Computer technology is growing fast in recent years. Modeling technique is used in predicting or in planning engineering works and even in preventing disaster. Modeling is widely used in many domains and unmanned Real-time online operation modeling systems on prediction become popular. Model may become inaccurate due to a number of uncertainties in the approximation and by numerical reasons. Data Assimilation technique is developed to solve this problem. Measured data is used to improve the model results. In this research, the Cressman scheme was chosen as the data assimilation scheme and used for correcting the modeling system. An idealized model was constructed first as Taiwan Strait. In order to test the stability if data assimilation system several geographical variations and data availability cases were designed, eg adding varying bottom topography, an island added in the domain, different measurement data locations. In order to test the model sensibilities an error was inserted to the boundaries. Model results were first corrected with data assimilation system for a period of time, a Harmonic Analysis was, then, used for reanalysis the corrected time series on the boundaries. The new boundary condition is used in the new model run for making predictions. A true topography and island system as Taiwan Strait was tested with the true astronomical tide as the boundary input. The data assimilation system using the Cressman scheme could reduce the RMSE effectively. The factor that affects the efficiency of the data assimilation system is the number and the location of the measurement data.

The current study has applied the Genetic Algorithm (GA) for the boundary parameters calibration in the hydrodynamic-based tidal model. The objective is to minimize the deviation between the estimated results acquired from the simulation model and the real tidal data along Taiwan coast. The manual trial-error has been widely used in the past, but such approach is inefficient due to the complexity posed by the tremendous amounts of parameters. Fortunately, with the modern computer capability, some automatic searching processes, in particular GA, can be implemented to handle the large data set and reduce the human subjectivity when conducting the calibration. Besides, owing to the efficient evolution procedures, GA can find better solutions in a shorter time compared to the manual approach. Based on the preliminary experiments of the current study, the integration of GA with the hydrodynamic-based tidal model can improve the accuracy of simulation.

Sammanfattning Vid psykisk ohälsa är ångest ett centralt fenomen, uppskattningsvis drabbas ca 25% avbefolkningen någon gång under livet av ett ångestsyndrom. Förekomst av obehandladångestsjukdom innebär såväl ett personligt lidande och ett hot mot den allmänna folkhälsan ochsamhällsekonomin. Behandling av ångestsjukdomar består av farmakologiska och psykologiskametoder. Sjuksköterskan utgör en central roll i omvårdnaden av människor med ångestsjukdom.Relationen mellan vårdare och patienten utgör en betydelsefull del i vårdandet, och är enförutsättning för en fungerande vårdprocess. Denna projektplan utgår ifrån Tidalmodellen somomvårdnadsteoretisk referensram där vårdrelationen och patientens egna inneboende resurser ärcentrala. Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelse av stöd i ångesthantering inompsykiatrisk slutenvård. Kommande studie kommer genomföras med fenomenografisk ansats medindividuella, inspelade, semi-strukturerade djupintervjuer som datainsamlingsmetod.Fenomenografisk ansats lämpar sig väl till vårt syfte att utforska individers upplevelse av stöd ochäven till Tidalmodellen vars fokus är på individens upplevelser, berättelser och inneboenderesurser. I enlighet med fenomenografins ansats kommer vi att i studien använda oss av ettstrategiskt urval där skillnader eftersträvas för att få så stor variation av uppfattningar som möjligt.Dataanalys kommer även den att ske i enlighet med den fenomenografiska ansatsen. Nyckelord: Ångest, Vårdrelation, Stöd, Tidalmodellen.

No description available.

In recent year, tidal gauge has progressed in temporal resolution or measurement accuracy, so that the quality of observational data tends to stable and reliable. However, setting up tidal gauge in the offshore areas restricts may apply due to many factors such as seabed topography, weather, sea state and leveling survey from land to gauge. Good tidal correction is one of key factors to the accuracy of bathymetric survey and to the area where tidal range is large. This study tried to use tide prediction data derived from the Yu(1993)¡¦s tide numerical model and verified with actual observed tide data, and further establishing a tidal zone of Taiwan Strait by tidal characteristic. Using Taichung and Mailiao tide stations as a reference tidal station, the direct tide station correction, tidal zone correction, nearest model grid correction, and virtual station correction methods were applied to evaluate the accuracy of tide calculating value by amplitude ratio and tidal phase difference. The tidal zone correction is not totally depending on the spatial distance from reference tidal station, and it is found that correction result of this approach is one of the best. However, further improvement in tide correction may need to explore due to different spatial resolution applied in different numerical models. In addition, the boundary condition of a harbor for tidal model is very complicated. This is why it is hard to make a numerical model for a harbor. In this study, two additional high accuracy radar tidal gauge were installed in Kaohsiung harbor and first-class leveling survey was performed in order to maintain tidal measurement accuracy, also to avoid the effect of errors propagation. According to the results from experiment, average tidal phase of second entrance of the Kaohsiung harbor is earlier than that of first entrance about 6 minutes, and average difference of tidal height is approximately 2-3cm. For this reason, we should pay attention to decide a proper reference tide station for tidal correction for dredging hydrographic surveying. And any possible tidal observation errors, such as meteorological tide. If two additional tidal gauges of this study are removed in the future, we still can predict tide height from fixed tidal gauge.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp. Det ingår i sjuksköterskeprofessionen att se till att patienten får det stöd som behövs för att främja dennes återhämtning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av fysisk aktivitet som en del av omvårdnaden av äldre patienter med depressionssjukdom och som vårdas inom psykiatrisk vård. Metod: Det har genomförts sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma på en avdelning med inriktning på att vårda äldre personer med psykiska sjukdomar. Induktiv kvalitativ innehållsanalys inspirerad utifrån Graneheim och Lundman (2012) har tillämpats för att analysera intervjuerna. Resultat: Två kategorier resulterade utifrån analysen: stöd riktat på att främja fysisk aktivitet och inverkan på hälsan. Tre subkategorier ingår i kategorin ”stöd riktat på att främja fysisk aktivitet”: praktiskt, emotionellt och socialt stöd. Subkategorierna ”fysisk inverkan”, ”psykisk inverkan” och ”social inverkan” innefattar kategorin ”inverkan på hälsan”. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till Barkers tidvattenmodell (2005) med betoning på hans tre begrepp (självdomänen, andradomänen och världendomänen). Psykiatrisjuksköterskan har möjlighet att främja fysisk aktivitet hos denna patientgrupp genom att erbjuda praktiskt, emotionellt och socialt stöd till dem. / Background: Depression is seen as part of bipolar disorder when the individ suffers from both depressive and manic or hypomanic episodes or as a unipolar syndrome only with depressive episodes. Physical activity is defined as a body movement resulted from the muscles´ activity. It leads to increased energy consumtion. It has been linked to reducing the risk of depression, of isolation and to improving the feeling of well-being. It is not an easy task to motivate elderly to practise physical activity. The nurse has an important role in implementing physical activity in this patientgroup´s care. The psychiatric nurse´s responsiblity is to ensure that patients are offered the support that can help to their recovery. Aim: The purpose of this study is to describe the nurses´ perceptions of physical activity as part of the care of the elderly depressed patients who are treated within psychiatric care. Method: Six semi - structured interviews were done with nurses working on a ward specialized on taking care of elderly suffering from mental illnesses. Inductive content analysis inspired from Granheim och Lundman (2012) has been used to analyse the interviews. Results: Two categories resulted from the analysis: "support based on promoting physical activity" and "health impact". Three subcategories (practical, emotional and social support) are included in the category "support based on promoting physical activity". Subcategories "physical impact", "psychological impact" and "social impact" belong to the category "health impact". Discussions: The results were discussed in relation to Barker´s tidal model (2005) with emphasis on three of his concepts (self-domain, others´ domain and the world domain). The psychiatric nurse has the opportunity to promote physical activity for these patients by offering them practical, emotional and social support.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är slutskedet av en lång process som börjar med stress och stressrelaterade symtom. Patienter drabbade av utmattningssyndrom är svårbehandlade i avsaknad av tydliga råd och evidensbaserad kunskap kring återhämtning. Otaliga behandlingsprinciper har växt fram främst som bygger på stressyndromets uppkomst. Samhället står inför en problematik där allt fler individer insjuknar i syndromet med följdsjukdomar som depression och ångest, samtidigt som ingen renodlad metod garanterar tillfrisknande för dessa patienter. Detta gör det intressant och viktigt att undersöka vad som upplevs vara av vikt för att återta hälsan för dessa individer. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av betydande faktorer vid återhämtning av utmattningssyndrom. Metod: Litteraturöversikten grundas sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med forskning inom medicin och omvårdnad. Tio vårdvetenskapliga artiklar inkluderades för resultatet, vilka var publicerade mellan 2005 och 2015, varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod.”Middle Range” teoretikern Phil Barkers Tidvattensmodell har använts som referensram till att föra en diskussion avseende vårt resultat. Sökord som burnout, recovery, rehabilitation, stress och MeSH termer kombinerades i sökningsprocessen. Resultat: Tre huvudteman framkom efter data hade analyserats. I det första huvudtemat Insikt och reflektion skapar självkännedom så visar resultatet att med ett nytt fokus från vara andra till lags, till att istället reflektera och värdesätta sig mer än tidigare skapar förutsättning för att patienten skulle må bättre och ta hand om sig själv. I det andra huvudtemat Att bli sedd som människa och inte bli ignorerad i sitt lidande som utmattad patient sågs minska skuld och skamkänslor. Patientens återhämtning i naturen gav perspektiv till något utanför smärta och lidande. Tredje temat Att ta kontroll över sitt liv” innebar att erhålla en känsla av meningsfullhet, i samband med lära sig strategier att hantera stressiga situationer, som gav ökat självförtroendet samt gav möjlighet att återta kontroll över sin vardag. Diskussion: Återhämtning från utmattningssyndrom är en förändringsprocess som kan stärka patientens egenmakt, empowerment. Patientens delaktighet i vårdandet bidrar till en förstärkt läkningsprocess genom en medvetenhet om vad som fungerar som återhämtning. Patientens lidande kan utgöra en plattform för att hitta en ny livsförståelse, en mening, där patienten i vårdarens hjälp kan bidra till att förstå varför hon blivit utmattad. Vila och återhämtning skapar avbrott i lidandet med mottaglighet för nya perspektiv. Att bli accepterad i andras närvaro gynnar återhämtningen, eftersom självkänslan bibehålls eller stärks i en sådan miljö. / Background: Burnout is the final stage of a long process that begins with stress and stressrelated disorders. Patients suffering from burnout are difficult to treat, in the absence of clear advice and evidence-based knowledge about recovery. Countless treatment principles have been put forward mainly based on the emergence of the stress syndrome. Society is facing problems since this syndrome causes more and more people to fall ill with sequel diseases such as depression and anxiety in a situation where there is no straightforward method guaranteeing recovery for these patients. This makes it interesting and important to explore what patients suffering from burnout consider to be of importance to regain health. Aim: To illuminate patients’ experiences of significant factors in the burnout recovery process. Method: The literature review is based on searches in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, including research in the fields of medicine and nursing. Ten articles about nursing science were included in the results. They were published between 2005 and 2015, eight of them using a qualitative method and two a mixed method. The "Middle Range" theoretician Phil Barker’s Tide Model was used as a frame of reference for a discussion concerning our results. Keywords such as burnout, recovery, rehabilitation, stress and MeSH terms were combined in the search process. Results: Three main themes emerged after data had been analyzed. In the first main theme Insight and reflection created self-awareness the result shows that a shift of the patients’ focus, from pleasing others to instead reflecting and valuing themselves more than before. It created conditions for them to feel better and to take care of themselves. In the second main theme To be seen as a person the feeling of not being ignored when suffering from exhaustion was found to reduce guilt and shame. The patients’ recovery when spending time in nature gave them a perspective of a life without pain and suffering. The third theme Taking control of your life involved obtaining a sense of meaningfulness in connection with learning strategies to manage stressful situations, thus increasing the patients’ self-confidence, making it possible for them to regain control of their lives. Discussion: Recovery from burnout is a process of change that can enhance patient empowerment. Patient involvement in the care contributes to an improved healing process through awareness of useful recovery. The patients’ suffering can be a platform for finding a new understanding of life, a meaningfulness, where the help given by the patients’ carers can contribute to their understanding why their earlier lifestyle resulted in burnout. Rest and recovery create an interruption in their suffering that makes them receptive to new perspectives. Acceptance of others people's presence favors recovery since self-esteem is maintained or strengthened in such environment.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att belysa vad unga vuxna (18-24 år) beskriver som värdefullt i kommunikationen med sjuksköterskan. I analysen framkom tre kategorier samt ett tema. Kategorierna var betydelsen av personligt möte, att få vara delaktig och att få känna sig betydelsefull Temat som identifierades var att existera i ett sammanhang. Slutsatserna mynnade ut i fem viktiga frågor att tänka på för att etablera en god kommunikation med patienten. Ett område för fortsatt forskning skulle kunna vara att ta reda på hur sjusköterskor skulle kunna tillbringa mer tid med patienter. / Earlier research in the psychiatric field has primarily focused on the experiences of the staff. Research has shown that there is a need to study the experiences of the patients. When it comes to young adults experiences of psychiatric care there is a lack of research. Therefore it has been interesting to study that. The Tidal Model by Barker and Buchanan-Barker was used as a theoretical starting point. Data was collected from three interviews. The interviews where then analyzed with qualitative content analysis. The aim of this study was to highlight what young adults (18-24 years) described as valuable in nurse patient communication. The analysis gave three categories. They were the meaning of a personal meeting, to be involved and to feel important. The theme to exist in a context was identified. The final conclusions rendered five important questions to think of in order to establish a good communication with the patient. One area for further research could be to study how nurses could spend more time with patients.

Återhämtning hos unga är en pågående process, likställd den fysiologiska utvecklingen. Begreppet har olika innebörd utifrån ålder och mognadsgrad. Studiens syfte var att utifrån den unga människans perspektiv, belysa innebörden av återhämtning. Den teoretiska referensramen bygger på Phil Barkers teori Tidvattenmodellen. Datainsamlingen genomfördes i individuella intervjuer, semistrukturerade med en hermeneutisk ansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Lindseth och Norbergs metod. Tre huvudteman trädde fram - att bli medveten om hur kaos påverkar, att förstå behov av återhämtning för att må bra samt att reflektera över hur återhämtning kan ske. Resultatet visar att själv bemästra förmågan att återhämta sig, är en viktig del för att främja sin psykiska hälsa, men också ett viktigt verktyg för att lära sig hantera sin psykiska ohälsa. Återhämtningens kraft, är av betydelse vid psykisk ohälsa. Hur ungdomar återhämtar sig är individuellt och sker ofta utan att de själva är medvetna att och när det händer. Ungdomarna vittnar i sina livsberättelser om att det existerar ett stigma kring återhämtning i samhället, där en ständig tillgänglighet tidigt lärs in - behov att vara själv för att slappna av och stänga ute vardagens ständiga brus lyftes fram som särskilt betydande för individens liv. / Recovery in young people is an ongoing process, equated to physiological development. The term has different meanings based on age and maturity. The purpose of the study was to highlight the meaning of recovery, based on the young person's perspective. The theoretical reference frame is based on Phil Barker's theory of tidal model. The data collection was conducted in individual interviews, semistructured with a hermeneutic approach. The interviews were recorded, transcribed and analyzed on the basis of Lindseth and Norberg's method. Three main themes emerged - to become aware of how chaos affect, to understand the need for recovery to feel good, and to reflect on how recovery can take place. The result shows that self-mastering ability to recover is an important part of promoting mental health, but also an important tool for learning how to handle mental illness. The recovery's power is important in mental ill health. How youth recovers is individual and happens often without being conscious and when it happens. The youngsters testify in their life stories that there is a stigma about community recovery, where constant availability is learned early - need to be self to relax and shut out the constant noise of everyday life is highlighted as particularly important to the individual's life.

Bakgrund: Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med symtom som förekommer i olika svårighetsgrad. För att få diagnosen autism krävs problem från två huvudområden; varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang och begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Begreppet neurodiversitet innebär ett alternativt synsätt på autism där diagnosen betraktas som en del av den mänskliga mångfalden snarare än en funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att sjuksköterskor har ett behov av ökad kunskap om autism för att kunna ge ett bättre bemötande till dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer med autism upplever att få och att leva med sin diagnos. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar användes till resultatet, varav åtta kvalitativa artiklar och två artiklar med mixad metod. Artiklarna hämtades från databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline och PsycInfo. Resultat: Två huvudteman med tillhörande underteman identifierades. Under temat Att få diagnosen autism redogjordes för deltagarnas känslomässiga reaktioner på att få en diagnos, de svårigheter att få en diagnos som många deltagare upplevde samt den process det innebar att acceptera sin diagnos. Under temat Att leva med autism framkom att många deltagare upplevde både positiva och negativa aspekter av att ha autism. Sociala svårigheter och psykisk ohälsa var vanligt förekommande men ett flertal deltagare hade lärt sig strategier för att klara av sociala situationer bättre. De uttryckte ett behov av stöd från omgivningen och flera deltagare hade stora kunskaper om sin egen diagnos som de önskade att sjukvården och samhället tog hänsyn till. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades utifrån tidigare forskning och Phil Barkers tidvattenmodell. Författaren diskuterade vad det innebar för deltagarna att få diagnosen autism och att leva med autism, hur autism kan yttra sig hos kvinnor samt deltagarnas upplevelser i mötet med sjukvården. / Background: Autism is a neurodevelopmental disorder with symtoms that occur in different severity. To diagnose autism, problems are required from two main areas; persistent deficits in social communication and social interaction across contexts and restrictive, repetitive patterns of behavior, interests, or activities. The concept of neurodiversity represents an alternative approach to autism, where the diagnosis is considered as part of human diversity rather than a disability. Previous studies have shown that nurses need a better understanding of autism in order to provide better care for these patients.  Aim: The aim of this literature review was to illuminate the experience of recieving and living with a diagnosis of autism. Method: A literature review according to Friberg (2012) has been conducted. Ten scientific articles were used for the reults, of which eight qualitative articles and two articles of mixed methods. The articles were collected from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline and PsycInfo. Results: Two main themes with associated subthemes were identified. The participants' emotional responses to diagnosis, the difficulty of receiving a diagnosis that many participants experience and the process of accepting the diagnosis were accounted for under the theme Receiving a diagnosis of autism. Many participants experienced both positive and negative aspects of having autism, which emerged under the theme Living with autism. Social difficulties and mental illness were common but a number of participants had learned strategies to better manage social situations. They expressed a need for support from their surroundings and several participants had acquired extensive knowledge of their own diagnosis that they want the public and professionals to take into account. Discussion: The results were discussed in relation to previous studies and the Tidal Model. The author discussed what it meant for the participants to be diagnosed and to live with autism, how autism can be expressed in females and the participants' experiences with healthcare.