Implementerandet av styrnings- och organisationsmodeller hämtade i det privata näringslivet ställer stora krav på den kommunala förvaltningen och dess tjänstemän. Rättssäkerhet, likabehandling och effektivitet ska kombineras med egna initiativ, personligt ansvarstagande och övergripande mål. En allt större grad av delegering från politiker och ledning till den enskilde tjänstemannen kräver nya sätt att arbeta och en ny syn på medborgaren. Rollerna riskerar att bli mer föränderliga och målen vaga samtidigt som det föreligger en ständigt närvarande kontroll och kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Syftet med denna studie är att övergripande beskriva och analysera hur tjänstemännen hos samhällsbyggnadsenheten inom Åstorps kommun upplever sin egen och medborgarnas roll i en tid av förändringar i arbetssättet och där målet är att öka servicegraden och sätta kunden i centrum. Genom intervjuer med förvaltningens tjänstemän framkommer bland annat önskemål om större eget ansvar, tydligare politiska mål men utan detaljstyrning samt en mer ingående dialog med kunden. Studiens resultat pekar mot att det är möjligt att införa näringslivsinspirerande styrnings- och organisationsmodeller men dessa kan inte helt ersätta den offentliga förvaltningens traditionella legalbyråkratiska arbetssätt.

This thesis examines evolving trends within public administration which have spurred the rise of privatized services in areas of governance traditionally provided by governments. One such area of governance in the United States has been the nation’s criminal justice system, specifically, the privatization of correctional facilities. Given what many would argue is an axiomatically different, profit-maximizing, goal-orientation among private sector actors from their public counterparts, many are questioning what impacts this could have on the dispersal of services within prisons, and specifically, the observed rates of recidivism once inmates are brought back into life outside of the institution. In assessing this development, the fields of New Public Management, Alternative Service Delivery, and Public-Private Partnerships are considered. The paper then conducts an historical review on the use, and prevalence, of privatized correctional facilities in the United States, including considerations of economic and academic debates. In assessing the academic debates, it is found that research on the use of private prisons and their relationship to recidivism rates have provided mixed results. It is also illustrated that the studies employ a variety of methodological differences. This paper seeks to understand whether the methodological differences between the studies have impacted the outcomes of the studies’ results. This is realized through a meta-analysis of existing studies in the field using statistical tools. In concluding, measurement and methodological considerations are found to have impacts on the results of the researchers’ studies.

The Diploma thesis is intended on methods of Management in public administration. First, theoretical part is dedicated to historical periods of public administration in Czech Republic and classification of Management in public administration. Second part is orientated on implementation of selected methods in public organization in Czech Republic.

The purpose of this study, But Assessment Equals Grades, is to understand how the phenomenon of assessment is constructed in conversations between secondary school pupils on the topics of assessment and rubrics. The analysis is based on the following research questions: What discourses about assessment emerge in pupils' talks about assessment and rubrics? How can these discourses be understood in relation to contradictory administrative and didactic purposes? The data collection was done through group discussions with pupils on study preparation programs at two secondary schools. The conversations have been transcribed and then analyzed using Norman Fairclough's critical discourse analysis model. Three discourses are examined through the survey: an administrative assessment discourse, a disciplinary assessment discourse and a pedagogical assessment discourse. In the administrative discourse, assessment is calculated as summative grades and as a selection tool for future studies. The disciplinary discourse of the assessment articulates the pupils' place within the school's institutional framework in the context of success in obtaining high marks, while the pedagogical assessment discourse represents the focus groups' reproduction of assessment for learning. The result of the study shows the hegemonic dominance of administrative and disciplinary discourses over the pedagogical assessment discourse. This is interpreted as an expression of the fact that several assessment traditions are executed in Swedish secondary schools and that an ideological market model, New Public Management, through an increasingly centralized performance management, affects school discursive practitioners, in this case the pupils' understanding of the phenomenon of assessment.

Syftet med denna praktiknära studie är att synliggöra diskurser och menings erbjudanden som framträder när elever beskriver sina erfarenheter av ett mål- och resultatstyrt arbetssätt och vilka förhållningssätt till lärande som utkristalliseras bland dem. Studien har genomförts vid ett gymnasium i norra Sverige där 30 elever från årskurs två vid studieförberedande program har deltagit i sex olika fokusgruppintervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs tredimensionella diskursanalys. Resultatet visar att det i skolans diskursiva praktik finns en högt rankad mätbarhetsdiskurs där situationsbunden kunskap inte har samma status och där det pågår en diskursiv kamp mellan mål- ochresultatstyrning och sociokulturell lärandetradition. En framträdande diskurs är bedömningsdiskursen som generar ett performativt förhållningssätt hos elever. När kunskapskrav kommuniceras i samband med olika uppgifter framträder ett meningserbjudande att elever kan välja betygsnivå beroende på tid, ork och motivation. I sin strävan att nå vald betygsnivå genererar diskursen om instruktioner och feedback ett attraktivt meningserbjudande om att följa det goda exemplet. Studiens resultat uppmärksammar även en diskursiv kamp mellanbedömnings diskursen och diskursen om ett livslångt lärande.

I juni 2016 fick Tillitsdelegationen i uppdrag av regeringen att undersöka en tillitsbaseradersättningsmodell för styrning av offentlig verksamhet i Sverige. Tillsättandet kom som enreaktion på den i nuläget dominerande styrningen som går under benämningen New publicmanagement, och som enligt kritiker inneburit flertalet oönskade effekter, där misstro motmedarbetares profession är en av dem. Denna uppsats jämför Tillitsdelegationens förslag tillstyrning med styrmodellerna Traditional public administration (PA), New public management(NPM) samt New public governance (NPG). Genom att systematisera och kategoriseraTillitsdelegationens huvudbetänkande syftar uppsatsen till att kunna belysa skillnader ochlikheter mellan modellerna samt att undersöka om delegationens förslag innebär en ny riktningför offentlig verksamhet. Resultatet visar att likheter går att finna med samtliga modeller menatt tillitsbaserad styrning innebär ett visst fokusskifte.

Mot bakgrund av en kostsam välfärd och växande offentlig sektor implementeradeSverige New Public Management för att stävja kostnader och effektiviseravälfärden. I New Public Managements utbredning, 30 år senare, förefallerimplementeringen ha bidragit till en allt mer ohälsosam arbetsmiljö. Det socialaarbetet organiseras numera med hjälp av ständiga effektiviseringar, en tilltagandedokumentation och ett decentraliserat budgetansvar. Politiker har kritiseratmodellen då många välfärdsprofessioner insjuknar i miljön, och flera socialarbetareanvänder olika hanteringsstrategier för att hantera situationen. I dagsläget befinnersig det sociala arbetet i en ny situation på grund av ett globalt virusutbrott avCorona. Med pandemins omfattning följer också nya förutsättningar för det socialaarbetets praktik, där New Public Managements effektivitetsanspråk möjligtvis ståri motsättning till Folkhälsomyndighetens rekommendationer vad gäller reduktionenav smittspridning. Därmed är syftet med studien att undersöka vilken upplevelsesocialarbetare har av styrmekanismerna effektivitet, budget och dokumentation iden pågående Coronapandemin, samt vilka hanteringsstrategier enskildasocialarbetare använder när de navigerar i en miljö präglad av både New PublicManagement och pandemin. Datainsamlingen utgörs av åtta semi-struktureradeintervjuer, med socialarbetare inom Region Skåne och Socialtjänsten. Detempiriska materialet analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk där helhetenutgörs av tre teorier; Gestaltpsykologi, Copingstrategier och den Naturligainställningen. Resultaten illustrerar att effektivitet, budget och dokumentation istora drag är lika styrande, dock förefaller inte styrmekanismerna upplevas avenskilda socialsekreterare på samma sätt som innan pandemin. Resultaten visarockså på en diskrepans mellan enskilda socialarbetares och ledningens upplevelseav effektivitet, budget och dokumentation, samt vad som blir viktigt under enpandemi. Resultaten visar också på att socialarbetare använder åtta olika typer avcopingstrategier i det praktiska arbetet. Slutligen, framgår tre lärdomar utifrånresultatet vad gäller: en organisatorisk oförberedelse inför pandemin, ett distanseratsocialt arbete och en trög byråkratisk omställning. / New public Management was implemented as a response to growing welfare andan expensive public sector. 30 years later, the spread of New Public Managementappears to have contributed to an increasingly unhealthy working environment.Social work is now characterized with a big emphasis on continual efficiencyprojects, a growing burden of documentation and a decentralized budgetaryresponsibility due to this. Furthermore, numerous politicians have criticised themodel and many welfare professions become ill in this context. Therefore, socialworkers are using different coping strategies to cope with the organizationalsituations. Today the social work in Sweden is in a new situation due to the globalpandemic that came with the spread of the Coronavirus. This may affect how socialworkers experience and cope with New Public Managements focus on constantefficiency actions because there might be opposition between this andFolkhälsomyndighetens recommendation of curbing the spread of the Coronavirus.Therefore, the purpose of this thesis is to study social workers experience ofefficiency, budget, documentation and which coping strategies social workers useto cope in a new context characterized by both New Public Management and apandemic. This study addresses the research problem with a qualitative method,more specifically, with help of semi-structured interviews. Eight interviews wereconducted with social workers within Region Skåne and Socialtjänsten. Empiricaldata is analysed with a holistic approach consisting of three theories: Gestaltpsychology, Coping strategies, and Natural Attitude. The results show thatefficiency, budget, and documentation govern to a certain extent, however, theyappear to be less important and meaningful to the individual social worker as beforethe pandemic. The results also show a discrepancy between individual socialworkers and management's views on efficiency, budget, documentation, and whatbecomes important to social work in a pandemic. The result also shows that socialworkers use eight different coping strategies in the practical sphere within thepandemic. Finally, there are three takeaways from the result, pertaining to: anunprepared organisation in relation to the pandemic, a distanced social work, and asluggish bureaucratic readjustment.

The economization of public administration and an increased interest in statistics, through requirements of evaluation and measurability, has contributed to the questioning of the public library in modern society. For public librarians this development has contributed to an increased focus on the needs of the library user, combined with an overall practice prioritizing service and marketing. This thesis presents language as fundamental for the understanding of social reality, through the use of language within the frames of discourses, and therefore in the pattern of action that constitutes the institution of the public library. It is consequently, against this background, important for librarians to understand how language that maintains and affects practices of the public library institution is expressed. In order to distinguish the discourse within which the public library institution is constructed, this thesis analyses five interviews from public librarians and the descriptions of their practices and the societal role of the public library. A qualitative research approach is applied and semi-structured interviews and discourse analysis are used as research methods, to collect and analyse the empirical material of this thesis respectively. The analysis is conducted with the support from theoretical tools, consisting of central concepts from the fundamental theories of the thesis; the post-structural perspective and the neo-institutional perspective. The key findings is the dominant discourse and how this constitutes the construction of the public library, based on models from the private sector, and the potential within the institution itself to change this narrative.

The purpose of the thesis is to identify if and how specific institutional logics are expressed in municipal disability care, and if so, answer if the multiple logics create tension or coherence. The research is motivated by the critique aimed towards market influences in Swedish public services, and also by the fact that disability care is understudied. With inspiration from grounded theory the institutional logics perspective, consisting of a market logic (NPM) and aclient logic focused on the individuals receiving care, has developed over time. More correctly, the thesis has an abductive approach since the analysis has progressed from switching between theory and empirical data. The results from the case study show that both a NPM-logic and a client logic is present in Malmö’s municipal disability care, both in managing documents and in practical work. The NPM-logic conveys through goal management, quality work and administrative tasks. The client logic is expressed by a will to include disabled individuals, civic participation in decision making, dialogue and client-focused approach. Lastly, both tension and coherence is identified between present logics. For reasons of space, somewhat simplified; goal management creates tensions through centralized goals, but coherence through decentralized goals. Quality work creates tension since it focuses on measurement which excludes other perspectives. At the same time coherence is identified as clients impact decision making. Lastly, tension is identified through the administrative burden - first-line-managers get no time for clients. Coherence is identified through operative coworkers perspective since the administrative tasks do not affect the time spent with clients. Future studies can aim towards certain aspects in-depth, such as the consequences of identified tensions.

Controllers i olika verksamheter arbetar med frågor inom ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna kan däremot vara diffusa och svåra att konstatera, speciellt då controllers idag existerar inom både den offentliga och privata sektorn. Dagens controller arbetar på ett annorlunda sätt idag jämfört med dåtidens controller tack vare den utveckling yrket genomgått. Den nyblivna decentraliseringen inom organisationerna har bidragit till att controlleryrket behövt anpassa sig i form av annan arbetsfördelning. Förändringen har fått betydande effekt för yrket både inom den privata- och offentliga sektorn i samband med den digitalisering som präglar arbetet idag. Skillnader och likheter mellan de två sektorerna kan idag konstateras genom att främst observera controllers sätt att arbete inom dessa sektorer. Inom dessa arbetsuppgifter finns det olika controllers med olika fokusområden som beror på vilken del av processen controllern agerar mest inom. Vid denna studie har det fastställts att två av dessa roller appliceras mest, där den oberoende controllerrollen är överrepresenterad inom den offentliga sektorn medan den involverade controllerrollen blir av majoritet inom den privata sektorn. Syftet med studien är att jämföra och redogöra för hur controllerfunktionen ser ut i ett antal verksamheter för att se eventuella skillnader och liknelser mellan privata och kommunala verksamheter samt se hur yrket utvecklats inom respektive sektor de senaste 40 åren. Genom intervjuer har det undersökts hur controllers inom både privat och offentlig sektor arbetar med olika frågor aktuella för yrket men också hur de ser på den utveckling som skett. Slutsatsen visar att yrket skiljer sig mellan de olika sektorerna, primärt i hur arbetet kring lönsamhet prioriteras och definieras i form av resultat eller samhällsnytta, samtidigt som likheter syns i form av arbetsuppgifter då New Public Management präglat den offentliga sektorn till att bli mer lik den privata.