O presente estudo tem como finalidade o conhecimento dos estressores, na atuação dos enfermeiros de centro cirúrgico e recuperação anestésica (CC/RA), assim como as estratégias de coping usadas. A população foi composta por todos os enfermeiros de CC/RA da cidade de Santa Maria, no Rio Grande do Sul. Foram dezessete entrevistados, sendo cinco atuando em hospital privado (29,41%) e doze em hospital público (70,59). Na coleta de dados foram utilizados dois instrumentos: formulário para levantamento de atividades diárias, e inventário de estratégias de coping. Os resultados foram tabulados e analisados usando-se testes não paramétricos. Obteve-se pela avaliação subjetiva e individual dos enfermeiros que 70,59% dos entrevistados percebem-se estressados ao atuar em CC/RA. Pela identificação dos estressores no desempenho das atividades diárias dos enfermeiros, concluiu-se que as condições de trabalho em CC correspondem à área de maior stress para 41,18% dos enfermeiros independentemente do cargo ocupado. Quanto às estratégias de coping mais utilizadas pelos enfermeiros, destaca-se a resolução de problemas. Detectou-se uma diferença significativa entre: stress total e stress percebido por meio da avaliação individual e subjetiva; stress total e o stress decorrente de possuir curso de pós-graduação; stress total e o stress referente ao relacionamento com equipe médica e de enfermagem; ao relacionamento com serviços diretamente ligados à assistência do paciente durante o ato anestésico cirúrgico; atividades relacionadas à administração de pessoal; e condições de trabalho para o desempenho das atividades do enfermeiro de CC. O enfermeiro de CC/RA é estressado, mas tem algumas estratégias que oferecem apoio à realização de sua atividade profissional. / This study intents to verify stress and coping among operating room (OR) nurses and recovery room nurses. The population was composed for all nurses in Santa Maria,RS, Brazil. The total of 17 nurses were intervened, that 29,4% was from private hospitals and 70,6% form governmental hospitals. The date was collected by “ Diary activities inventory” and “ways of coping questionnaire”. The results demonstrated that 70,6% of nurses perceived as stressed. The “ conditions of work” was the stressful item cried (41,18%) and was not dependent of function in OR. They answered that “solving problems” was the most useful coping strategy. Differences statistical significant were detected among; total of stress and perceived stress; total of stress and post-graduate curse; total of stress and relation ship with doctors, nurses, other departments, staff administration and work conditions. In conclusion, the OR nurses were stressed but the used coping strategies in order to work and live.

Bakgrund Operationspersonal är den yrkesgrupp inom vården som är mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skärande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta så säkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjälpmedel för att förhindra stick- och skärskador men få skriftliga riktlinjer och rutiner. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skärande instrument i operationssalen. Metod Studiens design är en empirisk tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes på Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer. Resultat Studiens resultat visar på brister inom samtliga områden som observerats. Beskrivna hjälpmedel och metoder för att förhindra stick- och skärskador användes i liten utsträckning.  Trots detta utfördes viss hantering av vassa instrument på ett säkert sätt. Stundom utfördes arbetet på ett riskfyllt sätt. Slutsats Beskrivna hjälpmedel och metoder för säker hantering av stickande och skärande instrument finns men användes i liten utsträckning vilket resulterar i ett självstyrt säkerhetsarbete i operationssalen. Hjälpmedel bör göras mer tillgängliga, tydliga rutiner och skriftliga riktlinjer för hantering av stickande och skärande instrument behövs. Klinisk betydelse Studien kan fungera som en del av ett utvecklingsarbete på Södersjukhuset gällande hantering av stickande och skärande instrument. Utvecklingsarbetet kan exempelvis leda till en uppdatering av innehållet i kundanpassade operationsset och plocklistor samt att skriftliga riktlinjer tas fram. / Background Operating room personnel are at particularly high risk of injury and blood borne diseases due to handling of sharp items and frequent blood exposure. Operating room nurses aim to perform at a high level of security to reduce the risk of transmission of blood borne diseases. To prevent sharps injuries there are regulations, methods and safety devices but few written guidelines. Aim The aim of this study is to identify how the operating room nurse handles sharps within the operating room. Method A quantitative cross-sectional study was conducted at Södersjukhuset in Stockholm, Sweden. 18 operating room nurses participated in this structured observation study during 50 operations. Results The result indicates shortcomings in obtaining a safe working environment in all observed areas. Safety devices and other methods to prevent sharps injuries were seldom used. Despite this the work with sharps was mainly conducted in a safe way. At times the work was performed in a hazardous manner. Conclusions The safety devices and methods described in the study exist but are seldom used which leads to a subjective work method regarding safety in the operating room. The safety devices need to be made more accessible and explicit guidelines are needed. Clinical significance This study may be part of a quality improvement project at Södersjukhuset regarding handling and routines concerning sharps. The quality improvement effort can result in alterations of the contents in the procedure pack and the development of written guidelines.

I en projektering är det många aktörer som behöver samarbeta och tillsammans med att ta fram handlingar för att producera en byggnad. Det är en komplicerad process med många infallsvinklar och åsikter som behövs ta med i beaktning innan ett välfungerande resultat kan nås. Under de senaste åren har det uppmärksammats i tidigare studier hur kommunikationen under denna process inte alltid är så välfungerande som det hade önskats. I denna studie har en undersökning genomförts för att undersöka vid vilka tillfällen kommunikationen brister under projekteringen samt alternativa lösningar angående hur en förbättrad kommunikation kan ske mellan de berörda aktörerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur väl kommunikationen fungerar i dagsläget. Detta uppnås genom att studera under vilka tillfällen kommunikationen anses vara bättre i jämförelse när det anses finnas rum för förbättringar. Studiens mål var att lämna över ett antal förslag som en entreprenad ska kunna implementera i projekteringen för att få en mer sammanhållen projekteringsgrupp med färre missförstånd och irritationer.   Av kvalitativ karaktär har denna studie genomförts med en nulägesanalys, insamlad teori samt datainsamling i form av intervjuer. I nulägesanalysen studerades hur projekteringen fungerade i dagsläget och vad för kommunikationsverktyg som används för stunden. Den inkluderande teorin i denna studie har tagits med i avseende av att antingen bidra till datainsamlingen eller diskussionen i avlutningen för att stötta de förslag som rekommenderas i slutsatsen. Datainsamlingen har skett via genomförandet av intervjuer i samarbete med entreprenadföretaget In3prenör samt projektörer som har varit underentreprenörer till In3prenör i minst ett projekt. Personerna som deltog i intervjustudien har alla varit eller är aktiva inom projekteringen i någon roll. Resultaten delas upp i tre olika stycken dagens situation, kommunikation och förbättringsförslag. Dagens situation fokuserar på att hitta aktiviteter eller tillfällen då respondenterna anser att kommunikationen fungerar väl och när det finns förbättringsmöjligheter. Här var det tydligt att just kommunikationen inom projekteringsteamet samt med beställaren var en utmaning för många och där finns det behov för förbättring. Fortsättningsvis i avsnittet kommunikation jämförs de olika kommunikationsverktygen som används i dagsläget för att höra tankar och åsikter om deras olika för- och nackdelar. Fysiska möten ansågs då som det bästa alternativet medan mejl har en tendens att försvinna och telefonsamtal saknar spårbarhet. I förbättringsförslagen valdes fyra olika kommunikationsmetoder ut Big Room, I.C.E, Scrum och Kanban. Respondenterna föredrog Big Room och I.C.E över Scrum och Kanban med anledning att man utnyttjar alla inom projekteringsteamets kunskaper och skapar mer samarbete inom gruppen. Arbetet resulterade i 3 förslag en entreprenad möjligtvis skulle kunna implementera: Spelregler i ett tidigt stadie: Sätta sig ner med hela projekteringsteamet för att från ett tidigt skede sätta spelgregler angåend kommunikation och andra relevanta ärenden tillsammans. Projektstudio: Införskaffa en projektstudio för de större disciplinerna som exempelvis arkitekten och konstruktören. Skaffa en förståelse för den gemensamma portalen: Spendera en tid att skaffa förståelse och strukturera upp portalen för enklare kommunikation. / In a construction design process, many participators need to collaborate and together produce documents to construct a building. It is a complicated process with many angles and opinions that need to be considered before a well-functioning result can be reached. In recent years, attention has been drawn in previous studies to how communication during this process is not always as well-functioning as would have been desired. This study has been carried out to investigate at what times the communication is lacking during the design process as well as alternative solutions regarding how improved communication can take place between the actors involved. The purpose of this study was to investigate how well communication is dealt with in the present. This is achieved by studying the occasions when communication is considered to be better in comparison when there is room for improvement. The study aimed to submit several proposals that a contractor should be able to implement in the design to have a more cohesive design group with fewer misunderstandings and irritations. Of a qualitative nature, this study has been conducted with a current situation analysis, reveiwed theory and data collection in the form of interviews. The current situation analysis studied how the design process worked in the current situation and what communication tools that are currently used. The theory in this study has been included in terms of either contributing to the data collection or the discussion in the conclusion to support the recomenden proposals. The data collection has taken place through the conduct of interviews in collaboration with the construction company In3prenör and designers who have been subcontractors to In3prenör in at least one project. The people who participated in the interview study have all been or are active in the design process in some role. The results are divided into three different sections, the current situation, communication and improvement proposals. Today's situation focuses on finding activities when respondents believe that communication works well and when there are opportunities for improvement. Here it was clear that communication within the design team and with the client was a challenge for many and there is a need for improvement. The section on communication continues to compare the different communication tools that are currently used to hear thoughts and opinions about their various advantages and disadvantages. Physical meetings were then considered the best option, while emails tend to disappear and telephone calls lack traceability. In the improvement proposals, four different communication methods were presented Big Room, I.C.E, Scrum and Kanban. The respondents preferred Big Room and I.C.E over Scrum and Kanban since they utilize the knowledge from everyone within the design team and create more collaboration within the group.   The work resulted in 3 proposals a contractor could implement: Set rules within the design team at an early stage: In an early stage decide on communication rules and other relevant preferences for the design team.  Project studio: Acquire a project studio for the major disciplines sucha as the architect and the constructor.  Gain an understanding of the common portal: Spend time understanding and structuring the portal for easier communication.

The subject of the diploma thesis is design of an architectural study of the New synagogue in Trutnov. The first synagogue on this location was destroyed in 1938. Only the foundation system of the first synagogue have been preserved. This architectural study creates space for the recovery of the Jewish community in Trutnov. The Jewish community needs space for daily and spiritual life. The buliding program is therefore divided into two main objects. The synagogue with a prayer room and a mikveh is located on same place as the first synagogue. The preserved foundation system of the first synagogue creates a barrier from the sloping terrain for the new synagogue. This creates a symbiosis of the original and the new. The community center contains spaces for education, administration, catering and celebrations. The location of the community center respects the original villas, which are located close.

This theoretical diploma thesis deals with room acoustics and the closely related issue of reverberation. Part of the work is a drafting of acoustic modifications of the church based on manual calculation, which was further modified in a specialized software Odeon Room Acoustics Program. For the surrounding buildings of the church was created a study of the noise in a program Hluk+ in order to assess what will be the noise impact of this new building on its surroundings. On the basis of specialization was created several proposals for the design of the church. The approximate proposal of the double-plated dome, a system of drainage of the coupling neck, and the ways the anchor of the hard large-format window glazing. The result of the work is suitable design of acoustic adjustments and improvement of the listening qualities for the future construction of this church.

Bakgrund: Egenskaperna i en vårdmiljö påverkar patienterna som vårdas i den och ärdärför något som sjuksköterskan måste reflektera över. För att kunna erbjuda enhögkvalitativ personcentrerad vård behöver sjuksköterskors tidigare erfarenheteravseende vård i de olika salstyperna belysas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attbeskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad i en vårdmiljöbestående av enkelsalar och flerbäddssalar. Metod: En allmän litteraturstudie medinduktiv ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod (5)och mixad metod (4). Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen identifierade två kategorier till resultatet: sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i enkelsal samt sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i flerbäddssal. Tre underkategorier perhuvudrubrik uppstod också efter analysen. I resultatet framkom både för- ochnackdelar relaterat till personcentrerad omvårdnad i de båda salstyperna. I enkelsalarvar fördelarna större möjligheter till personcentrering och bibehållen integritet, menmed nackdelar som bland annat känslor av isolering för både sjuksköterskor ochpatienter. I flerbäddssalarna var fördelarna en starkare gemenskap ochsjuksköterskorna kände sig närmare sina patienter, medan kränkt patientintegritet varden stora nackdelen. Konklusion: Sjuksköterskan ska arbeta för en hållbar vårdmiljöoch därför behöver vårdmiljöns påverkan på patienter belysas, diskuteras ochreflekteras över av blivande och legitimerade sjuksköterskor. / Background: The characteristics of the environment affects the patients and shouldbe considered by the nursing staff. To enable a person-centered care in the differentpatient rooms, nurses’ experiences must be considered. Aim: The aim with thisliterature study was to describe nurses’ experiences of person-centered care in anenvironment with single rooms and shared rooms. Method: A literature study with aninductive approach was used with nine articles using qualitative method (5) andmixed method (4). Data was conducted through a content analysis. Results: Theanalysis identified two main categories: nurses’ experiences of person-centered carein a single room and nurses’ experiences of person-centered care in a shared roomand a total of six sub-categories. The results showed advantages and disadvantageswith the different types of rooms. Single rooms had advantages as opportunities forperson-centered care and maintained privacy, but patient and nurse isolation asdisadvantages. Shared rooms implied a sense of community, while privacy violationwas the major disadvantage. Conclusion: A nurse is tasked to work for a sustainableenvironment and because of that the importance of the environments’ impact onpatient well-being must be enlightened. The phenomenon must be addressed by bothnursing students and registered nurses.

Bakgrund: Generellt genomförs operationer på en operationssal med anpassade förutsättningar samtsterila och aseptiska förhållanden. Syftet är att bibehålla den rekommenderade mikrobiologiskarenhetsgraden i luften och förebygga postoperativa infektioner. Bakteriebärande partiklar i luften kanuttryckas i colony forming units per kubikmeter (CFU/m³). Mindre operationer genomförs även påmottagningsrum men det saknas kunskap om CFU/m³ i dessa vårdmiljöer. Syfte: Syftet var att jämföra CFU/m³ i en operationssal och ett mottagningsrum vid polikliniskaoperationer samt kartlägga faktorer som kan påverka CFU/m³. Metod: Studien är en icke-experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ metod och observationer avkvalitativa data. Totalt genomfördes 20 aktiva luftmätningar under pågående operationer, varav tio ien operationssal samt tio i ett mottagningsrum. Data analyserades med deskriptiv och analytiskstatistik. För att beskriva skillnader mellan de två grupperna valdes det icke parametriska MannWhitney U test samt Spearman's rangkorrelation för analys av samband mellan CFU/m³ och övrigavariabler. Multivariabel regression användes för att undersöka vilka av variablerna som hade enoberoende effekt på CFU-värdet.Resultat: Av 20 aktiva luftmätningar påvisades ett högre CFU/m³ (p <0,001) och en högrerumstemperatur (p <0,001) i mottagningsrum jämförelsevis med operationssal. Vårdmiljön hade enoberoende effekt på CFU-värdet (p <0,05). Variablerna antal personer och antal dörröppningar bidroginte signifikant till regressionsmodellen. Slutsats: Följande studie kan konstatera att CFU/m³ var högre i mottagningsrummet än ioperationssalen. Huruvida CFU-värdet har en klinisk betydelse för postoperativa infektioner eftermindre polikliniska operationer i mottagningsrum behöver undersökas i framtida forskning. / Bakgrund: Verksamheten utförs i allmänhet i en operationssal med anpassade förhållanden, samt sterila och aseptiska förhållanden. Att upprätthålla mikrobiologisk renhet i luften är ett sätt att förhindra infektioner på operationsstället (SSI). Luftburna bakteriepartiklar uttrycks i kolonibildande ledningar per kubikmeter (CFU/m³). Mindre kirurgiska ingrepp utförs också i klinikbaserade procedurrum men det saknas kunskap om nivåerna av CFU/m³. Syfte: Syftet var att jämföra CFU/m³ i en operationssal med ett klinikbaserat ingrepp som utförde kirurgiska ingrepp och undersöka faktorer som kan påverka CFU/m³. Metoder: En ickeexperimental tvärsnittsstudie med en kvantitativ metod och observation av kvalificerade data utfördes. Totalt genomfördes 20 aktiva luftprovtagningar under mindre kirurgiska ingrepp, tio i varje driftsmiljö. Data analyserades med beskrivande och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test tillämpades för att jämföra de två grupperna. Spearmans rank-korrelationmeasured korrelationen och flera regressionsanalys användes för att förstå effekterna av två eller flera oberoende variabler på CFU/m³. Resultat: En högre CFU/m³ (p<0,001) och en rumstemperatur (p<0,001) upptäcktes i klinikenbaserade procedurrummet jämfört med operationssalen. Driftsmiljön hade en oberoende på CFU/m³ (s<0,05). Variabler som antal personer och dörröppningar bidrog inte obetydligt. Slutsatser: Denna studie kan fastställa att CFU/m³ var högre i den klinik-baserade förfarandet roomversus operationssalen. Ytterligare forskning behövs för att undersöka om CFU/m³ har en klinisk betydelse för SSI i klinikbaserade procedurrum.

Von psychiatrischen Kliniken kann man lernen, welche architektonischen Maßnahmen für psychatrische Patient:innen in Notaufnahmen nützlich sind. Daher wird in diesem Forschungsartikel untersucht, welche architektonischen Elementen aus psychiatrischen Einrichtungen in die des Warteraums einer Notaufnahme integriert werden können. Ziel ist es, ein Designmodell zu entwerfen, das eine gute Wirkung auf psychiatrische Patient:innen mit bipolarer Störung haben soll. Um dies zu erreichen, werden bestehende Literaturstudien und Fallbeispiele aus der Praxis analysiert. Im Ergebnis zeigt sich, dass großflächig festverglaste Fenster, weiche und abgerundete Möbel, natürliche Elemente (Bilder mit natürlichen Motiven), Sonnenlicht und geeignete Beleuchtung sowie helle Farben Angst und Furcht bei psychiatrischen Patient innen verringern können. Die Kombination dieser Kriterien mit den architektonischen Elementen des Warteraums (Raumgröße, Tür, Fenster, Wand, Boden, Decke und Möbel) ermöglicht eine modellhafte Gestaltung, die sich positiv auf psychiatrische Patient:innen mit bipolarer Störung auswirkt.

The Chinese room argument (CRA) was first stated in 1980. Since then computer technologies have improved and today spiking neural networks (SNNs) are “arguably the only viable option if one wants to understand how the brain computes.” (Tavanei et.al. 2019: 47) SNNs differ in various important respects from the digital computers the CRA was directed against. The objective of the present work is to explore whether the CRA applies to SNNs. In the first chapter I am going to discuss computationalism, the Chinese room argument and give a brief overview over spiking neural networks. The second chapter is going to be considered with five important differences between SNNs and digital computers: (1) Massive parallelism, (2) subsymbolic computation, (3) machine learning, (4) analogue representation and (5) temporal encoding. I am going to finish by concluding that, besides minor limitations, the Chinese room argument can be applied to spiking neural networks.:1 Introduction 2 Theoretical background 2.I Strong AI: Computationalism 2.II The Chinese room argument 2.III Spiking neural networks 3 Applicability to spiking neural networks 3.I Massive parallelism 3.II Subsymbolic computation 3.III Machine learning 3.IV Analogue representation 3.V Temporal encoding 3.VI The Morse code room and its replies 3.VII Some more general considerations regarding hardware and software 4 Conclusion / Das Argument vom chinesischen Zimmer wurde erstmals 1980 veröffentlicht. Seit dieser Zeit hat sich die Computertechnologie stark weiterentwickelt und die heute viel beachteten gepulsten neuronalen Netze ähneln stark dem Aufbau und der Arbeitsweise biologischer Gehirne. Gepulste neuronale Netze unterscheiden sich in verschiedenen wichtigen Aspekten von den digitalen Computern, gegen die die CRA gerichtet war. Das Ziel der vorliegenden Arbeit ist es, zu untersuchen, ob das Argument vom chinesischen Zimmer auf gepulste neuronale Netze anwendbar ist. Im ersten Kapitel werde ich den Computer-Funktionalismus und das Argument des chinesischen Zimmers erörtern und einen kurzen Überblick über gepulste neuronale Netze geben. Das zweite Kapitel befasst sich mit fünf wichtigen Unterschieden zwischen gepulsten neuronalen Netzen und digitalen Computern: (1) Massive Parallelität, (2) subsymbolische Berechnung, (3) maschinelles Lernen, (4) analoge Darstellung und (5) zeitliche Kodierung. Ich werde schlussfolgern, dass das Argument des chinesischen Zimmers, abgesehen von geringfügigen Einschränkungen, auf gepulste neuronale Netze angewendet werden kann.:1 Introduction 2 Theoretical background 2.I Strong AI: Computationalism 2.II The Chinese room argument 2.III Spiking neural networks 3 Applicability to spiking neural networks 3.I Massive parallelism 3.II Subsymbolic computation 3.III Machine learning 3.IV Analogue representation 3.V Temporal encoding 3.VI The Morse code room and its replies 3.VII Some more general considerations regarding hardware and software 4 Conclusion

This study presents research about the virtual experience room, more specific theKarantänfestivalen Unplugged. The purpose of this study is to analyse how the virtualexperience room Karantänfestivalen Unplugged is built and also how committed consumersare during a virtual event. This will be answered by three research questions. The researchquestions affect inclusion of consumers at a distance, important factors from the physicalexperience room and also how consumers judge the virtual experience room in terms ofcomments.The research questions will be answered with help from the model The Virtual ExperienceRoom that is created by the authors of this study. The model is based on the two models TheExperience Room Model and The Four Realms of An Experience. Also the important factorsregarding the experience room from Mossberg and Bitner. The study is written from aqualitative approach where the collection of the data has been done through a case study. Thecase study was made from the virtual experience room Karantänfestivalen Unplugged througha document and video study. The documents and the video was analysed from a contentanalysis with help from the model that was mentioned above.The result shows that Karantänfestivalen Unplugged includes its consumers in a way that itmakes it possible for them to participate more spontaneously than if it was a physical event.And also that the consumers are able to ask questions to the artists and employees of theevent. The main factors in a virtual experience room are considered to be customerengagement, technology, object language and intangible artefacts, which is presented in themodel The Virtual Experience Room. Finally, it can be considered that consumers of a virtualevent will express their opinions through writing in a comment that they will publish on aplatform where the event is being observed.The study is written in Swedish. / I denna studie presenteras forskning kring det virtuella upplevelserummet Karantänfestivalen Unplugged. Syftet med studien är att analysera hur det virtuella upplevelserummet Karantänfestivalen Unplugged är uppbyggt samt hur engagerade konsumenter är under ett virtuellt evenemang. Detta besvaras genom tre forskningsfrågor. Forskningsfrågorna berörinkludering av konsumenter på distans, viktiga faktorer som kan appliceras från det fysiska upplevelserummet samt hur konsumenter bedömer det virtuella upplevelserummet i form av kommentarer. Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av den egenskapade modellen Det Virtuella Upplevelserummet som baseras på modellerna The Experience Room Model och The Four Realms of An Experience, samt Mossberg och Bitners viktiga faktorer i ett upplevelserum. Studien är skriven utifrån en kvalitativ infallsvinkel där insamlingen av data har gjorts genomen fallstudie. Fallstudien gjordes på det virtuella upplevelserummet Karantänfestivalen Unplugged genom en dokument- och videostudie. Dokumenten och videon analyserades utifrån en innehållsanalys med hjälp av modellen som tidigare nämnts. Resultatet visar att Karantänfestivalen Unplugged inkluderar konsumenterna genom att spontant deltagande kan ske på ett annat sätt än vid fysiska evenemang samt att konsumenterna får ställa frågor till artisterna och personalen. Huvudfaktorerna i ett virtuellt upplevelserum anses vara kundengagemang, teknologi, object language och ogripbara artefakter, vilket visas i modellen Det Virtuella Upplevelserummet. Slutligen kan det konstateras att konsumenter av ett virtuellt evenemang uttrycker sina åsikter genom att skrivadet i en kommentar som de sedan publicerar på den plattform där de följer sändningen.