This study investigates how storytelling can be used when designing texts that are used during conversations meant to create insights and awareness about fraud. The purpose of the study is to build greater resilience against fraud by enabling the most educational conversations possible. The study was conducted in collaboration with Sparbanken Rekarne. It is no longer possible to ignore that fraud through social manipulation is one of the fastest-growing crime forms in Sweden and a significant issue for society. Information continues to play an important role in increasing awareness and resilience among potential victims. In the study, I present the support I have found for the idea that conversations aimed at informing about fraud can be effectively built around stories. In line with previous research, I have been able to show examples of how storytelling can be used to enhance the learning process of the user through the evoking of emotions and engagement towards the information that has been introduced. The work has also benefited from previous studies on chunking to further facilitate the user's learning. Chunking enhances learning by relieving our cognitive load. It does so by organizing information in a way that takes into account the limitations of working memory. The study was conducted as a user-centered design process where interviews and trials formed the basis for identifying the theoretical orientation and subsequent conclusions. Key words: storytelling, text design, chunking, fraud, conversation guide

<p>Syftet med arbetet har varit att skapa informationsmaterial till Eskilstuna konstmuseum som är anpassat efter målgruppen. Detta önskades eftersom inget liknande material fanns sedan tidigare på konstmuseet. Målet var att besökare och potentiella besökare snabbt skulle kunna få en överblick av vad museet hade att erbjuda. Men också för att ge besökare en möjlighet att kunna få förståelse för vad som visas och hur utställningarna är uppbyggda, utan att behöva gå en guidad tur.</p><p>Detta har gjorts till större delen genom analyser och litteraturstudier, men utprovningar har också varit en stor del av arbetet.</p><p>Resultatet blev två broschyrer som togs fram enligt riktlinjer för informationsdesign, en informationsbroschyr och en broschyr om samlingen.</p>

Detta är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktning Textdesign, på Mälardalens högskola. Studiens syfte är att undersöka hur en myndighets informationsmaterial till nyanlända asylsökande kan göras lättillgängligt och utformas så att läsvärdet kan ökas. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag som möter målgruppens behov. Metoden bestod av att göra en läsbarhetsanalys på det befintliga materialet, samt genomföra nio kvalitativa intervjuer. De som intervjuades var två personer från Migrationsverket, sex asylsökande samt en tolk. Studiens resultat visade att det befintliga materialet inte var målgruppsanpassat. Det hade flera olika avsändare, vilket innebar att materialet riktades till olika målgrupper samt att innehållet var olika utformat. Viss information stämde inte och viss information var irrelevant. Språkbruket var på sina ställen komplicerat. Detta gör informationsmaterialet svårtillgängligare för målgruppen. På grund av detta togs ett gestaltningsförslag fram baserat på interkulturell kommunikation, principer för klarspråk och tydlig grafisk utformning.

Neonatalvårdsinformationen är svår att nationellt standardisera då Sverige har regionala skillnader i både avdelningsinformationen och vårdrutinerna. Syftet med detta arbete var att undersöka neonatalvårdsinformationen i vårdkedjans olika steg: före, under och efter en förlossning. Personer som planerar att föda barn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna tilldelas ingen information om neonatalvård innan förlossningen, om inte barnet löper stor risk att hamna på Neonatalavdelningen. Detta trots att ett av tio nyfödda barn i landet hamnar på en neonatalavdelning, vilket är fler än barnmorskorna förutsäger innan förlossningen. Det befintliga informationsmaterialet från Region Sörmland på webben upplevs bristfällig på grund av att den är kortfattad, inkorrekt och till viss del irrelevant för målgruppen. Teorin utgår från användarfokuserad design samt text och bild i samverkan. Tidigare forskning visar att kunskap inom området är relaterat till upplevd trygghet. Utifrån teorin och insamlad empiriska data via kvalitativa intervjuer och en textanalys har ett informationsmaterial skapats som motiveras utifrån identifierade behov och preferenser. Studien indikerar att okunskap inom området påverkar den upplevda tryggheten inför en förlossning och för personer vars barn behöver neonatalvård. Denna studie har lett fram till antagandet att tidpunkten för informationen samt text och bild i samverkan kan påverka målgruppens upplevda trygghet och innehållets begriplighet. Detta resulterade i en gestaltning i form av reviderad webbinformation med ett informativt syfte.

<p>Vi har som examnesarbete utformat en informationsbroschyr åt Munktell Science Park (MSP), med hjälp av god textdesign har vi förmedlat MSP:s koncept till en bred målgrupp. Vi har haft fokus på texterna då det redan fanns en grafisk manual. Genom materialinsamling och undersökningar kom vi fram till hur vi på bästa sätt kunde producera den här informatinosbroschyren.</p>

<p>Mälsåkers slott utanför Strängnäs saknar information för sina spontana besökare som kommer när slottet är stängt. Riksantikvarieämbetet som förvaltar slottet efterlyste fem informationsskyltar med text och bild som skulle placeras ut i slottets park. Texterna skulle bygga på slottets forna ägare och göra avstamp i fem olika tidsepoker. Vi har utifrån litteratur, undersökningar och egna erfarenheter konstaterat att många utställningstexter inte blir lästa. Genom detta examensarbete har vi försökt förändra detta och skapa texter som inte bara blir lästa utan även upplevs som intressanta och spännande. Skyltarnas bild och layout skulle passa väl in i slottets miljö och anpassas efter en given målgrupp. Våra metoder har bestått av litteraturstudier, studiebesök, intervjuer och utprovning med fokusgrupp för att få en tydlig bild av målgruppens önskemål. Under utprovningen visade det sig att konceptet med fokus på människor och vår skönlitterära stil fångade läsaren och gjorde texterna lättsmälta och intressanta. Vårt arbete bygger inte på någon förundersökning av målgruppen eller någon föranalys av utställningstexter utan grundar sig på litteratur och fältstudier. Vi har inte heller utfört någon utvärdering av slutresultatet då skyltarna vid examensarbetets deadline ännu inte placerats ut i sin miljö.</p>

<p>Rapporten är resultatet av mitt examensarbete i Textdesign vid Mälardalens högskola. På uppdrag av Europaskolan i Strängnäs har ett informationsmaterial utvecklats och resulterat i en broschyr. Målgruppen är elever i årskurs nio som ska söka gymnasieutbildning. Rapporten beskriver det tillvägagångssätt som använts vid</p><p>framtagningen av det nya informationsmaterialet. Med utgångspunkt i begreppen läsligt, läsbart och läsvärt har text, bild och layout utformats för att skapa en informativ och målgruppsanpassad broschyr. Metoder som använts är komparation, textanalys och litteraturstudier. Utprovningsmetoden som tillämpats är enskilda intervjuer med elever</p><p>på Europaskolan. Slutsatser som dragits är att behovet av designad information ökar i dagens mediebrus och att sändarens budskap till mottagaren måste genomgå en hermeneutisk process.</p>

Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we’ve come to know them as the printed newspaper goes digital? Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability. Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader’s interest is big enough. But how about the readers that does not active seek out for the article? How can you make them stop and read the text? What makes a text tempting? The litterature says: • Text appeal (interesting content, structured graphic design, low demands on the reader). • An overview of the content of the article. • Possible entries in the text (headlines, between headings, preambles, fact boxes, pictures, captions, videos, sounds). • Tempting, informative and reliable headlines. It was found that is not the text itself, but the visual presentation that needs to be reconsidered. With that in mind, I produced an interpretation that be­ came the discussion material in a focus group interview. The outcomes of the latter confirmed several of the above stated factors that make a piece of text seem interesting. However, personal habits and preferences also seems to be important. I find existing guidelines for presenting written material on the web relevant also in other contexts. But when it comes to longer, deeper text based on drama or connotation that had been lost in the revision, theres is a need to rethink. Just keeping on placing the original piece of text in the the type of interface that most online newspapers is presented in today will lead to fewer readers when the reading experience offered by a printed paper –with an overview, entries in the text and surrounding information– goes to waste. / Idag har de flesta svenska dagstidningar utöver papperstidningen en webbplats där de förmedlar sina nyheter. Riktlinjer för hur man skriver på webben, säger att man ska hålla sig kort och saklig. Men vad händer då med längre inslag ur tidningen som reportage, intervjuer och essäer, när dagstidningen digitaliseras? Genom att intervjua representanter från fem svenska dagstidningar kom jag fram till att de beroende på vilket syfte de har med sin webbplats, lägger upp mer eller mindre material. Att många dagstidningar inte publicerar längre text­ material på webben verkar snarare vara en ekonomisk fråga, än en fråga om god läsbarhet. Genom litteraturstudier kom jag fram till att längre texter visst kan fungera på webben, om läsaren är tillräckligt intresserad. Men hur gör man då med läsare som inte aktivt söker upp artikeln? Hur ska man få dom att stanna och läsa texten? Vad gör en text lockande? Tidigare forskning säger: • Text appeal (intressant innehåll, strukturerad grafisk form, låga krav på läsaren). • Översikt över artikelns innehåll. • Möjliga ingångar i texten (rubrik, mellanrubrik, ingress, faktarutor, bilder, bildtexter, filmklipp, ljudklipp). • Lockande, informativa och trovärdiga rubriker Det visade sig alltså att det inte är texten i sig, utan själva inramningen som behöver omarbetas. Med det i åtanke formade jag ett gestaltningsförslag som användes som diskussionsmaterial i en fokusgruppsundersökning. Undersökningen bekräftade många av de faktorer som gör en text intressant, men visade också att vana, tycke och smak även är avgörande för vad man tycker är lockande och lätt att läsa. Riktlinjerna som finns för att skriva på webben finner jag fullkomligt relevanta för att skapa en lättillgänglig och informerande text, även i andra kontexter än bara på webben. Men när det gäller längre, mer djupgående texter som bygger på en dramaturgi eller stilvalör som hade gått förlorad i och med om­ arbetningen bör man tänka om. Om man bara för över originaltexten till det gränssnitt som de flesta webbtidningar har idag kommer de förlora sina läsare, då den läsupplevelse som en papperstidning kan ge –med en tydlig översikt, ingångar i texten och kringinformation– försvinner.

Eskilskällan är ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet på deras gemensamma mötesplats. Eskilskällan informerar om sin verksam­het i bland annat fyra skyltfönster på Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter är långa, relativt opersonliga och innehåller mycket information. Texterna är inte heller anpassade för sin kontext. Syftet med mitt examensarbete var att hitta kärnan i Eskilskällans verksamhet och använda den i utformningen av texter som är övertygande och lockande, och som får läsaren att besöka Eskilskällans forskarrum. Målet var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle tränga igenom olika typer av brus så att de uppmärksammas och fyller sitt syfte. Mina texter är förslag på hur man skulle kunna åstadkomma detta. I mitt arbete har jag bland annat studerat reklam och varumärken, och deras koppling till retoriken. Jag har också noterat skillnaden mellan kommersiella och offentliga budskap. Slutligen har jag tittat på människans perception och vår bristande förmåga att uppmärksamma stimuli som visar sig i periferin av vårt synfält: ett faktum som gör det än viktigare att anpassa texters innehåll såväl som deras typografi och grafiska ut­formning till den kontext de placeras i.

Detta examensarbete handlar om ”Brist på lättillgänglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 år”. Ett problemområde jag identifierat efter mediernas återgivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dålig kost. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar för att skapa en god informationsdesign och för att få en överblick i målgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frågeställningar har legat till grund för att uppnå mitt syfte att skapa målgruppsanpassade texter till barn 10-12 år och mitt mål att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 år. Jag har utfört litteraturstudier och textanalys för att bygga min teori. Jag har arbetat med fokusgrupper, kvalitativ intervju och utprovning för att bygga min empiri. Detta arbete har resulterat i ett textmaterial som är utformat efter mottagarens behov, perspektiv och svårighetsnivå. Materialet ska nå mottagaren via en redan befintlig matwebbplats. Slutsatsen av mitt arbete har visat att detta är ett projekt som bara har börjat, mycket till finns att göra. Flera aktörer med mig vill åstadkomma en förändring eftersom barnen är framtiden. Barnen är starka påtryckare i en familj och för en förändring. Det betyder att deras röster och kunskaper om mat kan påverka en hel familj till en bättre och sundare mathållning.