Sjukfrånvaron inom de svenska kommunala vård- och omsorgsorganisationerna ökar. Samtidigt har en organiserings- och styrningsförändring skett inom dessa organisationer de senaste decennierna i form av införandet av New Public Management (NPM) och dess reformer. Studien syftade till att genom en kvalitativ fallstudie få en ökad förståelse för hur psykosociala och organisatoriska faktorer tillsammans kunde ha inverkan på en kommunal vård- och omsorgsorganisations sjukfrånvaro för organisationens medarbetare inom kontaktyrken och dess chefer. Detta utifrån att identifiera vad organisationens sjukfrånvaro orsakades av samt för att föreslå åtgärder för att förebygga framtida sjukfrånvaro. För att uppfylla syftet och studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt 19 intervjupersoner som representerade de arbetsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019 samt de chefsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019. Empirin analyserades utifrån den teoretiska referensramen. Denna innefattade tidigare forskning samt teorier gällande NPM, struktureringsteori, psykosociala sjukfrånvarofaktorer, organisatoriska sjukfrånvarofaktorer, psykosociala friskfaktorer, organisatoriska friskfaktorer samt organisationshälsa. Studiens resultat visade på tre framträdande psykosociala sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra organisatoriska sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra psykosociala friskfaktorer för medarbetare respektive chefer samt fyra organisatoriska friskfaktorer för medarbetare och fem organisatoriska friskfaktorer för chefer. Resultaten visade att de psykosociala och organisatoriska sjukfrånvaro- och friskfaktorerna påverkade varandra, att det fanns ett samband mellan chefers och medarbetares upplevda arbetsmiljö samt att sjukfrånvaron framförallt kunde härledas till strukturer medan frisknärvaron istället kunde härledas till individers handlingar. Tio åtgärder för att minska sjukfrånvaron inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer presenterades utifrån studiens resultat och potentiell vidare forskning har föreslagits. / Sickness absence within the Swedish municipal healthcare organizations is increasing. At the same time, there has been a change in organization and governance within these organizations in recent decades in the form of the introduction of New Public Management (NPM) and its reforms. The study aimed to gain a better understanding of how psychosocial and organizational factors together could have an impact on a municipal healthcare organization's sickness absence, regarding employees in the human service profession and its managers, through a qualitative case study. This to identify what was causing the organization's sickness absence and on proposing measures to prevent future sickness absence. To fulfill the purpose and study questions, semi-structured interviews were conducted with a total of 19 informants representing the working groups with the organization's highest and lowest sickness numbers in 2019 and the management groups with the highest and lowest sickness numbers in 2019. The empirical data was analyzed based on the theoretical frame of reference. This included previous research as well as theories of NPM, structuring theory, psychosocial sickness absence factors, organizational sickness absence factors, psychosocial health factors, organizational health factors and organizational health. The study's results showed three prominent psychosocial sickness absence factors for employees and managers, four organizational sickness absence factors for employees and managers, four psychosocial health factors for employees and managers, four organizational health factors for employees and five organizational health factors for managers. The results showed that the psychosocial and organizational sickness absence and health factors affected each other, that there was a connection between managers and employees perceived work environment and that the sickness absence could primarily be attributed to structures, while work attendance instead could be attributed to individuals' actions. Ten measures to reduce sickness absence within municipal healthcare organizations has been presented based on the results of the study, as well as suggestions for further research.

In der vorliegenden Publikation wird die Entstehung der leistungsbezogenen Hochschulfinanzierung im englischen Universitätssektor untersucht. Leistungsbezogene Hochschulfinanzierung wird in vielen Ländern als geeigneter Lösungsansatz für das Problem der gerechten Verteilung von staatlichen Finanzmitteln an individuelle Hochschulen diskutiert. Das englische Beispiel zeigt sich als sehr lehrreich für die Diskussion um die Umsetzung und die Konsequenzen eines solchen Lösungsansatzes. Der größte Teil der staatlichen Finanzmittel wurde den Universitäten seit Beginn des 20. Jahrhunderts als globale Zuweisung zugeteilt. Die Entscheidung über die Höhe der Summe dieses Geldes wurde ursprünglich von einem nicht-amtlichen Organ, dessen Mitglieder mehrheitlich Akademiker waren, bestimmt. Veränderungen der Mitgliedschaft und Verfahren dieses Organs und dessen Nachfolger-Organe haben wesentliche indirekte Implikationen und direkte Folgen für die Universitäten in England hervorgebracht. Die Verfahren zur Bewertung der Qualität der Leistung einer Universität sowie zur Verteilung von Finanzmitteln entsprechend dieser Leistung stellen das Instrumentarium für einen neuen steuernden Einfluss des Staates dar. Da die Höhe der staatlichen Finanzmittel für die Universitäten indessen seit Anfang der 80er Jahre stark abgenommen hat, müssen die Universitäten sich gleichzeitig erfolgreich auf dem Markt behaupten können. Die Universitäten müssen also innerhalb eines gestalterischen Raumes agieren, der zwischen Markt und Staat -- als die wesentlichen Einflussgrößen -- aufgespannt ist. Das Grundverhältnis zwischen dem Staat und den Universitäten zeigt sich entsprechend als höchst komplex. Dabei müssen die Universitäten eine Managementkompetenz entwickeln, die eine Maximierung an Finanzierung verspricht, während sie gleichzeitig die Grundaufgaben der Lehre und Forschung vor allzu negativen Konsequenzen dieser Wirtschaftsorientierung bewahren soll. Die Publikation belegt anhand einer Fallstudie, dass nicht alle Universitäten hierzu in der Lage sind und, dass die Implikationen und Folgen des sogenannten "Finanzierungsregimes" für deren Aufgabenerfüllung nachteilig sein können. Es wird deutlich, dass die konkreten Verfahren der Hochschulfinanzierung und, hier insbesondere, leistungsbezogene Ansätze nicht allein als technische Lösungen betrachtet werden können, sondern sie sollen nur im Zusammenhang mit einer Vorstellung von der idealen Universität gesehen werden, denn diese Verfahren beeinflussen die Gestaltungsmöglichkeiten einer Universität in direkter und indirekter Weise. / This publication investigates the emergence of performance-based funding in the English university sector. Performance-based funding of higher education institutions is discussed in many countries as an appropriate solution to the problem of distributing public funding to individual universities in a fair manner. The English example proves to be very instructive to the discussion with regards to the implementation, and then the implications, of such a proposal. From the beginning of the 20th century, the majority of public funding was distributed as a lump sum to individual universities in England. Decisions on the amount of funding were originally determined by a non-governmental body, whose members were mainly academics. Changes to this membership and to the procedures of this body have had a number of indirect implications for and direct effects on universities in England. Procedures for assessing the qualitative performance of universities, together with procedures which distribute funding according to this assessment provide the instruments of a new steering-influence utilised by the State, a new form of Public Management. As the amount of public state funding for universities has been reduced drastically since the beginning of the 1980's, universities have had to strive concurrently for funds on the open market. Universities are thus being forced to act within an area defined by the market and the State - the two strongest influences on the university sector. The fundamental relationship between the State and its universities has accordingly become highly complex. Universities, for their part, must develop management competencies, which promise a maximisation of funding, whilst at the same time aiming to protect a university's vital tasks of teaching and research from the more negative consequences of business-orientation. In a concluding case study, some evidence is provided which shows that not all universities are in a position to do this and that the implications and effects of the so-called "funding regime" are disadvantageous, in such cases, for their fulfilment of this entrepreneurial challenge. It becomes clear that the concrete procedures for funding higher education institutions and, in particular, performance-based models cannot been seen solely as technical solutions, but must instead be seen in combination with an idea of the ideal university, since these procedures influence the strategic options of a university both directly and indirectly.

How does public authority maintain their legitimacy in society? According to theory of institutional adjustment they maintain their authority by adapting to different criteria and modern trends society. One most famous social trend in Sweden has for the last decades been NPM, which shortly means adjusting the organization by making it more like the private sectors companies. This could mean adjusting the entire organization or just taking small influences. Large institutions in the public sector are by mostly related to something rigid and unchanging, but the research declares that even large institutions adapt their structure to maintain legitimacy. This means they only partly change the formal administration to be presented to the public but remain the same in informal structures. Research also tells that some administrations partly change by adjusting the trends to their specific purpose and profession. Riksdagsförvaltningen is the public administration of the Swedish Parliament and is one of the largest institutions in Swedish public sector. The question of this thesis is how does Riksdagsförvaltningen as an institution with such closeness to the political structure of parliament adapt to modern trends or why not? Could the institutional adjustment be affected by its purpose and profession? In this thesis managers in Riksdagsförvaltningen have been interviewed for investigating this question in a qualitative content analysis. The conclusion is that Riksdagsförvaltningen may adjust their formal administration while the mentality and organizational culture of the institution remain the same. It also adapts specific trends to fit its purpose by remaining as a traditional bureaucracy and bringing in ideals from NPM. The closeness to the parliament creates a complicated situation to both pleasure the members of parliament and maintain the values of the administration.

Studien har ämnat att undersöka om den lösningsfokuserade metoden kan användas för att skapa ett tillitsbaserat ledarskap som är aktuellt inom offentliga verksamheter. Den lösningsfokuserade metoden har sin grund i att fokusera på resurser och tillgångar hos individen, deras önskade tillstånd i framtiden samt på vad som fungerar istället för att fokusera på vad som inte fungerar. Lösningsfokus har sin grund i samtalsterapi men är idag en evidensbaserad metod som används inom både ledarskap och organisationsutveckling. Studiens syfte har varit att undersöka hur ledare använder den lösningsfokuserade metoden i praktiken samt vad detta har gjort för skillnad för dem, deras ledarskap och deras verksamheter. Studien har även noga undersökt vad tillit som begrepp innebär och om det lösningsfokuserade arbetssättet bidrar till en ökad tillit och ett tillitsbaserat ledarskap. Teoriansatsen har bestått av systemteori, socialkonstruktivistisk teori, lösningsfokuserad metod samt teorier om tillit. En kvalitativ forskningsansats har valts med fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är ledare inom offentlig verksamhet samt managementkonsulter inom lösningsfokuserat ledarskap. Vid analysen av det empiriska materialet användes en innehållsanalys. Studiens resultat visar att den lösningsfokuserade metoden har skapat en stor skillnad för våra informanter i deras ledarskap och organisationer. Deras upplevelse av lösningsfokus är att det inte bara är ett metodarbete utan även en värdegrund samt ett sätt att förhålla sig till livet på och andra människor. Den lösningsfokuserade metoden erbjuder samtalstekniker där man med specifika frågor letar efter styrkor och bygger vidare på individens resurser. Informanternas upplevelse är att den lösningsfokuserade metoden sparar tid, förhindrar energiläckage, arbetsmiljön blir bättre, effektiviteten höjs, man når målen fortare och har roligare på sin arbetsplats. Studiens resultat visar även att den lösningsfokuserade metoden bidrar till en hög grad av tillit inom och utom organisationer vilket skapar stora vinster såsom enade ledningsgrupper och höga resultat på medarbetarenkäter. / The study aims to investigate whether the solution-focused method can be used to create a trust-based leadership that is highly relevant in the public sector. The solution-focused method is based to focus on the resources and assets of the individual, their desired state in the future and the focus on what functions, rather than what does not function. Solution-focus is based on individual therapy but is today an evidence-based method used in both leadership and organizational development. The purpose of the study has been to investigate how leaders in the public sector use the solution-focused method in practice, and what difference this has made for them, their leadership and their organizations. The study has also carefully examined what trust as a concept means, and whether the solution-focused approach contributes to increased trust and trust-based leadership. The theory approach has consisted of system theory, social constructionist theory and theories of trust. A qualitative research approach has been chosen with five semi-structured interviews as a method. The interviewees are leaders in the public sector, and management consultants within solution-focused leadership. In the analysis of the empirical material, a content analysis was used. The results of the study reveal that the solution-focused method has made a great difference for our informants in their leadership and organizations. Their experience of solution-focus is that it is not only a method of work, but also a value base and a way of relating to life and other people. The solution-focused model provides conversational techniques where you look for strengths with the help of specific questions, and build on the individual resources. The informants’ experiences show that the solution-focused method saves time, prevents energy leakage, improves the work environment, increases efficiency, leads to faster goal achievement and creates a more enjoyable workplace. The results of the study also present that the solution-focused method contributes to a higher degree of trust within and outside organizations which also creates large profits such as united management teams and high results on employee surveys.

In consequence of the economic restructuring of universities the issue of equality programme implementation to boost the standing of academic organisations in the competition for economic resources and young scientists is focused increasingly. Therefore the importance of expert gender knowledge as well as academic gender knowledge has intensified in the university context. Having this in mind, the following article asks which gender knowledge (cf. Wetterer, 2008; Wetterer, 2009) affects three different academic disciplines (mechanical engineering, disciplines of linguistic, literature and cultural studies and architecture) and to what extent can this become an impediment or an enabler on the shift towards gender-equitable universities.

The purpose of this paper is to study the connection between the goal and strategy of public procurement in the Swedish municipality of Umeå. Working from a previous framework, an updated model is proposed, wherein the theory is expanded with new developments on the subject and a new method for analysis. These new developments pertain the developing study of possibilities regarding Public Procurement for Innovation, and the recently available supply strategy of In-House Procurement. The analytical method used is a deductive content analysis, applied to a sample of ten public procurement contracts. The results from this analysis breaks with previous results, showcasing that Umeå municipality’s contracts with Socio-Economical priorities does not necessarily utilize closer contract-cooperation than those with Regulatory and Commercial priorities, whereas Procurement of Innovation likely does. Results of In-House procurement are inconclusive, with the conclusion that preference depends on outside factors. Going forward, it is proposed that studies focus on expanding current theory on the subject, especially on the theoretical strains of Public Procurement for Innovation and In-House Procurement. Moreover, it is also proposed that future studies should focus on which strategies Swedish municipalities utilise in public transactions, as well as study current developments in Swedish municipal public management.

Der anhaltende Misserfolg des politikgetriebenen Reformstakkatos verstärkt seit einer Dekade die Tendenz zu einem Reformmodus, der Universitäten höhere Autonomie zuspricht und auf deren Selbstorganisation gegen die teilweise dramatisch diskutierte Entfremdung von der Gesellschaft setzt. Mit Experimentierklauseln oder gar Hochschulfreiheitsgesetzen wird die Möglichkeit zur Selbstreferenz geschaffen – die Universität ist fortan für sich selbst verantwortlich. Diese Möglichkeit ist gleichwohl nur eine der notwendigen Bedingungen für erfolgreiche Selbstreferenz. Die Fähigkeit dazu liefert die „Entfesselung“ nicht. Dazu muss sich die Universität eingebettet in die sie umfassenden Zusammenhänge begreifen und mögliche Wechselwirkungen zwischen Organisation und Umwelt berücksichtigen können. Diesen voraussetzungsvollen Fall, dass eine Organisation die Auswirkungen ihrer Operationen auf ihre Umwelt sowie daraus entstehende Rückwirkungen auf sich selbst reflektiert, kann mit LUHMANN (1984, S.617) rationale Selbstreflexion genannt werden. Die Arbeit widmet sich dem Managementinstrument der Leitbildentwicklung und untersucht, wie es zur rationalen Selbstreflexion der Universität beitragen kann. Mit der Perspektive der Theorie sozialer Systeme werden drei Bedingungen herausgearbeitet, die im Prozess der Leitbildentwicklung zu berücksichtigen sind, um das orientierende und koordinierende Nutzenpotential dieses Managementinstruments zu entfalten. / Due to the persisting failure of ever continuing reforms driven by politics a new mode of reform has been established during the last decade: Universities are granted higher autonomie with respect to decisionmaking aiming at strengthening their capability of self-organisation. With flexible clauses in new higher education laws the possibility for self-reference has been created - Universities are responsible for themselves. This possibility is nevertheless just one of the required conditions for sucessful self-reference. The second required condition, the ability for self-reference, is not fulfilled automatically by just "loosening the chains". In order to develop this ability Universities have to recognize themselves as embedded in a tight network of relationships and they have to be able to incorporate reciprocal effects between themselves and its environment into their decisionmaking. This case of an organisation being able to reflect on its impact on its environment as well as on the backlashes created by that, can be termed "rational reflexivity" with LUHMANN (1984, p.617). This paper adresses the management instrument of creating mission statements and analyses, how this instrument can contribute to the rational reflexivity of Universities. Using the theory of social systems three conditions are suggested that should be accounted for when aiming to unreveal the potential of the orienting and coordinating management instrument mission statements.

Den mänskliga resursen är en organisations viktigaste tillgång då organisationen är beroende av mänsklig aktivitet för att existera. Chefer blir i avseendet viktiga då de kan ses som organisationens företrädare samt då de bidrar till och formar processer och arbetsförhållanden. Det blir därav av vikt att skapa förutsättningar för dem att hantera sin roll och vilja stanna i den. Tidigare forskning visar att organisatoriska förutsättningar påverkar chefsrollen, men inte specifikt hur den organisatoriska kontexten får betydelse för deras intention att stanna i rollen. Syftet med den här studien är att undersöka hur första linjens chefers intention att stanna i rollen kan förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Vidare är syftet att skapa förståelse för hur cheferna upplever sina förutsättningar att hantera rollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom vården i offentlig sektor legat till grund för empiri. Resultatet visar att chefsrollen är komplex med förväntningar från flera håll, vilket tydliggör varför den organisatoriska kontexten är betydelsefull för att förstå chefernas upplevelser och deras intention att stanna i rollen. Ur chefernas berättelser kan uttydas att arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang är betydelsefullt, vilket främst härleds till den kliniska verksamheten och medarbetarna. Vidare framgår att organisatoriska förutsättningar som samspel, kommunikation och stöd får betydelse för hur de hanterar krav och förväntningar. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för hur en organisation, genom den organisatoriska kontexten, kan verka för att behålla första linjens chefer. / The human resource is an organization's most important asset as the organization depends on human activity to exist. In this reference, managers become important as they can be seen as the organization's representatives as well as they contribute to and shape processes and working conditions. It therefore becomes important to create an environment for them to manage their role and a will to stay in it. Previous research shows that organizational conditions affect the managerial role, but not specifically how the organizational context will have an impact on their intention to stay in the role. The aim of this study is to investigate how the first-line managers' intention to stay in their position can be understood from the organizational context. Furthermore, the aim is to develop an understanding of how the managers experience their ability to handle the role. To answer the aim, a qualitative method in the form of semi-structured interviews with first-line managers in public healthcare sector has been the source for empirical data. The result shows that the managerial role is complex with expectations from several directions, which explains why the organizational context is important for understanding the managers' experiences and their intention to stay in their position. From the managers' stories it can be read that job satisfaction and organizational commitment are important, which is mainly attributed to the clinical activities and the employees. Furthermore, it appears that organizational conditions such as interaction, communication and support will have an impact on how they handle requirements and expectations. In summary, the study contributes to an increased understanding of how an organization, through the organizational context, can work to retain first-line managers.

Problemformulering och syfte: Bibliotekets styrning präglas av spänningar mellan ett demokratiskt uppdrag och en ekonomisk förvaltning. Syftet med uppsatsen är att studera motsättningen av folkbibliotekets styrning utifrån denna ideologiska spänning. Metod och teori: Genom kritisk ideologianalys analyseras tre kommuners biblioteksförvaltning; Nacka, Botkyrka och Stockholm, för att därefter belysas utifrån Chantal Mouffes politiska agonism och Jürgen Habermas borgerliga offentlighet.  Material och resultat: Genom studier av kommunernas biblioteksplaner samt dokument för bemötandepolicy framkom det att Nacka kommun främst betonade en ekonomisk förvaltning, medan Botkyrka kommun främst betonade det demokratiska uppdraget och Stockholms stad placerade sig mellan dessa ytterligheter. Kommunernas ideologiska profilering kan betraktas utifrån politisk agonism och borgerlig offentlighet. Slutsatser: Kommunernas ideologiska styrning av biblioteken skiljde sig åt i termer av demokratiskt ansvar, ekonomisk förvaltning samt användarinteraktionen. Samtliga kommuner upprätthåller den liberala konsensusmodellen i olika hög grad vilket sammanfaller med deras koppling till NPM. Fler studier behövs för att utröna kommunala styrdokuments inverkan på biblioteksverksamheten. / Purpose: Library management is influenced by the opposition between democratic values and economic efficency. The purpose of this paper is to examine how the public library is influenced ideologically by this rift. Methodology and theory: Three municipalities, Nacka, Botkyrka and Stockholm are analyzed through critical ideological analysis, and then compared to Chantal Mouffe’s political agonism and Jürgen Habermas bourgeois public sphere. Materials and findings: Through library plans and treatment policys the outcome is that Nacka prioritizes financial stability, Botkyrka democratic values and Stockholm is situated somwhere inbetween. The municipalities ideologies can also be illuminated by theories of political agonism and public sphere by their perception of the public conversation. Implications: The municipal library administrations were separated through their ideological understanding of democratic values, user treatment, and financial management. The municipalities maintained the liberal consensus model to varying degrees, which coincides with their connection to NPM. More research is however needed for understanding the local government and its impact on the public library.

Bakgrund: Den svenska psykiatrin består idag av både privata och offentliga aktörer som agerar i ett valfrihetssystem. Valfrihetssystemet anses stimulera konkurrensen mellan sektorerna och på så vis öka effektiviteten samt kvaliteten inom sektorerna. Valfrihetssystemet har dock mött kritik som grundas i hur lönsamhet överordnar kvalitativa mål. Denna problematik anses ha sitt ursprung i new public management reformer som har influerat den offentliga sektorn att agera mer som den privata. Med utgångspunkt i denna problematik behandlar uppsatsen hur aktörerna kombinerar sina motstridiga kvalitativa och ekonomiska mål. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privat samt offentlig psykiatri arbetar med att kombinera kvalitativa och ekonomiska mål.  Metod: Uppsatsen utgår från en multipel flerfallsstudie, med en abduktiv forskningsansats. 16 stycken semistrukturerade intervjuer hölls med anställda inom både privat och offentlig sektor. Dessutom har data samlats in från vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska källor.  Slutsats: Uppsatsens slutsats är att om ekonomin är i balans kan kvalitativ vård erbjudas. Inom psykiatrin sker avvägningar mellan kvalitet och lönsamhet, men kvaliteten går alltid före inom båda sektorerna då deras huvuduppdrag är att ge god vård till sina patienter. / Background: Swedish psychiatry consists of both private and public actors that exist in a freedom of choice system. The system of choice is meant to stimulate the competition between the sectors and in doing so improve their efficiency and quality. However, the system of choice has been criticized as it may promote profitability over qualitative objectives. The issue stems from how new public management reforms have influenced the public sector to act more as the private. On the basis of this issue, the essay covers how the actors combine conflicting qualitative and financial goals. Purpose: The purpose of the essay is to examine how private and public psychiatry combine qualitative and financial goals. Method: The essay is based on a multiple case study using an abductive approach. 16 semi-structured interviews were conducted with employees within both sectors. In addition data has been collected from scientific articles, literature and electronic sources. Conclusion: The essay's conclusion is that if the economy is balanced then qualitative healthcare can be offered. Within psychiatry, trade-offs are made between quality and profitability, but quality is always prioritized in both sectors as their main mission is to provide good care.