Akademisk avhandling--Göteborgs högskola. / Extra t.p., with thesis note, laid in. "Citerade skrifter": p. [317]-324.

Akademisk avhandling--Göteborgs högskola. / Extra t.p., with thesis note, laid in. "Citerade skrifter": p. [317]-324.

Our purpose with this qualitative study is to investigate how teachers experience their work situation, using Karasek and Theorell’s demand-, control- and support model. The study is based upon ten semi-structured interviews with gymnasium teachers. The interviews were transcribed and coded with three different themes; demand, control and support. We analyzed the results with Karasek and Theorell’s mentioned model. The results shows that all three dimensions – demand, control and support – seem important for teachers’ experienced work situation. Though we found that social support seems to be more important than the degree of control, which is the most important dimension according to Karasek and Theorell’s model, as well as according to previous research within the area of psychosocial disorder. Further, we reached the conclusion that a high level of control does not always have to be favorable, as it might cause more stress for the employees. / Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur lärare på en utvald gymnasieskola upplever sin arbetssituation, utifrån Karaseks och Theorells krav-, kontroll och stödmodell. Vi önskar få en djupare förståelse för hur lärares välmående påverkas av krav, kontroll och stöd i arbetet. Vi genomförde tio semistrukturerade telefonintervjuer med gymnasielärare på den utvalda skolan. Intervjumaterialet transkriberades och kodades därefter utifrån tre olika teman; krav, kontroll samt stöd. Analysen gjordes utifrån Karaseks och Theorells ovan nämnda modell. Resultatet visar att samtliga dimensioner tycks ha en stor betydelse för hur lärare upplever sin arbetssituation. Vi fann att den dimension som verkar vara mest betydelsefull för lärares upplevda arbetssituation är det sociala stödet, och således inte i första hand egenkontroll, som framgår av Karaseks och Theorells modell samt i tidigare forskning. Studien visar vidare att hög egenkontroll inte per automatik behöver vara någonting positivt, som det framstår vid studerande av Karaseks och Theorells modell.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läraryrkets låga status och lärares egna upplevelser och erfarenheter av sin yrkesutövning. Uppsatsen syftar till att undersöka lärares arbetsförhållanden utifrån Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt att undersöka hur införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare påverkar läraryrkets eventuella professionalisering. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare i grundskolans senare del har genomförts. Tre frågor strukturerade analysen av materialet: Hur upplever lärare i grundskolans senare del sitt yrkesuppdrag? Vilken påverkan har de reformer som har genomförts av skolan och läraryrket haft på deras yrkesutövning? Vilka faktorer framhåller lärare skulle kunna höja läraryrkets status? Intervjuerna har analyserats med hjälp av Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt Brantes teori om hur professionella yrkesgrupper bör definieras. Studien visar att läraryrket är ett högstressarbete, som utgörs av höga krav och relativt liten kontroll. Den möjlighet till kontroll som lärarna har motverkas av de många olika krav som föreligger på yrket. Lärarna upplever överlag ett stort stöd från arbetsgruppen, vilket kan verka som en buffert mot den press som de upplever i arbetet. Samhällets bristande förtroende för läraryrket inverkar dock sannolikt även det på lärares upplevelse av sin yrkesutövning. Införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare har inte ökat läraryrkets möjlighet till professionalisering. Utifrån Brantes förståelse av professioner förstås läraryrket, utifrån denna undersökning, bäst som en semiprofession. Läraryrket kännetecknas av låg autonomi och ett relativt lågt förtroende från allmänheten. Läraryrket saknar en gemensam kunskapsbas och värdesätter olika former av empirisk kunskap i sitt arbete. Lärare själva menar att läraryrkets roll måste renodlas och att yrkesgruppen måste erhålla ett större mandat att driva deras arbete, för att yrkets status ska kunna höjas.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Luleå kommun. Studien strävar efter att skapa en deskriptiv bild över hur socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare studeras vilket stöd de upplever samt vilka förbättringsmöjligheter de önskar på sin arbetsplats. Studien använder en webbaserad enkätundersökning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningens genomförande baseras på ett hypotetiskt-deduktivt och induktivt arbetssätt. Sammanfattningsvis visar resultatet att det råder ett starkt kollegialt stöd men att stödet från ledningen upplevs som bristande. Det framgår även att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning där arbetssituationen påverkar deras privatliv i form av koncentrations-, och sömnsvårigheter. Socialsekreterarna tvingas ta till med strategier för att hantera bristerna och beskriver det som att uppfinna hjulet, vilket även utgör uppsatsens titel. Avslutningsvis krävs det fler tillgångar i form av större arbetskraft och utökning av ekonomiska resurser för att öka välbefinnandet och skapa en trivsam arbetsplats för socialsekreterarna.

Bakgrunden till denna studie bygger på vårt intresse för arbetet med rekrytering och dendigitala teknikutvecklingen som följt vår generation födda på 1990-talet fram till där vi äridag. Studiens syfte grundar sig därför i att få en djupare förståelse för hur digitaliseringenoch den digitala tekniken påverkar yrkesverksamma inom rekrytering. Studien tar avstamp iden tid där digitaliseringen av samhället har nått den nivån där teknologin både medför storafördelar men även nackdelar i hur människan implementeras och anpassas till de digitalaverktygen i arbetet. Digitaliseringen har påverkat samhället dramatiskt vad gäller tillgångenpå information och har således inneburit en stor omställning för organisationer, arbete ochindivider. Digitaliseringen liknas ofta med en tsunami och den nya tekniken medför att närahälften av alla arbetsuppgifter kommer att tas över av tekniska system och automation denärmaste 20 åren vilket innebär en stor omställning för individer och organisationer. Studien använder sig av kvalitativa intervjuer med åtta olika rekryterare från två olikasektorer. Forskningsansatsen är kvalitativ och vi vill försöka skapa en förståelse för hur det äratt arbeta mitt i det digitalt omfattande rekryteringsyrket. Studiens teoretiska referensrambygger främst på Karasek och Theorells traditionella krav-, kontroll- och stödmodell därbegreppen krav, kontroll och stöd används för att undersöka hur rekryterare påverkas avdigitaliseringen. Till detta adderas det mer moderna begreppet Technostress som kretsar kringhur teknik och tekniska system kan utlösa stress i arbetet. Studien försöker även fånga in dentrend som sker inom flera sektorer där historiens vingslag från Taylorismen återkommer iform av digital Taylorism där automation, övervakning, effektivisering och kraftiguppdelning av arbetsuppgifter skapar ensamma och tråkiga arbeten. Resultatet av studienvisar bland annat på att rekryterar ställs inför allt högre krav på arbetstakt och tillgänglighetgenom digitaliseringen. Den digitala tekniken frigör tid och effektiviserar arbetet men densparade tiden resulterar i fler arbetsuppgifter. Vidare framgår det att väl fungerande IT-stödoch stöd från kollegor avhjälper dem och trots att arbetet har blivit mer effektiviserat ochuppdelat finns det flera fördelar med digitaliseringen av rekryteringsprocessen. Resultatetpåvisar att en avsaknad av mänsklig kontakt och möjligheten att träffas ansikte-mot-ansikteupplevs som en av de mer negativa sidorna med den digitala tekniken.