<p>Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys. Dessa faser genomgår man vid läsning och de behövs alla fyra för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det, då får man problem vid möten med skönlitteraturen.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra elever, två flickor och två pojkar, i grundskolans år 8. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser om läsningen i barndomen. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forsk-ning inom området.</p><p>Analysen visar att de ungdomar som uppskattat läsningen i barndomen och kommit igång själva med skönlitteraturen också blivit vana läsare som enkelt tar till sig vad de läser. Nord-ström (1995) menar att det finns en viktig period i barnens skolgång då mängdträning i läs-ning ska sättas in. Han menar också att grammatiken inte ska ingå i svenskan under de mel-lersta åren i skolan. Personligen ställer jag mig frågande till detta, eftersom grammatiken lig-ger till grund för att lära sig andra språk, därför kan jag inte hålla med Nordström helt.</p><p>De tillfrågade eleverna vill gärna läsa mer i skolan, men det framkom också att de vill välja själva bland litteraturen. Den elev som inte behärskar den litterära världen önskar hjälp med att hitta lämpliga romaner, som kan öka intresset.</p>

Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys. Dessa faser genomgår man vid läsning och de behövs alla fyra för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det, då får man problem vid möten med skönlitteraturen. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra elever, två flickor och två pojkar, i grundskolans år 8. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser om läsningen i barndomen. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forsk-ning inom området. Analysen visar att de ungdomar som uppskattat läsningen i barndomen och kommit igång själva med skönlitteraturen också blivit vana läsare som enkelt tar till sig vad de läser. Nord-ström (1995) menar att det finns en viktig period i barnens skolgång då mängdträning i läs-ning ska sättas in. Han menar också att grammatiken inte ska ingå i svenskan under de mel-lersta åren i skolan. Personligen ställer jag mig frågande till detta, eftersom grammatiken lig-ger till grund för att lära sig andra språk, därför kan jag inte hålla med Nordström helt. De tillfrågade eleverna vill gärna läsa mer i skolan, men det framkom också att de vill välja själva bland litteraturen. Den elev som inte behärskar den litterära världen önskar hjälp med att hitta lämpliga romaner, som kan öka intresset.

Reading comprehension among boys is something that has deteriorated over the years. But is it so that boys do not read or do they just read things that does not count? Today there is an expanded textual concept. This means that even movies, comics, games, music and images counts as text, not just printed words on paper. I therefore want to investigate how boys in upper secondary school describes the text they encounter during their free time as well as the texts they encounter in school during the subject of Swedish. I want to see how their attitude is to these two textworlds. Six interviews with six diffrent boys from a upper secondary school north of Stockholm has been made. They are all in the alignment electricity program and are now in the second grade. They have all been reading the course “Svenska 1, 100p”. At first, the respondents said they did not read or meet text during their free time. They pointed out that they did not read books. When the respondents then learned that text could be more than only books, their answers changed and a textworld was created. The respondents describe the textworld in their free time as primarily screen-based. This is where they create a community with their friends and the texts has also the function to pass time. In the subject “Svenska 1” the respondents describe the textworld as non-screen based. They mean that they mainly read books. On the other hand, they see this as a positive thing as they are confident that the teacher chooses the "right" books and that they will learn something from it. This result shows that boys are reading, but usually not books. In the texts they encounter, one finds mostly male main characters. They are often supernaturally strong and smart and are classified as superheroes.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken reda på vilka textvärldar några gymnasieelever rör sig i under sin fritid och de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. Det empiriska materialet samlades in på en praktisk gymnasieskola och det bestod av en enkätundersökning använd som screening-metod för efterföljande intervjuer med åtta elever. Resultatet visar att eleverna rör sig i många olika textvärldar på sin fritid, men att de tillmäter en stor del av dessa texter ringa kunskapsvärde och till följd härav menar de överlag att man inte bör integrera dessa texter i svenskundervisningen. Vår slutsats är att detta kan bero på samhällets och vuxenvärldens syn på vad som är bra respektive dålig text och att text som uppfattas som sann eller verklig tenderar att värderas högre ur ett kunskapsmässigt perspektiv. Vidare drog vi slutsatsen att det emellertid finns en vilja hos eleverna att lyfta in dokumentära inslag från fritidens textvärld i svenskundervisningen med anledning av att dessa anses besitta värdefull kunskap, då de värdesätter verklighetsbaserade texter högst.

Litteraturstudien behandlar textuniversums roll i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Textuniversum skapar möjligheter att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett vilken nivå eleven befinner sig på (Tjernberg, 2013:50). För att få en översyn om i vilken utsträckning elever läser böcker användes frågeställningen: Hur ser elevers läsvanor ut i årkurs 4–6? Nästa fråga blev: På vilka sätt använder lärare sig av textuniversum för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga? Forskningen som presenteras i denna litteraturstudie visar att textuniversums multimodala texter också kan vara en gynnsam ingång för elever med läs- och skrivsvårigheter. Därför behandlar tredje frågeställningen: Hur kan textuniversum underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter?Tre olika textuniversum presenteras; J.K. Rowlings Harry Potter, Astrid Lindgrens Pippi Långstrump och Walt Disneys Kalle Anka. De är valda för att ge en tydlig bild av vad textuniversum är och för att påvisa variationen mellan olika textuniversum. I enlighet med skollagen (§9, 2010:800) ska alla barn i det svenska skolsystemet ha rätt till en likvärdig utbildning. Textuniversums didaktiska tillämpning i klassrummen kan nå alla elever oavsett kunskapsnivå. Lärare kan med fördel arbeta tematiskt med olika textuniversum, framförallt i svenskämnet men även ämnesöverskridande. Forskningen som analyserats i resultatdelen påvisar att arbete med multimodala texter och vidgat textbegrepp är gynnsamt för elevers läs- och skrivutveckling. Arbete med textuniversum där olika textuttryck används, exempelvis fanfictionskrivande eller bild och ljud, främjar elevers motivation till läsande samt får dem att bli bättre skribenter.

Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga vad aktuell forskning säger om sambandet mellan multimodalitet och högstadieelevers läslust. I studien ingår både vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Mot teori om elevers läsrepertoarer på fritiden och mot bakgrund om att läslust har med förkroppsligande att göra, har relevant vetenskaplig litteratur analyserats. Resultatet visar att det går att urskilja fem kategorier av multimodala textformer som användbara i undervisning för att skapa läslust. Resultatet visar också på hur man kan lyfta in multimodala texter i undervisningen men att för att göra det krävs mer kunskap om andra texter än den skönlitterära hos svensklärare. Studien visar också på att unga idag läser och lyssnar mer på digitala texter än tidigare generationer och att svenskundervisningen är bristfällig i att fånga upp elevers läserfarenheter utanför skolan.

Läsningen i dagens skola påverkas av såväl internationella kunskapsmätningar som normer av kritiska förhållningssätt i en utsträckning som utmanar skönlitteraturens roll för skolans värdeutvecklande uppdrag. Ämnesplanen för svenska i gymnasieskolan motiverar läsning som läsfärdighetsträning, kritisk läsning såväl som inlevelsefull läsning, vilket innebär en komplex litteraturundervisning. Forskning har dessutom visat att lärare saknar kunskap om litteraturdidaktiska förhållningssätt och deras uttryck i skolans verksamhet. Tidigare forskning har i hög grad studerat legitimeringen av skönlitteraturens roll i skolan, men har i begränsad utsträckning utforskat legitimering av läsning och föreställningar om skönlitterär läsning som färdighet. Mot denna bakgrund studerar detta arbete läromedlet Svenska impulser för gymnasieskolans kurser i svenska 1, 2 och 3. För att synliggöra läromedlets didaktiska potential studeras litteratursyner och legitimeringar av litteraturläsning samt hur detta relaterar till läsning i en vidgad digital textvärld. Den didaktiska potential som analysen synliggör är ett studieinriktat motiv som legitimerar läsning efter det centrala innehållet i ämnet samt efter en tänkt målgrupps akademiska och intellektuella intresse. Det finns inslag av olika litteratursyner, men analysen visade att även om läromedlet ibland relaterar till elevernas egna erfarenheter och textvärldar bjuds de samtidigt till att ta del av ett litterärt kulturarv och mer traditionella textvärldar. Läromedlet är användbart för att arbeta systematiskt med kursernas innehåll och ger överlag mer utrymme åt kritisk läsning och läsning som läsfärdighetsträning än inlevelsefull läsning. Läromedlet är i mycket begränsad utsträckning anpassat till en vidgad digital textvärld. Det skapar vissa möjligheter för en social eller interaktiv läsning, men läromedlet främjar snarare en koncentrerad och inlevelsefull läsning av traditionell skönlitteratur. / Reading in today’s school is influenced by international assessments as well as norms of critical approaches to a degree that challenges the role of fictional literature in the value-developing mission of the school. The curriculum for the subject of Swedish in upper secondary school motivates reading to develop literacy, critical reading and empathetic reading, which imply a complex literary education. Research has further shown that teachers lack awareness of literary-didactical approaches and their place in the educational practice. Research on the subject has studied the legitimation of literature in school, but not so much legitimation of reading and approaches fictional reading as a competence. To this background this essay study the learning material Svenska impulser for the courses of Swedish 1, 2 and 3 for upper secondary school. To make visible the didactic potential of the material its views on literature and legitimation of fictional reading is studied and how this relates to reading in a widened digital text-world. The didactic potential that the analysis make visible is an academic motif that legitimate reading based on the curriculum of the subject and based on the students supposed academic and intellectual interest. There are examples of different views of literature, but the analysis showed that although the material sometimes relates to the students own experiences and text-worlds, they are invited to take part in a literary heritage and more traditional text-worlds. The material is useful to work systematic with the courses content and generally gives more room for critical reading and literacy enhancing reading than it gives empathetic reading. The material is to a very limited degree customized for a widened digital text-world. It offers some possibilities for social or interactive type of reading and rather promotes a concentrated and empathetic type of reading based in traditional literature.