With the rapid development of computers and technology, virtual assistants (VA) are becoming more and more common and intelligent. However, virtual assistants, such as Apple's Siri, Amazon's Alexa, and Google Assistant, do not currently have any physical functions. As an important part of the internet of things (IoT), the field of robotics has become a new trend in the usage of VA. In this project, a mobile robot, Fetch, is connected with the Amazon Echo Dot through the Amazon web service (AWS) and a local robot operation system (ROS) bridge server. We demonstrated that the robot could be controlled by voice commands through an Amazon Alexa. Given certain commands, Fetch was able to move in a desired direction as well as track and follow a target object. The follow model was also learned by Neural Network training, which allows for the target position to be predicted in future maps. / Master of Science / Nowadays, virtual personalized assistants (VPAs) exist everywhere around us. For example, Siri or android VPAs exist on every smartphone. More and more people are getting household Virtual Assistants, such as Amazon Alexa, Google Assistant, and Microsoft's Cortana. If the virtual assistants can connect with objects which have physical functions like an actual robot, they will be able to provide better services and more functions for humans. In this project, a mobile robot, Fetch, is connected with the Echo dot from Amazon. This connection allows us to control the robot by voice command. You can ask the robot to move in a given direction or track and follow a certain object. In order to let the robot learn how to predict the position of the target when the target is lost, a map is built as an influence factor. Since a designed algorithm of target position prediction is difficult to implement, we opted to use a machine learning method instead. Therefore, a machine learning algorithm was tested on the following model.

IEEE 802.11 (WiFi) only has two modes of trust--complete trust or complete untrust. The lack of nuance leaves no room for sensors that a user does not fully trust, but wants to connect to their network, such as a WiFi sensor. Solutions exist, but they require advanced knowledge of network administration. We solve this problem by introducing a new way of modulating data in the latency of the network, called Latency Shift Keying. We use specific characteristics of the WiFi protocol to carefully control the latency of just one device on the network. We build a transmitter, receiver, and modulation scheme that is designed to encode data in the latency of a network. We develop an application, Wicket, that solves the WiFi trust issue using Latency Shift Keying to create a new security association between an untrusted WiFi sensor and a wired device on the trusted network. We evaluate its performance and show that it works in many network conditions and environments.

Smart Homes are not smart for everyone, at least not yet. The purpose of this paper is to examine four obstacles that prevents Smart Homes from being adopted as a standard in Sweden. This paper is based on the contributions of the study “Home Automation in the Wild: Challanges and Opportunities” (Brush et al. 2011), and further investigates the obstacles the authors present in that study. Thanks to a broad use of different methods, we state that all the obstacles listed in this particular study (Brush et al. 2011) still remain, but perhaps on different terms. In the discussion part of this paper, we present a few ways to work against these obstacles and, hopefully, eliminate them. / Smarta Hem är inte smarta för alla, åtminstone inte än. Syftet med denna uppsats är undersöka fyra hinder som förhindrar Smarta Hem från att anammas som standard i Sverige. Denna uppsats är baserad på bidragen från studien “Home Automation in the Wild: Challanges and Opportunities” (brush et al. 2011), och undersöker de hinder som presenteras i den studien. Tack vare användandet av ett flertal olika metoder, kan vi konstatera att de hinder som presenteras i den specifika studien (Brush et al. 2011) fortfarande finns kvar idag, men möjligtvis på andra villkor. I uppsatsens diskussionsdel presenterar vi ett antal sätt att arbeta mot dessa hinder och, förhoppningsvis, kunna eliminera dem.

The internet-of-things is the relatively new and rapidly growing concept of connecting everyday devices to the internet. Every day more and more devices are added to the internet-of-things and it is not showing any signs of slowing down. In addition, advancements in new technologies such as blockchains, artificial intelligence, virtual reality and machine learning are made practically every day. However, there are still much to learn about these technologies. This thesis explores the possibilities of blockchain technology by applying it to an internet-of-things network based on user participation. More specifically, it is applied to a use case derived from Luleå Kommun’s wishes to easier keep track of how full the city’s trash cans are. The goal of the thesis is to learn more about how blockchains can help an internet-of-things network as well as what issues can arise. The method takes an exploratory approach to the problem by partaking in a workshop with Luleå Kommun and by performing a literature study. It also takes a qualitative approach by creating a proof-of-concept solution to experience the technology firsthand. The final proof-of-concept as well as issues that arose during the project are analysed with the help of information gathered and experience gained throughout the project. It is concluded that blockchain technology can help communication in an internet-of-things network based on user participation. However, there is still a lot more to learn and uncover in future research. / Internet-of-things är ett relativt nytt men snabbt växande koncept som handlar om att koppla upp vardagliga saker till internet. Varje dag kopplas mer och mer enheter upp och det visar inga tecken på att sakta ner. Det görs även framsteg inom andra nya teknologier som blockkedjor, artificiell intelligens, virtuell verklighet och maskininlärning i stort sett varje dag. Dock finns det fortfarande mycket att lära sig om dessa teknologier. Denna rapport utforskar blockkedjeteknologins möjligheter genom att applicera det på ett internet-of-things-nätverk baserat på användarmedverkan. Mer specifikt, det är applicerat på ett användningsfall grundat i Luleå Kommuns önskan att lättare hålla koll på hur fulla deras soptunnor i och runtom staden är. Målet med denna rapport är att lära sig mer om hur blockkedjor kan stödja ett internet-of-things-nätverk och utforska vilka problem som kan uppstå. Metoden tar en explorativ ansats till problemet genom att delta i en workshop tillsammans med Luleå Kommun och genomföra en litteraturstudie. Dessutom tas en kvalitativ ansats genom att skapa en prototyplösning för att få förstahandserfarenhet av teknologin. Den slutliga prototypen och problemen som uppstod under projektets gång är analyserade med hjälp av information och erfarenhet som samlats genom hela projektet. Sammanfattningsvis kan blockkedjeteknologi hjälpa till kommunikationen i ett internet-of-things-nätverk baserat på användarmedverkan. Dock finns det fortfarande mycket att lära sig om denna teknologi i framtida forskning.

De senaste åren har Internet of Things-enheter fått en explosionsartad tillväxt och möjligheterna är oändliga för hur tillverkare kan öka vår livskvalitet genom internetuppkopplade objekt. Således har Internet of Things-enheter i olika former hittat sin plats i många personers hem och liv. Ännu större blir utvecklingsmöjligheterna då 5G-nätverket kommer implementeras i vårt samhälle inom snar framtid. 5G förväntas bidra med, i jämförelse med 4G, väldigt snabba dataöverföringshastigheter och nya teknologier. Syftet med Internet of Things-enheter är att på något sätt öka användares livskvalitet, men då de även är enkla måltavlor för angrepp riskerar dem att snarare försämra den för privatpersoner. Faktum är att antalet malware-angrepp ständigt ökar,och då särskilt mot Internet of Things-enheter. Då 5G bidrar med nya teknologier som låter enheter ha en direkt sammankopplad kommunikation och uppkoppling till internet lyfter det frågan huruvida det har en påverkan på privatpersoners informationssäkerhet. Detta arbete innefattar en systematisk litteraturstudie kring säkerhetsrisker för privatpersoner med Internet of Things-enheter i 5G-nätverk. Studiens resultat tyder på att Internet of Things-enheter i 5G-nätverk tillsammans bildar en farlig miljö för privatpersoner ur ett informationssäkerhetsperspektiv. Studiens resultat bidrar med en översikt bestående av sex säkerhetsrisker med Internet of Things-enheter i 5G-nätverk, sjutton sårbarheter som säkerhetsriskerna innefattar, dess konsekvenser samt huruvida säkerhetsriskerna och sårbarheterna innebär riskfaktorer gentemot privatpersoners konfidentialitet, integritet eller tillgänglighet. / In recent years, Internet of Things-devices have experienced explosive growth, and the possibilities are endless for how manufacturers can increase our quality of life through Internet-connected objects. Thus, Internet of Things devices in various forms have found their place in the homes and lives of many people. Even greater will the the development opportunities be as the 5G network will be implemented in our society in the near future. 5G is expected to contribute, in comparison with 4G, very fast data transferspeeds and new technologies. The purpose of Internet of Things-devices is to somehow increase the quality of life of users, but as they are also simple targets for attacks, they risk rather deteriorating it for individuals. In fact, the number of malware attacks is constantly increasing, especially against Internet of Things-devices. As 5G contributes new technologies that allow devices to have a direct interconnected communication and connection to the Internet, it raises the question of whether it has an impact on individuals' information security.This study includes a systematic literature review on security risks for individuals with Internet of Things-devices in 5G networks. The study's findings suggest that Internet ofThings-devices in 5G networks together create a dangerous environment for individuals from an information security perspective. The study's findings provide an overview of six security risks with Internet of Things-devices in 5G networks, seventeen vulnerabilities that include security risks, their consequences and whether the security risks and vulnerabilities involve risk factors against individuals' confidentiality, integrityor accessibility.

There is no established standard for how Internet of Things devices are communicating with each other, every manufacturer uses their own proprietary software and protocols. This makes it difficult to ensure the best possible user experience. There are several projects that can become a standard for how devices discovering, communicating, networking etc. The goal for this thesis work was to compare such software frameworks in some areas and investigate how Inteno’s operating system Iopsys OS can be complemented by implement one of these frameworks. A literature study gave two candidates for the comparison, AllJoyn and Bonjour. The result of the comparison showed that AllJoyn was the most appropriate choice for Inteno to implement into their OS. AllJoyn was chosen because it has a potential to become an established standard and includes tools for easy implementation. To make a proof of concept, an AllJoyn application was created. The application together with a JavaScript web page, can show and control options for an AllJoyn Wi-Fi manager application and AllJoyn enabled lamps. / Det finns ingen etablerad standard för hur enheter inom Internet of Things kommunicerar med varandra. När alla tillverkare använder sina egna programvaror och protokoll, försvårar det möjligheten att skapa bästa möjliga användarvänlighet. Det finns flera projekt som utvecklar mjukvaruramverk, flera av dessa har möjligheten att bli en standard för hur enheter upptäcker, kommunicerar mm. Målet med examensarbete var att jämföra sådana mjukvaruramverk inom vissa områden samt att undersöka hur Intenos operativsystem Iopsys OS kan förbättras genom att implementera ett av dessa ramverk. En litteraturstudie gav två kandidater till jämförelsen, AllJoyn och Bonjour. Resultatet av jämförelsen visade att AllJoyn var det lämpligaste valet för Inteno att implementera i sitt operativsystem. AllJoyn valdes eftersom den har potential att bli en etablerad standard och innehåller verktyg för enkel implementering. För att bevisa konceptet, skapades ett AllJoyn-program. Programmet kan tillsammans med JavaScript generera en webbsida där användaren kan styra Wi-Fi inställningar och styra lampor via AllJoyn.

Anledningen till denna avhandling är att undersöka hur ett innovativt Internet of Things-baserat system kan vara fördelaktigt för att minska matavfall. Det anses viktigt att hitta nya sätt och lösningar på det växande problemet med matavfall. Syftet med denna studie är att hitta nya möjliga lösningar för att minska matavfall i Sverige. För att utveckla en lösning krävs en större förståelse för hur svenskar hanterar matavfall idag. Avhandlingen bygger på verkliga behov och undersöker noggrant hur en lösning kan utvecklas på bästa sätt.   Design Thinking processen kommer att genomföras i denna studie. För att närma sig och undersöka dagens behov kommer en enkätundersökning och intervjuer att genomföras tillsammans med sökandet efter liknande forskning och lösningar inom området matavfall. En prototyp har utvecklats och olika funktioner har skapats i enlighet med de behov som fanns. Den utvecklade prototypen har också varit i kontakt med potentiella användare för att samla in feedback om prototypen.   Resultatet av detta arbete är att det är möjligt att utveckla en teknisk och innovativ lösning för problemet med matavfall. Det går också att se att det finns en stor utvecklingspotential när det gäller Internet of Things på detta område. En välutvecklad prototyp med flera funktioner har skapats och kan visa vägen för andra innovativa lösningar för matavfall.   Matavfall är ett enormt problem i världen idag och lösningar krävs. Det finns människor runt om i världen som svälter ihjäl och fortfarande kastas 30% av den producerade ätbara maten bort. Nya tekniska och innovativa lösningar behövs inom detta område och mer forskning bör bedrivas. Internet of Things har en stor potential för att minska matavfallet i framtiden. / The reason for this thesis is to investigate how an innovative Internet of Things based system can be beneficial in reducing food waste. It´s considered important to find new ways and solutions to the growing problem of food waste.    The purpose of this study is to find new possible solutions to reduce food waste in Sweden. To develop a solution, a greater understanding of how Swedes handle food waste today is required. The thesis will be based on real needs and carefully examine how a solution can be developed in the best way. The Design Thinking process will be carried out in this study. To approach and investigate the needs of today, a survey and interviews will be conducted together with article research with similar solutions in the field of food waste. A prototype has been developed, and different features have been created according to the needs that existed. The developed prototype has also been in contact with potential users to collect feedback about the prototype. The result of this work is that it´s possible to develop a technical and innovative solution for the problem of food waste. It can also be seen that there is a great development potential regarding the Internet of Things in this area. A well-developed prototype with multiple features has been created and can show the direction for other innovative solutions for food waste. Food waste is a huge problem in the world today, and solutions are required. There are people around the world that are starving to death, and still, 30% of the produced eatable food is thrown away. New technical and innovative solutions are needed in this area, and more research should be conducted. Internet of Things will continue its development in the near future and has big potential to help reducing food waste.

Hur vi människor kommer att leva i framtiden kan kraftigt påverkas utav konceptet Internet of Things. IoT erbjuder unika möjligheter för att hjälpa oss människor att automatisera och förenkla vissa ärenden. Även om koncpetet har funnits ett tag så har man fortfarande vilseledda åsikter kring potentialen med IoT. Det intressanta med konceptet och vad som enligt mig är den fundamentala grunden för IoT är självaste kommunikationen. Men hur går kommunikation till? Ett flertal IoT kommunikationsprotokoll har utvecklats för att försöka förbättra kommunikationen mellan två och flera smarta enheter. Eftersom det finns ett par olika kommunikationsprotokoll så är målet för denna studie att utvärdera och undersöka prestandan för befintliga applikations lagrade kommunikationsprotokoll. En litteraturrecension görs för att identifiera och få en djupare förståelse för deras unika egenskaper som skiljer protokollen åt. Alla protokoll som tas upp i denna rapport kommer inte att undersökas och valet av vilka protokoll som ska inspekteras närmare gjordes genom en jämförande analys där faktorer som kommunikationsmetod och begränsningen av nyttolast storleken beaktades. Latens, genomströmning och skalbarheten är de prestandafaktorerna som bedöms för de protokoll som valts för en närmare inspektion. Resultaten av dessa tester används för att dra slutsatser om lämpligheten för varje protokoll. Efter en omfattande utvärdering baserat på de experimenten som gjorts under projektets gång så drar denna rapport slutsatsen att MQTT och CoAP är de mest lämpliga protokollen för allmänna IoT-applikationer på grund av deras lätta, effektiva och skalbara natur. / The Internet of Things is a concept that has gained widespread attention and adaptation all around the world, but few people really do understand how it works and what it really is. The concept revolutionized the way we interact with our surroundings, it revolves around connectivity between smart devices and how they communicate with other devices or with humans. To ensure effective communication, a set of application layered protocols has been developed. These protocols are designed to be beneficial in certain areas, which is why the objective for this study has been to evaluate and examine the performance of existing application communication protocols. A thorough literature review is conducted to identify and gain a deeper understanding of their unique characteristics and features for some protocols that exist and are used today. All protocols brought up in this thesis will not be examined and choosing which protocols to inspect further was done by doing a comparative analysis where factors such as, communication method and payload limit size were taken into consideration. Performance assessment was done for the protocols that qualified, where factors like latency, throughput, and scalability were measured. The results of these tests are used to draw conclusions about the suitability of each protocol. After a comprehensive evaluation based on experiments with simulations and literature reviews, this thesis concludes that MQTT and CoAP as the most suitable protocols for general IoT applications due to their lightweight, efficient, and scalable nature.

Den stora förbrukningen av grundvatten i Sverige har blivit problematisk de senaste åren, speciellt under somrarna. Detta leder till att kommunerna utforskar olika lösningar för att minska vattenslöseri. Ett av områden som utforskas är hur vattenslöseri kan minimeras i den kommunala bevattningen av plantor. Här implementeras nya teknologier som till exempel Internet of Things (IoT) och sensorer som mäter jordfuktighet, luftfuktighet, temperatur och liknande värden som tillåter för avgörande av plantornas vattenbehov. Detta kan öka hållbarheten genom att optimera resursanvändning och moderniserar den traditionella bevattningen.Implementering av IoT-teknologi leder även till en digital interaktion mellan skötare av plantorna och den tillhörande tjänsten som visar datan, och denna tjänst behöver vara användbar för att gynna bevattningsprocessen. Denna studie genomfördes på uppdrag från Kalmars kommun där bevattningen av krukväxter i staden inte är digitaliserad än och just nu sker på ett traditionellt sätt. Kommunen satsar på att digitalisera processen genom implementering av ett IoT baserat system och användning av sensorer. Denna studie syftar på att undersöka hur bevattningssystem kan göras mer hållbara genom implementering av IoT teknologi, och ge riktlinjer på hur implementering av ett IoT-baserat bevattningssystem i Kalmar kan utföras. Studien inleder med en litteraturstudie utifrån begreppen bevattning, IoT och hållbarhet, IoT inom bevattning och användbarhet. I litteraturstudien undersöks även tidigare forskning som gjorts inom området. Den empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. För att analysera data tillämpas en tematisk analys, som sedan sammanställs i form av ett affinitetsdiagram. Resultatet av empirin visar att IoT tidigare har tillämpats i flertalet projekt i olika områden där påverkan av tillämpningen varit positiv och har bidragit till en effektivisering och en ökad hållbarhet. Resultatet visar även hur det är problematiskt med den traditionella bevattningen och att det inte är lätt att fatta beslut utan exakt information. Detta visar att implementering av IoT kan ta bort problem och göra bevattningen enklare genom att stödja bevattnaren i dennes beslutsfattningar samtidigt som det gör processen mer hållbart. Studien avslutas med riktlinjer för implementering av IoT inom bevattningssystem som utvecklats utifrån det litteraturstudien och det empiriskaunderlaget. / The large consumption of groundwater in Sweden has become problematic in the latest years, especially during the summers. This leads to the municipalities exploring different solutions to reduce water waste. One of the areas being explored is how water waste can be minimized in the municipal irrigation of plants. Therefore new technologies are being implemented such as IoT and sensors that measure soil moisture, humidity, temperature and similar values which allow for the measuring of water needs of the plants. This can increase sustainability by optimizing resource use and modernizes the traditional irrigation ways. Implementation of IoT technology also leads to a digital interaction between the plant managers and the associated service that displays the data, and this service needs to be usable to benefit the irrigation process. This study was carried out on behalf of the municipality of Kalmar, where the irrigation of potted plants in the city has not been digitized yet and currently is conducted in a traditional way. The municipality is aiming to digitize the process by implementing an IoT-based system and usage of sensors. This study aims to investigate how irrigation systems can be made more sustainable through the implementation of IoT technology, and provide guidelines on how the implementation of an IoT-based irrigation system in Kalmar can take place. The study prefaces with a literature study based on the concepts irrigation, IoT and sustainable development, IoT in irrigation and usability. Previous research relevant to the subject is also examined in the literature study. The empirical data has been collected through qualitative interviews. To analyze data, a thematic analysis is applied, which is then compiled in the form of an affinity diagram. The results of the empirical data show that IoT previously has been applied in multiple projects in different areas where the impact of application has been positive and has contributed to increased effectiveness and sustainability. The results show how problematic it is with traditional irrigation ways and that it is not easy to make decisions without accurate information. This shows that implementation of IoT can remove several problems and make irrigation easier by supporting the irrigator in her decision making whilst increasing the sustainability of the process. The study concludes with guidelines for the implementation of IoT in irrigation systems which have been developed based on the literature study and the empirical data.

Embedded Internet of Things (IoT) products are taking up a larger part of the market thanks to smaller, cheaper and more advanced components. For companies that spend time and resources on developing software for these products, it is important to keep that software secure to maintain the advantage gained. This can be done in multiple ways, each with its own advantages and disadvantages. One way is by utilizing code obfuscation to make the software more difficult to understand and therefore harder to reverse engineer. However, changing the code comes at a cost, this thesis aims to find out what that cost is. This is done by comparing two versions of code: the original code and its obfuscated version. These versions were compared with respect to execution time and readability. The results of the tests indicate a small increase in execution time for the obfuscated version, but it also showed a big increase in how difficult it was to read. This means that obfuscating code will have a small performance penalty, but is much more resilient to reverse engineering. It is also important no note that manually obfuscating code is not practical for a production environment, since a large part of the development time will be spent on obfuscating the code instead of improving it. Therefore, it is important to have an automated obfuscation tool. / Inbyggda IoT produkter tar upp en större del av marknaden tackvare billigare, mindre och mer avancerade komponenter. För företagen som spenderar tid och resurser på att utveckla mjukvara till dessa produkter är det viktikgt att hålla den mjukvaran säker. Detta kan göras på många olika sätt, varje med sina fördelar och nackdelar. Ett sätt är att använda kodobfuskering för att göra mjukvaran svårare att förstå och darmed svårare att baklängeskonstruera (reverse engineer). Men, att ändra koden kommer med ett pris, denna uppsats försöker hitta vad den kostnaden är. Detta görs genom att gämföra två versioner av kod: orginalet och en obfuskerad version av den. Dessa versioner gämförs sedan på exekveringstid och lasbarhet. Resultatet av testet visar en liten ökning i exekveringstid för den obfuskerade versionen, men en stor ökning i hur svår den är att förstå. Detta betyder att obfuskerad kod kommer ha en lite sämre prestanda, men är mycket med tålig för baklängeskonstruktion (reverse engineering). Det är också viktigt att påpeka att manuell kod obfuskering inte är praktiskt för en produktionsmiljö, då mycket tid kommer läggas på att obfuskera koden istället för att förbättra den. Därför är det viktigt att ha ett aotumatisk obfuskerings verktyg.