Varje år skadas och dödas ett antal unga personer i olyckor kopplade till järnvägen. Att få ungdomar att vilja läsa ett informationsmaterial om säkerhet är en utmaning eftersom de kan ha en negativ attityd till myndigheter, auktoriteter och förbud, eller helt enkelt vara ointresserade. En lösning kan vara att använda sig av emotionella budskap och skapa ett material som känns personligt. Som examensarbete har jag skapat ett förslag till informationsmaterial åt Trafikverket. Materialet består i huvudsak av en skriftlig berättelse eftersom jag anser att det kan vara ett bra tillvägagångssätt för att nå ungdomar med säkerhetsinformation. Jag har frågat mig vad som krävs för att berättelsen ska tilltala målgruppen och hur materialet bör formges för att fånga deras uppmärksamhet.

Detta examensarbete har gått ut på att arbeta fram en lättläst och lättförståelig elfaktura eftersom dessa slags fakturor upplevs som krångliga och svårförståeliga. Utifrån de kvantitativa och kvalitativa metoderna enkätundersökning, intervju och fokusgrupp har detta varit möjligt. Mina frågeställningar var ”Hur kan man, med hjälp av form och principerna för lättläst, förenkla texten i elfakturor, utan att någon viktig information går förlorad?” och ”Hur kan läsflödet samt överblicken i en elfaktura förbättras?”. Utifrån teorierna arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som min fokusgrupp fick ta del av och därefter gjordes ändringar utifrån deras åsikter. Mitt slutliga gestaltningsförslag visar på hur en lättläst och lättförståelig elfaktura, utan att viktig information gått förlorad, kan se ut. / The purpose of this thesis was to develop a clear and comprehensible electricity bill since these kinds of bills are perceived as complicated and difficult to understand. Based on the quantitative and qualitative methods using survey, interview and focus group, it was made possible. My question formulation was "How can you, using the form and principles of readability, simplify the text in an electricity bill without losing important information?" and "How can the flow in reading and the oversight of an electricity bill get improved?". Based on the theories, I worked up a design proposal that my focus group had access to, and based on their opinions I made relevant ​​changes. My final design proposal shows how a readable and comprehensible electricity bill, with no important information is lost, can look like.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don’t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design. I found that it was a combination of text and design that caused the problems. The results showed that some elements of a website is needed to help the reader in the right direction while some elements was more noise that destroyed communication. The noise consisted of color combinations that fooled the brain, a logo that did not appear right, wrongly-placed ads, articles that were not suited for the web and a menu that was not located and designed to benefit the reading. I have made a design in which I tried to remove the noise to make the information more readable to visitors. / Syftet med mitt examensarbete var att titta på hur läsningen påverkas och inte påverkas av olika element på en webbplats förstasida. Webbplatsen jag studerade tillhör tidningen Fitness Magazine och den nuvarande webbplatsen har ett problem. De redaktionella texterna når inte ut till besökarna. Målet var att jag sedan skulle gestalta ett förslag på en ny förstasida på webbplatsen som lyfter fram texterna.Med hjälp av intervju, användartest och textanalyser studerade jag om det var texterna i sig som orsakade problemet eller designen. Jag kom fram till att det var en kombination av texterna och designen som orsakade problemen. I arbetet kom jag fram till att vissa element på en webbplats behövs för att hjälpa läsningen i rätt riktning medan andra element mer blev brus som förstörde kommunikationen. Bruset bestod bland annat av färgkombinationer som lurade hjärnan, en logotyp som inte syntes, felplacerade annonser, artiklar som inte var anpassade för webb och en meny som inte var placerad och utformad till läsningens fördel. Jag har gjort en gestaltning där jag försökt ta bort bruset för att göra informationen mer framkomlig till besökarna.

”Detta var vanskelig!” är ett examensarbete i textdesign som syftar till att studera myndighetsinformation ur ett målgruppsperspektiv. Rapporten fokuserar på Skatteverket och deras information kring deklaration.   Varje år uppgår skattefel i samband med deklaration i Sverige till mer än 100 miljarder kronor. Trots att deklarationen blir enklare kvarstår problemen. Ungefär en tiondel av felen görs av personer som arbetat utomlands. Enligt Skatteverket är en betydande del i denna grupp unga vuxna som flyttat till Norge för arbete. När de återvänder hem från Norge stöter de ofta på problem med sin deklaration och vet inte vilka regler som gäller. Detta examensarbete fokuserar på unga som arbetat i Norge under en kortare period, och hur man genom information och kommunikation kan hjälpa dem och samtidigt stävja utvecklingen av skattefel inom denna grupp.   Skatteverket arbetar i viss mån med att uppdatera sina informationstexter kring arbete i Norge på webben. Frågor från personer som arbetat i Norge ökar i antal och likaså skattefelen inom denna grupp. Genom mina utförda intervjuer med målgruppen framkom att unga har svårt att ta till sig Skatteverkets material på grund av språkbruk, bristande information och bristfällig form och struktur. Istället letar målgruppen alternativa källor som kan innehålla felaktigheter. Problemen med deklaration inom denna grupp kan därför härledas till en informationsbrist. Undersökningen besvarar hur man kan utveckla/förändra Skatteverkets nuvarande informationsmaterial för att nå målgruppen på ett bättre sätt och främja för användning.   Med hjälp av intervjuer, utprovningar, analysmodeller och teorier har jag utvecklat en artefakt i form av en broschyr med tillhörande ordlista. Artefakten har skapats genom att applicera begreppen läslighet, läsbarhet och läsvärde samt målgruppsanpassning av språk och form. Broschyren utgör en trovärdig och enkel informationskälla som sammanfattar hela processen från deklarationen i Norge till Sverige.

Detta är ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur användarinformationen för två specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrån vilka problem användarna stöter på i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt användartester. En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsställt. En lämplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrån insamlad empiri, och testades och reviderades.

Statistics, reports and research show that sexual harassment is a common problem in high schools and that young people have a negative attitude towards the problem and do not take it seriously. One of the main causes of the current attitudes is the ignorance that young people have when it comes to sexual harassment and what it means, but also when it comes to norms, gender equality and LGTB, something that requires more information as well as talking about it in classrooms. The subjects are rarely discussed at school and the schools themselves have no information material available to increase the knowledge of young people. Another cause of sexual harassment in schools is the fact that young people have a misleading idea of what sex is, but also about how girls and boys are expected to be and act according to community norms. The fact that their behavior never ends up having consequences makes it possible for them to continue. Similar attitudes are also shared by many adults, which reinforces the wrong idea young people have. Previous research shows that the three rhetorical convictions, ethos, pathos and logos, can be used in texts and information to influence and change people's feelings, thoughts and perspectives, which in turn can lead to a change in attitudes. Based on a rhetorical analysis and focus group interviews, this study has come to the conclusion that ethos, pathos and logos can be used in an information folder about sexual harassment, norms, gender equality and LGBT in order to raise awareness of these topics, which could then contribute to changing the audience's approach and attitude towards the problem. / Statistik, rapporter och forskning visar att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande problem på högstadieskolor samt att ungdomar har en negativ attityd till problemet och inte tar det på allvar. En av de största orsakerna till  rådande attityder är ungdomars okunskap i fråga om sexuella trakasserier och vad det är för något, men också om normer, jämställdhet och HBTQ, något som kräver mer information och en ökad diskussion i klassrummen. Ämnena diskuteras sällan i skolan och skolorna har själva inget informationsmaterial att tillgå för att öka ungdomarnas kunskap. Andra orsaker till att sexuella trakasserier äger rum i skolorna är att ungdomar har en felaktig bild av sex och hur tjejer och killar förväntas vara enligt samhällets normer, samt att beteendet inte får några konsekvenser. Liknande attityder återfinns dessutom hos många vuxna vilket förstärker den felaktiga bilden ungdomar har. Tidigare forskning visar att retorikens tre övertygelsemedel, ethos, pathos och logos, med fördel kan tillämpas i text och information för att påverka och förändra människors känslor, tankar och perspektiv, något som i sin tur kan leda till förändrade attityder. Denna studie har utifrån en retorisk analys och fokusgruppsintervjuer kommit fram till antagandet att ethos, pathos och logos med fördel kan användas i en informationsfolder om sexuella trakasserier, normer, jämställdhet och HBTQ för att öka kunskapen och medvetenheten om ovanstående ämnen vilket sedan skulle kunna bidra till att förändra målgruppens synsätt och attityd till problemet.

Konsumentverket and Fastighetsmäklarinspektionen show that the ignorance of responsibilities, rights and obligations when buying a house or an apartment is a common problem among buyers and sellers, which often leads to misunderstandings. When buying a home, the buyer receives a lot of information from the real estate agent in a situation where major decisions are made and where it may be difficult to comprehend the information. Text analysis shows that the information is not always adjusted to those who will read the information, nor the context where the information is presented. The information often lacks a clear visual hierarchy and is not adjusted to the recipient's cognitive conditions. They often contain a lot of information, are difficult to read and lack the graphical elements and clue structures that could facilitate reading and provide a better understanding of the information in the text. The linguistic is also at a high level, which can lead to misunderstandings and dissatisfied buyers and sellers. Theories show that visual hierarchy, plain language, cognition theories and text and image in collaboration could be used in an informative text to make it easier for the recipient to understand, facilitate reading and help the recipient to orientate himself/herself in the text. Based on comparative analysis, readability analysis and interviews, this study has come to the conclusion that visual hierarchy, clear language principles, cognition theories and text and image in collaboration could be useful in an informative text that contains a legal content, made for buyers of an apartment or a house. This could help facilitate reading, make it easier for the recipient to comprehend and help the recipient to orientate himself/herself in the text. / Konsumentverket och Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att okunskapen om ansvar, rättigheter och skyldigheter i bostadsaffärer är ett vanligt förekommande problem hos köpare och säljare, vilket många gånger leder till missförstånd. Vid köp av bostad får köparen mycket information av fastighetsmäklaren i en situation där stora beslut ska fattas och där det kan vara svårt att uppmärksamma informationen. Textanalyser visar att informationsmaterialen inte alltid är anpassade till de som ska ta till sig av informationen och inte heller den kontext informationen presenteras i. Materialen saknar ofta en tydlig visuell hierarki och är inte anpassade efter mottagarens kognitiva förutsättningar. De är många gånger informationstäta, svårlästa och saknar även ofta grafiska element och ledtrådsstrukturer som skulle kunna underlätta läsningen och ge en bättre förståelse för informationen i texten. Det språkliga är också på en hög nivå, vilket kan leda till missförstånd och missnöjda parter i bostadsaffären. Teorier visar att visuell hierarki, klarspråksprinciper, kognitionsteorier och text och bild i samverkan borde kunna användas i informativ text för att uppmärksamma mottagaren, underlätta läsningen samt hjälpa mottagaren att orientera sig i texten. Denna studie har utifrån komparativ analys, läsbarhetsanalys och intervjuer kommit fram till antagandet att visuell hierarki, klarspråksprinciper, kognitionsteorier och text och bild i samverkan med fördel borde kunna användas i informativ text med juridiskt innehåll, riktad till köpare av bostadsrätter. Detta för att underlätta läsning, uppmärksamma mottagaren och hjälpa mottagaren att orientera sig i texten.

Statistics show that a number of emergency services in Sweden suffer from overcrowding with numbers increasing every year. People simply have insufficient knowledge about what is considered an emergency. There are, among other things, research showing that peoples mindsets, behaviors and feelings can be positively influenced by three rhetorical proofs; ethos, pathosand logos. This study has, based on trials such as interviews and questionnaires, found that an information sheet about the emergency room and other care receptions with rhetorical proofs as a basis, may have the ability to both influence and inform people about other care alternatives in order to avoid unnecessary visits to the emergency room. / Statistik visar att ett flertal akutmottagningar i Sverige lider av överbeläggning och för varje år som går ökar enbart siffrorna. Människor har helt enkelt bristande kunskap kring vad som anses vara akut. Det finns bland annat forskning som visar att människors tankesätt, beteenden och känslor kan påverkas på ett positivt sätt med hjälp av tre retoriska grepp; ethos,pathos och logos. Denna studie har utifrån utprovningar som intervjuer och frågeformulär kommit fram till att informationsblad om olika vårdmottagningar med retoriska grepp som grund, eventuellt kan både påverka och informera människor om vilken vård de ska vända sig till, i syfte att undvika onödiga besök på akuten.

Abstract This study investigates how recipients' understanding and perception of a technical language text is affected by the application of principles and theories connected to plain language, metatext and paratext. My theory is that increased accessibility can be created through use of the above and that we can improve legibility, readability and probably also reading value. The study is done within a phenomenological perspective. The strength of phenomenological research is the ability to account for complex phenomena and dig a little deeper into them, but it lacks the scientific rigor and generalizes results (Denscombe 2018, pp. 197–198). My partly subjective perspective is accessibility linked to democracy and I assume the intention of the legislator and the sender to want to engage their citizens and users. The study was conducted through interview with an expert at the Swedish Agency for Digital Administration, interviews with users, surveys and user tests of a template and two different texts in the form of accessibility reports. The template is the template provided by the digital administration authority in Sweden on its website. Text 1 is a accessibility report based on the above template, a template the Swedish Agency for Digital Administration offers public businesses and organizations. Draft 1 is designed by me using principles in plain language linked to understanding with the focus on metatext, the addressing of users with you pronoun and paratext in the form of headings. 8 people of varying ages, educational background and reading ability have participated in the study. The results of the study show that metatext, using personal pronouns like “you” and clear headings support readers' understanding of text and their sense that the text concerns them. The survey also shows that hyperlinks probably is an underutilized resource in technical language texts to increase understanding and navigating the content. The survey also shows that short effective texts are preferable regardless of the degree of difficulty of the text. The survey also indicated that the reader's self-confidence in reading is probably related to the incentive to use information in a text or a website, which is worrying from a 2 democratic perspective. The importance of refining the purpose of a text also becomes clear in this study as well as understanding the context of the recipient. Based on these findings and conclusions, I have designed Artefakt 1, an accessibility report for Mälarenergi AB. The research data of the study is small but supports previous research that a recipient perspective in the form of personal pronouns, metatext and logical paragraph headings as well as line spacing, support the recipients' understanding of a text in a positive direction. The use of plain language principles in the design of technical language texts is thus still relevant, but there is a lack of research on how their use affects the recipients' commitment to also use the information in the text. Understanding that you are affected as a recipient and that the text addresses you is not the same as getting involved and using the information in the text. Moving texts from understood to used is a future research challenge for designers creating accessibility reports. Sammanfattning Denna studie har undersökt hur mottagares förståelse och uppfattning av en fackspråklig text påverkas vid applicering av principer och teorier kopplade till klarspråk metatext och paratext. Min hypotes är att ökad tillgänglighet i texterna kan skapas genom användning av ovanstående och att vi därigenom förbättrar läslighet, läsbarhet och sannolikt även läsvärde. Undersökningen har ett fenomenologiskt perspektiv. Styrkan i fenomenologisk forskning är möjligheten att redogöra för komplicerade företeelser och gräva lite djupare i dessa men den saknar den vetenskapliga strängheten och generaliserar resultat (Denscombe 2018, s. 197–198). Mitt delvis subjektiva perspektiv är tillgänglighet kopplat till demokrati och jag förutsätter lagstiftaren och avsändarens intention att vilja engagera sina medborgare/användare. Studien har skett genom intervju av expert vid Myndigheten för digital förvaltning, intervjuer av användare, undersökningar och utprovningar av en mall och två olika texter i form av tillgänglighetsredogörelser. Mallen är den mall myndigheten för digital förvaltning tillhandahåller på sin webbsida. Text 1 är en verklig redogörelse baserad på ovanstående mall som myndigheten erbjuder offentliga aktörer, medan 3 utkast 1 är designad av mig med hjälp av principer inom klarspråk kopplat till förståelse med huvudfokus på metatext, tilltal och paratext i form av rubriker. 8 personer i varierande ålder, utbildningsbakgrund och läsförmåga har deltagit i studien. Studiens resultat visar att metatext, du-tilltal och tydlig rubricering stödjer läsares förståelse av text och deras känsla av att texten på något sätt berör dem. Undersökningen visar också att hyperlänkar kan vara en underutnyttjad resurs i digitala fackspråkliga myndighetstexter för att öka både förståelse och kunskap om innehållet. Undersökningen visar också att korta effektiva texter är att föredra oavsett textens svårighetsgrad. Undersökningen indikerade också att läsarens självförtroende i läsning sannolikt står i relation till incitamentet att använda sin möjlighet att påverka text eller webbsida vilket är bekymmersamt ur ett demokratiskt perspektiv. Vikten av att renodla en texts syfte blir också tydligt i denna undersökning liksom att förstå mottagarens kontext. Baserat på dessa fynd och slutsatser har jag designat Artefakt 1, en tillgänglighetsredogörelse för Mälarenergi AB. Undersökningens underlag är litet men stödjer tidigare forskning om att ett mottagarperspektiv i form av du-tilltal, metatext och olika styckesrubriker liksom radluft påverkar mottagarnas förståelse av en text i positiv riktning. Att använda klarspråksprinciperna i utformning av fackspråklig text är alltså fortfarande relevant men det saknas forskning kring hur användning av dessa påverkar mottagarnas engagemang i att också använda sig av informationen i texten. Att förstå att man berörs som mottagare och har ett behov som texten tar upp är inte samma sak som att i praktiken engagera sig. Att gå från en förstådd text till praktiskt engagemang däri ligger en framtida forskningsutmaning för de som designar fackspråkliga myndighetstexter som tillgänglighetsredogörelser.

Varje år drabbas cirka 550 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer. Cellprovtagning ger ett bra skydd mot sjukdomen, då det minskar risken för livmoderhalscancer med 90 %. Trots det är det många kvinnor som undviker att lämna cellprov vilket kan bero på flera saker varav en faktor är brist på information och kunskap. Tidigare studier har visat att särskilt yngre kvinnor har lägre kännedom om HPV och dess koppling till livmoderhalscancer.   Studiens syfte var att undersöka hur information kan utformas för att öka medvetenheten hos unga kvinnor så att de förstår vikten av att lämna cellprov. Arbetet har utgått från teorier inom berättarteknik, retorik samt bild och text i samverkan. Metoder såsom intervjuer och utprovning har tillämpats, vilket i kombination med teorin ledde fram till ett gestaltningsförslag. Utprovningen genomfördes med personer ur målgruppen för att undersöka deras åsikter om gestaltningsförslaget och se om det hade någon påverkan hos dem. Slutsatsen som kunde dras var att framförallt berättelser och retorikens pathos var effektiva för att informera och övertyga om vikten av att gå på sitt cellprov.