Spelling suggestions: "subject:"tiden språkutveckling"" "subject:"tidal språkutveckling""
1 |
Sjung ut! : En studie om hur sång, rim och ramsor kan användas som stöd för tidig språkutvecklingWesterberg, Carolina January 2021 (has links)
I följande text presenteras en studie där syftet var att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av sång, rim och ramsor som stöd för tidig språkutveckling samt hur de beskriver att detta sker. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer och analysen bestod av en tematisk narrativ analys, där fokus ligger på vad som sagts i intervjun. I det resultat som framkom efter intervjuerna framgår det att arbetet med sång, rim och ramsor är vanligt i förskolan men att det kan behövas en större medvetenhet kring hur man kan använda det på ett språkutvecklande sätt. Slutsatsen som kom av resultatet visar på att pedagoger i förskolan har en positiv syn på att använda sig av sång och ramsor som stöd för tidig språkutveckling men att rim används mest bland de äldre barnen. Det framkom även att samtliga respondenter ansåg att det finns ett behov av kompetensutveckling hos förskollärare kring hur viktiga inslag sång och ramsor kan vara för den tidiga språkutvecklingen. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>
|
2 |
Högläsningens roll i barns språksocialisation : en undersökning om förskolebarns litteracitets- och språkutvecklingHolmblad, Rosanna January 2013 (has links)
According to the Swedish preschool policy documents all children should have the same opportunities to develop their early language skills regardless of their social background. The purpose of this study is to investigate how preschool teachers work with children's early literacy and language development with focus on reading aloud. The reason is to investigate how the preschool teachers work to create an environment that stimulates children's literacy and language development. Another intention is to study how often reading aloud occurs in the children's home environment and what the preschool teachers thoughts are about that. The study is based on interviews with four preschool teachers and surveys that were answered by parents. This study's theoretical perspective is based on development and learning occuring through social contexts.The conclusions of the study is that the preschool teachers find it very important for the children to get their early literacy and language development stimulated and that they work to create an environment that fulfills this. The preschool teachers were not sure about if reading aloud in the children's home environment occurred. Whether or not, if reading aloud occurs at home the teachers believe that children will get their early language development and literacy at the preschool anyway. The surveys showed that all the parents read to their children at least once a week and it seemed that they thought it was meaningful. Key words: Social background, early language development, literacy, reading aloud, home environment. Nyckelord: Social bakgrund, tidig språkutveckling, litteracitet, högläsning, hemmiljö
|
3 |
Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på BVCNayeb, Laleh January 2010 (has links)
Två screeningmetoder för identifiering av barn med språkstörning vid 2½ år eller 3 år används vid barnavårdcentraler i Sverige. Metoderna som har stöd i forskning granskades och jämfördes med varandra framförallt med avseende på validitetsmått. Av granskningen framkom att de skiljer sig åt både avseende populationsstorlek, statistiska metoder, tillvägagångssätt att uträkna validiteten och tidpunkt för valideringen. Eftersom valideringen dessutom har skett med olika typer av referenstest (”gold standard” respektive Proxy-mått) är det svårt att värdera metoderna genom att ställa dem mot varandra. Det enda som bedömdes jämförbart var positivt prediktivt värde (PPV) som – för båda metoderna – redovisas i nära anslutning till screeningen. I 2½-årsscreeningen överensstämde resultatet av den kliniska bedömningen i 52% med det positiva screeningutfallet. För 3-årsscreeningen uppgick motsvarande värde till 95% då den kliniska bedömningen gjordes i nära anslutning till screeningen. Den omfattade dock endast 2/3 av de barn som hade positivt screeningutfall. Vid en validering ett år efter screeningtillfället var PPV för samma metod endast 31.7%. I uppföljningsstudier av barnen som hade positivt screeningutfall från 2½ respektive 3 år konstaterades, för båda screeningmetoderna, att drygt 60% av de senare uppvisade någon form av neuropsykiatriska svårigheter. Såväl metod A som metod B identifierade barn med grav språkstörning. Metoderna har sina styrkor och brister som måste beaktas vid val av screeningmetod på BVC.
|
Page generated in 0.0941 seconds