<p>Following changes in society and other influences, the ideology of political parties can evolveover time. For example, theories exist claiming that all parties in Sweden strive towards the"middle".</p><p>A good example of a political party in Sweden which recently has gained entry toparliament is the Swedish Green Party (Miljöpartiet, MP).</p><p>MP was initially influenced by a green ideology (ecologism) which started as a globalmovement stating that no other ideologies shared their concerns about the environment. Thegoal of the ideology was to, via an increased influence within the political system and throughsmall-scale production, increases both natural values and people's well being. By becomingelected into parliament it is plausible that the ideology of MP could have changed due to theinfluence of for example, the realities that parliamentary every day represent.</p><p>The aim with this essay was to study the changes in MP's party program from the yearof 1994 and the most recent, to see if any changes have occurred related to MP's officialideology. The study was conducted using a comparative text analysis. Moreover, since thetraditional right/left-scale is relatively coarse, four different sets of scales have been used tospecify what "right" and "left" on the traditional scale actually means. By combining the foursets of scales it was concluded that changes have occurred to the ideology of MP.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad läroplanen säger om fostran och sedan jämföra detta med hur lärare uppfattar sina roller i klassrummet vid fostransuppdraget av eleverna i praktiken. Forskningsfrågorna som resultatet i studien utgår från är: Vad är lärarens ansvar enligt läroplanen vid fostran av eleverna? Hur uppfattar läraren sin roll vad fostran av eleverna? Hur benämns fostran i läroplanen jämfört med det empiriska maerialet? Genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i låg- och mellanstadiet och en fördjupad blick i 2011 års läroplan ger denna studie möjligheter att analysera teoretiska och praktiska krav på fostran. Jag har valt att specificera studien och fördjupa mig läroplanen och reflektera kring lärarnas uppfattningar om fostran utifrån Fjellströms teoretiska ram. Fjellströms teoretiska ram innehåller tre stycken delmål med skolans fostran: individualisering, idealbildande fostran och socialisering. Individualisering innebär att skolan ska hjälpa eleven hitta sin unika egenart, idealbildande fostran innebär att läraren lär eleverna värden och normer genom att vara en förebild och socialisering innebär att eleverna ska utvecklas till goda samhällsmedborgare som är socialt kompetenta. Resultatet visar att socialisering förekommer i större utsträckning både i läroplanen och i det empiriska materialet, medan idealbildande fostran och individualisering tar mindre plats. Fostran beskrivs på två helt skilda sätt i läroplanen och i det empiriska materialet, då läroplanen berättar vad skolans ansvar är medan lärarna beskriver det praktiska fostransarbetet. Det blev därför svårt att genomföra en tydlig jämförelse, då mycket av det som står i läroplanen är begrepp som är öppet för tolkning. De gemensamma man kan hitta hos dessa är däremot att både betonar vikten av att eleverna ska finna sin unika egenart och en god klassrumsmiljö.

Syftet med denna uppsats är att granska graden av röst och kausalitet i läroböcker i naturvetenskap. Röst inkluderar olika aspekter som engagerar läsaren medan kausalitet innebär att läsaren kan se samband mellan orsaker och händelser samt händelser och konsekvenser. Både röst och kausalitet påverkar elevers läsförståelse. Till frågeställningarna hör både till vilken grad röst och kausalitet förekommer i de undersökta läroböckerna samt hurdana kvantitativa skillnader det finns mellan böckerna. Tre jämförbara textutdrag granskas i tre naturvetenskapliga läroböcker för årskurs 1-3, vilket innebär att nio textutdrag granskas sammanlagt. Två av läroböckerna är från Sverige och en är från Finland. För att undersöka böckernas grad av röst och kausalitet användes ett flertal metoder, genom vilka det är möjligt att få kvantitativa och jämförbara resultat. Resultatet av analysen visar att läroböckerna har en relativt låg grad av explicit kausalitet, men det finns skillnader mellan läroböckerna och textutdragen i de enskilda böckerna. Det finns även stora skillnader i graden av röst, vissa aspekter av röst finns det rikligt av i textutdragen, medan andra inte utnyttjas överhuvudtaget av läroboksförfattarna. Detta har betydelse för elevers förståelse. Genom att höja graden av explicit kausalitet och ta med fler aspekter av röst skulle det eventuellt vara möjligt att höja elevers läsförståelse, men samtidigt går det inte att identifiera den perfekta graden av röst och kausalitet. Dessutom kan för mycket röst och kausalitet påverka elever negativt.

The purpose of this study was to examine how students understood the two selected textbooks and which text students perceived as clearly and what it could depends on. We analyzed two textbooks of the same genre and theme in the subjects” Swedish and History”. Our first purpose was to examined the students' reading comprehension based on our chosen two textbooks, ie how students understand, create meaning and talk about the content of the text with other students. Our second purpose was to examined how the students may be affected of the pictures to the two textbooks that we have chosen. This study was made in two different schools with two focus groups, every group had 5 students in every school. Our study answered the following questions: How the two chosen textbooks are formed in regards to text structure, organization, conjunctions and the interplay between pictures and text? How students are going to reason and discuss the text content and pictures with other students from given situation-based and text-based questions? The study was based on a qualitative method text analysis, we used this method to find out how two textbooks in two different subjects were formed. This was to examine if students understood one text better than the other.  The other qualitative method we have used was focus groups, where the students met to discuss different aspects in groups. The results showed that the two textbooks had visible structure and had the theme and rheme which made it easier to keep up with both textbooks. Conjunctions between sentences showed us that Text A used the conjunctions to bind together the main clauses and sub-clauses, while in text B the conjunctions were mostly used to start a new sentence instead of binding together a sentence with a previous one. Focus group’s discussions showed that text A was more fun and more rewarding than text B. Students thought that most of the pictures in Text A interacted with the text and were more helpful. While in Text B were the students more confused and they did not think that most of the pictures helped them to understand the text better. During the analysis of the two selected textbooks we came to the conclusion that both of textbooks are useful in the classroom. When we examined the two textbooks from the subjective of focus group’s interviews with the students, we came to the conclusion that students appreciated Text A more than Text B.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering på nätet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv.</p><p>Metod: Studien bygger på kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer används dialogisk textanalys. </p><p>Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn på namnpublicering. Journalisterna har en väldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, båda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frågorna till de etiska riktlinjerna och allmänintresset. De har även en lättsam inställning till fällningar i PO och stämningar, där båda säger att det är något de räknar med. Ingen av dem vill se lagändringar och menar att systemet vi har idag är fullt tillräckligt. Juristen däremot tycker den etiska diskussionen är långt ifrån tillräcklig, och menar att problemet är mycket den brist av respekt för fällningar som de båda redaktörerna har. Enligt honom är lösning både för tryckta och nätbaserade upplagor att kriminalisera i ett vidare perspektiv och höja straffavgifter. Men det största problemet är att det finns stora splittringar inom journalistkåren, och även inom en och samma tidning. Till att börja med måste journalistkåren ta upp debatten och hålla en gemensam attityd, innan man kan tillsammans med jurister utveckla debatten och komma fram till en hållbar lösning.</p>

Following changes in society and other influences, the ideology of political parties can evolveover time. For example, theories exist claiming that all parties in Sweden strive towards the"middle". A good example of a political party in Sweden which recently has gained entry toparliament is the Swedish Green Party (Miljöpartiet, MP). MP was initially influenced by a green ideology (ecologism) which started as a globalmovement stating that no other ideologies shared their concerns about the environment. Thegoal of the ideology was to, via an increased influence within the political system and throughsmall-scale production, increases both natural values and people's well being. By becomingelected into parliament it is plausible that the ideology of MP could have changed due to theinfluence of for example, the realities that parliamentary every day represent. The aim with this essay was to study the changes in MP's party program from the yearof 1994 and the most recent, to see if any changes have occurred related to MP's officialideology. The study was conducted using a comparative text analysis. Moreover, since thetraditional right/left-scale is relatively coarse, four different sets of scales have been used tospecify what "right" and "left" on the traditional scale actually means. By combining the foursets of scales it was concluded that changes have occurred to the ideology of MP.

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering på nätet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv. Metod: Studien bygger på kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer används dialogisk textanalys. Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn på namnpublicering. Journalisterna har en väldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, båda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frågorna till de etiska riktlinjerna och allmänintresset. De har även en lättsam inställning till fällningar i PO och stämningar, där båda säger att det är något de räknar med. Ingen av dem vill se lagändringar och menar att systemet vi har idag är fullt tillräckligt. Juristen däremot tycker den etiska diskussionen är långt ifrån tillräcklig, och menar att problemet är mycket den brist av respekt för fällningar som de båda redaktörerna har. Enligt honom är lösning både för tryckta och nätbaserade upplagor att kriminalisera i ett vidare perspektiv och höja straffavgifter. Men det största problemet är att det finns stora splittringar inom journalistkåren, och även inom en och samma tidning. Till att börja med måste journalistkåren ta upp debatten och hålla en gemensam attityd, innan man kan tillsammans med jurister utveckla debatten och komma fram till en hållbar lösning.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet är att studera och jämföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i så fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrågeställningarna. De studerade böckerna av Beskow är skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström är skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns många skillnader på hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som är tydliga i Beskows böcker inte är lika framträdande i Bergströmsböcker. Både text och bild som undersöktes och jämfördes kan även visa skillnader på hurkönsstereotyper inte är lika förekommande i Bergström.

I denna studie analyseras vilken ämnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan år 1962 och 2011. Detta görs genom två separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrån utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgår istället från svenskämnesuppfattningarna svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne samt svenska som personlig utveckling. Analysen visar hur synen på svenskämnet förändrats över tid då utvecklingen inom utbildningsfilosofier gått från en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk ämnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn på svenskämnet i Lpo 94 och slutligen åter till en progressivistisk syn på svenskämnet i Lgr 11. Analysen utifrån svenskämnesuppfattningar visar hur ämnessynen gått från att handla främst om ett färdighetsämne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 80, via en jämn blandning av ämnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 11. Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltså varierat kraftigt över tid. Det har inte varit en jämn utveckling från en ämnessyn till en annan. Båda analysverktygen visar istället hur ämnessynerna har rört sig fram och tillbaka för att slutligen landa i en syn på svenskämnet som något som ska ta tillvara på och utgå från elevernas erfarenheter samtidigt som eleverna ska förberedas inför en framtid som aktiva samhällsmedborgare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år. Resultatet visar att den nya kursplanen, Lgr11, har en ny struktur och en ny betygsskala. I textanalysen framkommer det att områden har tillkommit, tagits bort och lyfts fram. Lärarnas uppfattning är att kursplanen har blivit tydligare och mer strukturerad. Lärarna har blandade känslor inför det nya betygssystemet men är överens om att betygsskalan med flera steg är bättre än vad den var innan. Man är även överens om att den nya kursplanen fokuserar mer på att bild är ett kommunikationsämne samt att bildhantering med hjälp av digitala tekniker har fått mer plats. Samtliga lärare i studie har på något sätt behövt strukturerar om sin undervisning i och med införandet av den nya kursplanen, Lgr11.