yttre egenskaper och attribut. En stark karaktär kunde till exempel väga upp ett ofördelaktigt yttre. Ett nytt resultat som avvek från den tidigare forskningen var dock att vissa lärare som ej hade klassiska maskulina attribut ändå kunde få en positiv framställning.