In this thesis I explore how design makes and unmakes citizenship through a collaborative independent project together with design student Théo Löfgren. I start out by looking at how the Swedish administrative levels of governance unmake citizenship by designing the Swedish citizens into customers. This has consequences since costumers have no obligations towards the collective, thus affecting sustainability on all levels (social, cultural, economical and ecological). Through my collaborative independent project I wanted to use design to critique that citizens are being designed into customers, as well as to create a design that promotes a citizenship of rights and obligations by co-creation. The result is a prototype of an interactive space called the Citizen Lab in which we (me and Théo Löfgren) use provotypes to create a discussion about the ‘customer citizen’ and the approach of participatory design to engage citizens in co-creation. The Citizen Lab was staged at the city library of Malmö (‘Malmö Stadsbibliotek’). In collaboration with the library and The Enforcement Authority (‘Kronofogden’) participants of the lab got to speculate about the future connected to problems and possibilities suggested by the collaborators. In the end the Citizen Lab proved to be a space in which participants could engage in co-creation as well as a place for us to try out our design and methods which were iterated on during the staging.

Hälso- och sjukvården har sedan början av 1990-talet varit föremål för en rad olika marknadsstyrda reformer som saknar motstycke i svensk historia. Dessa härstammar från New Public Management idéer vars avsikt var att organisationen skulle effektiviseras. Emellertid verkar denna intention gett en motsatt effekt enligt vad som framkommit i samhällsdebatten det senaste decenniet vad gäller patientsäkerheten och sjukvårdpersonalens arbetsmiljö. Mot bakgrund av detta har syftet med denna studie varit att undersöka och förstå överläkarens psykosociala arbetsmiljö och yrkesroll i förhållande till dessa strukturella förändringar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att analysera ämnet med stöd utav Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har därefter kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och målförskjutning. Med hjälp utav dessa analytiska verktyg har en systemförändring i samhället kunnat identifieras. Detta tycks ha påverkat hälso- och sjukvården i den benämningen att det har orsakat en ökad administration och detaljstyrning i organisationen. Det empiriska materialet i uppsatsen visar att konsekvenserna har utmynnat i avprofessionalisering samt etisk stress för läkarens yrkesroll och psykosociala arbetsmiljö. Enligt informanternas utsagor tycks det saknas en vilja hos sjukvårdshuvudmännen att ta ett övergripande ansvar för alla problem som har uppstått i hälso- och sjukvården till följd av individualismen och New Public Management. Det medför i sin tur att flera av informanterna känner sig otillräckliga i sitt arbete samt ansvarsområde och att skulden för en dysfunktionell organisation drabbar läkare. En slimmad organisation kombinerat med individernas ökade krav på tillgänglighet och medverkan i sin sjukvård har sålunda ökat den sammanlagda belastningen på hälso- och sjukvården. Följaktligen är uppsatsens slutsats att marknadsstyrningar och slimmade organisationsmodeller i hälso- och sjukvården endast fungerar om tillgång och efterfrågan möts samt att organisationsbeslut bör helst fattas i nära samråd med professionen.

Ideas matter. Thus, approaching peacebuilding efforts from an ideational perspective can contribute to a deeper understanding of their meanings and legacies. Traditionally, the liberal peace paradigm has been prevalent in peacebuilding, translating into programs, projects, actions, and agreements that model liberal norms, values, and practices. Among these sets of ideas, it is possible to identify beliefs about New Public Management (NPM), which affect how instruments like peace agreements are designed and codified. However, this relationship has not been thoroughly explored in the peacebuilding and public management literature, although both strive to achieve efficient and effective governance and peace. In response to this gap, this thesis examines, through text analysis, the degree to which the normative and bureaucratic legacies of NPM are present in the design of a comprehensive peace agreement. This required the selection of an empirical case that could deepen the understanding of what kind of public management NPM ideas are embedded and to what extent, hence the selection of the Colombian Peace Agreement, an example of the golden standard in comprehensive arrangements. The study systematically reviewed and codified the text of the agreement –578 provisions or stipulations– based on the presence and specificity of NPM-related doc-trines. The findings show the pervasiveness of bureaucratic legacies associated with strategic planning, performance audit of provisions, decentralisation, and the appointment of managers and high-level bodies to administer the implementation. However, ideas associated with financial control, competition and flexibilization of the public sector, were less relevant. The analysis also identified other ideas, which expand on the civilian input in the main bureaucratic doctrines. Thus, it provides a new insight to understanding peace in bureaucratic terms as the strategic expansion of institutional infrastructure with strong oversight mechanisms within peace agreements. This calls for a more careful review of the bureaucratic legacies and understandings present in peacebuilding efforts and how they could relate to other sets of ideas already reviewed in the literature, which could lead to further research shaping our understanding of peace through time and across contexts.

Since New Public Management's alteration of the public administration during the 1980s and 1990s, the role of the state has shifted from producing the welfare services itself to instead taking a regulatory position. The shift towards an increasingly decentralized welfare has resulted in an increasingly extensive public audit, and a contradiction within the public administration has been made visible: the relationship between control and trust.The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of the relationship between public audit and professional autonomy; in this study, the Swedish School Inspectorate's quality inspections are a case of public audit, and teachers' discretion is a case of professional autonomy. By applying a qualitative content analysis this study investigates how the Swedish School Inspectorate's quality inspections have changed over time with regard to its possible impact on teachers' professional autonomy; whether the changes indicate a strengthened or weakened professional autonomy. The results of the study show that the quality inspections have become more comprehensive, and that the Swedish School Inspectorate has become more detailed in its definition of quality and more specific in its feedback to the schools. The combination of an increased external control and a more detailed and elaborate method could weaken professional autonomy. However, more research is needed in the area, partly to enable an explanation for the changes, partly to be able to gain more evidence that the professional autonomy has been weakened.

Drawing inspiration from the authors own term paper, this thesis examines the documentational and administrative workload of Swedish pre-school teachers. The focus being on its relationship with New Public Management, professionalization, deprofessionalization, and pre-school teachers' experiences of time constraints. The study itself consists of interviews with 15 individuals, thirteen of which are pre-school teachers, and 2 pre-school principals, most of whom work in the same municipality. These municipalities, as well as the true names and workplaces of the respondents, have been anonymized. The analysis centers around the respondents' perspectives on documentation, professionalization, deprofessionalization, and perceived lack of time. Findings indicate that respondents generally believed documentation to be pedagogically valuable for children's learning and progress, reflecting a perception of professionalization with occasional instances of deprofessionalization. However, the extent to which these scenarios represent pre-schools overall remains unclear. Notably, most respondents expressed a lack of time for their daily tasks, attributing it primarily to understaffing rather than the documentational and administrative workload itself. The study concludes that pre-school teachers find the documentational and administrative workload time-consuming and frustrating. It observes that documentation is perceived as an integral aspect of the pedagogical process. The emphasis on the pedagogic nature of pre-school reflects a continuous professionalization process and status elevation strategies employed by teachers, which has resulted in increased documentation. This insight may help explain the absence of negative experiences associated with the documentational workload. / Denna kandidatuppsats behandlar den dokumentations- och administrativa arbetsbelastningen som krävs av svenska förskollärare, och hur den relaterar till New Public Management, professionalisering och avprofessionalisering, samt förskollärares upplevelser av brist på tid för att utföra sitt arbete. Uppsatsen inspirerades till stor del av en B-uppsats skriven av författarna. Studien består av intervjuer med 15 personer, varav tretton är förskollärare och två är förskollerektorer, de flesta arbetar i samma kommun. Dessa kommuner, liksom de verkliga namnen och arbetsplatserna för respondenterna, har anonymiserats. Analysen baseras på respondenternas svar i förhållande till dokumentation, professionalisering, avprofessionalisering och upplevd tidsbrist. Resultaten indikerade att de flesta av respondenterna ansåg att dokumentationen hade ett tydligt pedagogiskt syfte i förhållande till barnens lärande och utveckling. Deras svar visade på en upplevd professionalisering snarare än avprofessionalisering, även om det finns vissa scenarion som skulle kunna indikera avprofessionalisering. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning dessa scenarier beskriver förskolor generellt. Slutligen drog vi slutsatsen att de flesta av respondenterna upplever brist av tid för att utföra sina arbetsuppgifter. Slutsatsen var att förskollärarna själva upplever att arbetsbelastningen relaterad till dokumentations- och administrationsarbetet är tidskrävande och en källa till frustration i samband med dess utförande under arbetets gång. Intressant nog tillskrivs den nästan allmänt upplevda tidsbristen bland respondenterna vanligtvis inte dokumentations- och administrationsarbetet, utan snarare personalbrist. Dokumentationen uppfattas som en integrerad del av den pedagogiska processen. Det pedagogiska arbetet i sig kan ses som en del av en kontinuerlig professionaliseringsprocessen och statushöjande strategier som används av förskollärare. Detta kan förklara bristen på negativa upplevelser av den dokumentationsbaserade arbetsbelastningen.

This study is about how trust-based management is being applied, used and how it works in asmaller municipality and with focus on the school organization within that municipality. Thestudy will also see if trust-based management can counteract the criticism New PublicManagement have endured the last decades. The purpose of the study is to create an understanding about how trust-based management canbe used in a municipality and within the school organization. The study will use themunicipality of Tomelilla and its school organization as a case and will use the methods ofqualitative interviews and text analysis. The interviews are made with a person in the centralmanagement of the school organizations and principals. The text analysis is focusing ondocuments such as organization plans, internal control plans, managing models and reportsfrom other organizations. To make the analysis of the material possible it will apply trustbasedmanagement and New Public Management as analytical framework on themunicipalities and school organizations managing functions. The result of the study shows thatthere’s both indicators of trust-based management and New Public Management within everymanaging function analyzed. The study also shows that in certain ways the trust-basedmanagement succeed to counteract the criticism of New Public Management.

Klientvåld är en typ av våld som riktas mot yrkesverksamma och kan ta sig uttryck på flerasätt, hot och fysiskt våld är några exempel. Våldet kan riktas mot många yrkesgrupper, dengemensamma nämnaren är att det förekommer inom människobehandlande organisationer.Syftet med studien är att undersöka och analysera hur intervjupersonerna upplever åtgärdermot klientvåld samt att jämföra om det finns några skillnader i upplevelser av våldsutsatthetmellan de kvinnliga och manliga socialsekreterare som deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorin om gräsrotsbyråkrati och teorin omgenuskontraktet. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fyrasocialsekreterare. Socialsekreterarna jobbar i olika städer i Sverige och på olika avdelningar.Intervjuerna med socialsekreterarna har transkriberats och analyserats med en tematiskanalysmetod. Resultatet visar på att psykiskt våld upplevdes som vanligt av socialsekreterarna men attfysiskt våld var väldigt ovanligt, vilket går i linje med tidigare forskning. Det finns fleraförebyggande åtgärder när det gäller fysiskt våld och nästan inga när det gäller psykiskt våld.I analysen framkommer att både socialsekreterarna och deras chefer har inställningen attpsykiskt våld och hot är en del av jobbet och att det kan saknas ett arbetsmiljöperspektiv. Enåtgärd som föreslås är att socialsekreterare får utbildning i samtalsteknik och de-eskalering föratt förebygga situationer där hot eller våld förekommer. En sådan åtgärd får också stöd itidigare forskning som visat på att unga och oerfarna socialsekreterare löper större risk attutsättas för våld. Resultatet visar att det finns några skillnader i upplevelser av våld mellan demanliga och kvinnliga deltagarna. De manliga deltagarna beskriver mer våldsamma hot,medan de kvinnliga deltagarna beskriver hot om att klienten ska gå till chef och anmäla tillIVO.

Sammanfattning  Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan som kommunikation har på tillit, utifrån ett chefs- och medarbetarperspektiv inom offentlig sektor. Följande frågeställningar har formulerats: Hur kan ledarskapet främja tillit via intern och extern kommunikation? Vilka organisatoriska hinder kan motverka tillit via kommunikation? Vilka organisatoriska förutsättningar främjar tillit via kommunikation? Studien utgår från kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiriska data. Totalt 8 respondenter har deltagit i studien, 4 medarbetare och 4 personer i arbetsledande funktion. Respondenterna är yrkesverksamma inom två olika kommunala verksamheter, där den ena verksamheten har implementerat ett tillitsbaserat ledarskap medan den andra saknar implementerad styrmodell. Resultatet visar att stöd från ledningen har en signifikant betydelse för medarbetarnas möjlighet att kunna lösa de kommunikativa problem som uppstår inom organisationen. Den tillitsbaserade styrningen vidmakthålls genom att den faktiska styrningen är överensstämmande, vilket innebär att tillit syns i både ord och handling inom organisationen, den tillitsbaserade styrningen genererar en mer närvarande ledning. Gemensamt för verksamheterna är att kommunikationen i de egna arbetsgrupperna upplevs fungera bra och kännetecknas av tillit och ett öppet kommunikationsklimat. Däremot utgör den horisontella kommunikationen en utmaning, där det uppstår svårigheter i kommunikationen mellan olika personalgrupper. Pandemin har påverkat sättet att kommunicera där vikten av fungerande kommunikationskanaler inom organisationen och ut till medborgarna är centrala. Det finns vissa personliga preferenser som är särskilt tillitsfrämjande, att ha ett förhållningssätt gentemot andra människor som präglas av en generell tillit, det vill säga att andra människor i grund och botten går att lita på, vilket kan tyckas vara självklart men har betydelse för skapandet av god kommunikation. Slutligen har det blivit påtagligt att tillit och kommunikation är två begrepp som samspelar med varandra och är beroende av den kontext som finns. Kommunikationens betydelse för tillit är centralt och tillit behöver synas i både ord och handling för att bli trovärdig.

Kraven på utvärdering, systematiskt kvalitetsarbete och kontroll har de senaste fyra decennierna ökat i den offentliga sektorn. Denna ökning beror bland annat på genomförandet av nya organisationsreformer i Sverige som sorteras in under samlingsnamnet New public management (NPM). Åsikterna går isär huruvida förändringen bidrar eller har bidragit till någon nytta för organisationerna. De positiva rösterna gör bland annat gällande att det är en styrform som förbättrar verksamheterna, bidrar till brukarorientering och gör verksamheterna effektivare. De negativa rösterna anför bland annat att det saknas evidens för att utvärdering och kvalitetsarbete skulle medföra nytta, att det är kostsamt och tar tid från kärnuppdraget.  Denna studie har fokuserat på att undersöka kvalitetsarbetet inom LSS i Malmö stad ur ett djupgående medarbetarperspektiv. Närmare bestämt handlar studien om att undersöka och analysera personalens erfarenheter av samt uppfattningar och idéer om kvalitetsarbete. För att samla in det empiriska materialet har den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer använts. Materialinhämtningen skedde genom fem intervjuer med medarbetare som arbetar på olika dagliga verksamheter inom LSS i Malmö stad. Vid analys av den insamlade empirin användes tematisk analys. Teoriansatsen som har använts för att bearbeta det empiriska materialet är nyinstitutionell teori och domänteori.  Intervjumaterialet visade på att medarbetarna talade om två olika typer av kvalitetsarbete, som i studien har benämnts formellt kvalitetsarbete och informellt kvalitetsarbete. Det formella kvalitetsarbetet avser arbete som medarbetarna får tydliga direktiv från förvaltningen att genomföra och som finns dokumenterat i exempelvis en policy. Det informella kvalitetsarbetet avser det mer subtila arbetet som inte är beskrivet i tydliga direktiv. Det kan exempelvis handla om daglig kommunikation mellan medarbetare och/eller brukare. Studiens resultat visade på att medarbetarna ser på det formella kvalitetsarbetet utifrån två olika perspektiv. Å ena sidan ifrågasättes det formella kvalitetsarbetets existens och vad det egentligen gav verksamheterna och i synnerhet brukarna i kvalitetsaspekt. Men å andra sidan försvarades det formella kvalitetsarbetet och det ansågs tillföra organisationen någonting värdefullt. I uppsatsens slutsats och avslutning diskuteras denna paradox utifrån domänteori.

Med en kvalitativ ansats och med ett kritiskt perspektiv ifrågasätter denna studie hur Vikariebanken som verktyg påverkar arbetare i den operativa nivåns handlingsutrymme. Syftet är att belysa hur personal upplever Vikariebankens funktion i relation till sin arbetsmiljö och vilket handlingsutrymme de har att påverka sin arbetssituation kopplat till Vikariebanken. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer av fast anställda undersköterskor på ett äldreboende samt en fokusgrupp där anställda och före detta anställda av Vikariebanken möts och diskuterar upplevelser av sin anställningsform. Det insamlade materialet har vi kategoriserat utifrån en abduktiv metod där den empiriska och teoretiska rösten pendlar och reflekteras mot varandra för att skapa nya perspektiv. Vår studie resulterar i att individens handlingsutrymme står i relation till omgivande sociala strukturer. Om sociala strukturer, som exempelvis arbetets ideologi, inte synliggörs begränsas individens handlingsutrymme vilket också skapar ett fängslande grepp om vilka möjligheter den enskilda individen har att göra motstånd mot ohållbara arbetssituationer.