Bakgrund: Tidigare forskning belyser att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa stigmatiseras och diskrimineras både i samhället men även inom hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att se hur sjuksköterskor upplever och uppfattar hur det är att ge omvårdnad till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar av att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom medan de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer utfördes med sjuksköterskor från fyra olika kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier; upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom eller ohälsa, uppfattningar relaterade till ansvarsfördelningar inom vården och upplevelser av kunskap relaterade till psykisk sjukdom och ohälsa. Sjuksköterskorna i denna studie gav uttryck för både positiva och negativa upplevelser och uppfattningar kopplat till att vårda denna patientgrupp. De uppfattade ofta att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa var vårdkrävande och tillskrev dem negativa karaktärsdrag. De upplevde även att de inte hade kunskap eller resurser till att ge dessa personer god omvårdnad när de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar Slutsats: Sjuksköterskor i denna studie gav uttryck för olika upplever och uppfattningar kopplat till att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom inom somatisk vård. Upplevelserna och uppfattningarna var av så väl positiv som negativ karaktär och upplevelserna kan kopplas samman med tidigare forskning som visar att patienter kan uppleva diskriminering och stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa och sjukdom. För att öka förutsättningarna för jämlik och patientcentrerad omvårdnad upplevde sjuksköterskorna att kontinuerlig utbildning kring psykiatrisk omvårdnad är viktig även för sjuksköterskor som är verksamma utanför specialiserad psykiatrisk vård. / Background: Previous research highlights that people with underlying mental illness or disorders are stigmatized and discriminated against, both in society and within the health care system. It is therefore important to see nurses perceive and understand how it is to provide care to this population. Objective: The purpose of the study is to explore nurses' experiences and perceptions of providing care to patients with underlying mental illness and or mental disorders while being treated in surgical wards. Method: Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with nurses from four different surgical wards. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: The results are reported in three categories; experiences of caring for patients with mental illness, perceptions related to the allocation of responsibilities in care and experiences of knowledge related to mental illness. The nurses in this study expressed both positive and negative experiences and perceptions related to caring for these patients. They are often perceived that people with underlying mental illness was demanding and attributed them there with negative character traits. They also felt that they did not have the knowledge or resources to give these people good care when they are cared for at a surgical wards. Conclusion: Nurses in this study expressed different experiences and perceptions related to providing care to patients with underlying mental health and mental illness in somatic care. The experiences and perceptions were of positive as well as negative character and experiences can be linked with previous research showing that patients may experience discrimination and stigma associated with mental illness and disease. To improve the conditions for equitable and patient-centered care nurses experienced that continuous training in psychiatric nursing is also important for nurses who are active outside specialized psychiatric care.

Background: Caring for patients with borderline personality disorder has proven to be difficult, which also reflects the treatment and care these patients experience that they are receiving. Nursing care in an inpatient ward is experienced as both supportive and non-supportive, and Barker and Buchanan-Barker's tidal model have been the basis for understanding these different aspects. Purpose: To describe how patients with the diagnosis borderline personality disorder experience support in nursing care. Method: Semi-structured interviews via Skype / Face Time or Messenger were conducted with five research persons recruited via blogs or Instagram accounts. The result was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The care that the research persons experienced as supportive in inpatient ward consisted of being seen for whom they were with good treatment by genuinely interested staff who took the research persons seriously and tried to understand and help. What was felt to be non-supportive was to have their dignity violated by being faced with prejudices,  not to be taken seriously and to not be entitled to their feelings and opinions and when the staff often thought they knew what was best. This resulted in a desire to experience genuine care and to be treated with competence. Conclusion: Nursing perceived as supportive consisted of small act of respect and goodwill. Likewise, no major measures were required to change experiences from non-supportive to supportive. / Bakgrund: Att vårda patienter med borderline personlighetsstörning har visat sig vara svårt vilket även speglar sig i det bemötande och den vård dessa patienter upplever sig få. Omvårdnad i slutenvård upplevs som både stödjande och icke stödjande och Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell har legat till grund för att förstå dessa olika aspekter. Syfte: Att beskriva hur patienter med diagnos borderline personlighetsstörning erfar stöd i omvårdnaden i slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer via Skype/ Face Time eller Messenger genomfördes med fem forskningspersoner som rekryterats via bloggar eller konton på Instagram. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Omvårdnaden som forskningspersonerna upplevt stödjande i slutenvård bestod av att bli sedd för den man var med ett gott bemötande av genuint intresserad personal som tagit forskningspersonerna på allvar och försökt förstå och hjälpa. Det som upplevts som icke stödjande var att få sin värdighet kränkt genom att mötas av fördomar, att inte bli tagen på allvar och att inte ha rätt till sina känslor och åsikter då personalen ofta tyckte att de visste vad som var bäst. Detta resulterade i längtan att få uppleva genuin omsorg och att bli bemött av kompetens. Slutsats: Det som fick omvårdnaden att upplevas som stödjande bestod i de små handlingarna av respekt och välvilja. Likaså krävdes inga stora åtgärder för att förändra upplevelser som icke stödjande till att vara stödjande.

Background: It is part of the nurse's professional responsibility to involve patients indecisions concerning their care. Previous studies show that patients wish to be activeparticipants in care and to be seen and heard. Nurses also express a desire for patients toparticipate. However, there are obstacles linked to the forensic psychiatric care context thatcan make this difficult. Purpose: To describe patients' experiences of participation inSwedish forensic psychiatric care. Method: Data collection was carried out through semistructured interviews with ten participants who were patients at a forensic psychiatrichospital in Central Sweden. To analyze the material, a qualitative content analysis with aninductive approach was used. Results: Through the analysis, three categories emerged,which were The importance of being active yourself, The meaning of being treated as anactive participant and The meaning of feeling powerless. These categories had six associatedsubcategories that describe how participation can be promoted or hindered in different ways.The results showed the importance of the patient feeling seen, but also the importance of thepatient contributing. Conclusion: Participation is influenced by one's own ability andwillingness to actively contribute as well as the commitment and the competence of the staff.Obstructive factors that emerged were feeling vulnerable linked to the forensic psychiatriccare context and experiencing a lack of treatment.Keywords: Forensic psychiatric care, Interview study, Participation, Qualitative, The TidalModel / Bakgrund: Det ingår i sjuksköterskans yrkesansvar att göra patienter delaktiga i beslut somrör deras vård. Tidigare studier visar att patienter önskar ses som aktiva deltagare i vårdensamt bli sedda och hörda. Även sjuksköterskor uttrycker en önskan om att patienter ska varadelaktiga i vården. Dock framkommer hinder kopplat till den rättspsykiatriska vårdkontextensom kan försvåra detta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av delaktighet inom denrättspsykiatriska vården. Metod: Datainsamlingen genomfördes med semistruktureradeintervjuer med tio deltagare som vårdades på ett rättspsykiatriskt sjukhus i Mellansverige.För att analysera materialet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Genom analysen framträdde tre kategorier, vilka var Betydelsen av att själv varaaktiv, Betydelsen av att bli bemött som en aktiv deltagare samt Betydelsen av att känna sigmaktlös. Dessa kategorier presenterades i sex subkategorier som beskrev hur delaktighetkunde främjas respektive försvåras på olika sätt. Resultatet visade att det var viktigt förpatienter att känna sig sedda men också betydelsen av att själva bidra. Slutsats: Delaktighetpåverkas av den egna förmågan och viljan att aktivt bidra samt vårdpersonalens engagemangoch kompetens. Hindrande faktorer som framkom var att känna sig utsatt kopplat till denrättspsykiatriska vårdkontexten och att erfara ett bristande bemötande.Nyckelord: Delaktighet, Intervjustudie, Kvalitativ, Rättspsykiatrisk vård,Tidvattenmodellen

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat stadigt det senaste decenniet i Sveriges befolkning. Efter 65 års ålder är depression den vanligaste psykiska sjukdomen. Symtomen för depression hos äldre ser oftast annorlunda ut jämfört med hos yngre och kan därför vara svåra att upptäcka. Majoriteten av de som får vård av den kommunala hälso- och sjukvården är 65 år och äldre, vilket medför att sjuk­sköterskorna har ett stort ansvar när det gäller att identifiera tecken på depression hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och förutsättningar för att identifiera symtom på depression hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.  Metod: En systematisk litteraturstudie enligt SBU:s (2017) beskrivning av en systematisk litteratursökning. Tio artiklar syntetiserades i en metasyntes som inspirerades av Howell Major och Savin-Badens (2010) innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Metasyntesen resulterade i följande tre teman; tid, holistiskt perspektiv samt kunskap och erfarenhet. Tid och kontinuitet var väsentligt för att skapa en trygg och tillitsfull vårdrelation. Det holistiska perspektivet underlättade upptäckten av symtom på depression hos äldre och möjliggjorde personcentrerade omvårdnadsinsatser. Sjuksköterskorna upplevde att både de själva och de äldre hade bristfälliga kunskaper om depression. Sjuksköterskorna önskade få ökad kunskap i ämnet. Slutsats: Tidvattenmodellen kan genom sitt holistiska perspektiv och sin syn på tid, ge stöd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kring att identifiera symtom på depression hos äldre. Vidare kan en psykiatrisjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård bidra med att kunskapen om depression ökas både hos sjuksköterskor, annan vårdpersonal och hos patienter. / Background: Mental ill-health has steadily increased over the past decade in Sweden's population. After the age of 65, depression is the most common mental illness. The symptoms of depression in the elderly usually look different compared to the younger ones and can therefore be difficult to identify. The majority of those receiving municipal health care are 65 years and older, which means that the nurses have a great responsibility when it comes to identifying signs of depression in these patients. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of and prerequisites for identifying symptoms of depression in elderly patients in municipal health care. Method: A systematic literature according to SBU’s (2017) description of a systematic literature search. Ten articles were synthesized in a meta-synthesis inspired by Howell Major and Savin-Badens (2010) content analysis for qualitative studies. Result: The meta-synthesis resulted in the following three themes; time, holistic perspective and knowledge and experience. Time and continuity were essential to creating a safe and trusting care relationship. The holistic perspective facilitated the detection of symptoms of depression in the elderly and enabled person-centered nursing care. The nurses felt that both themselves and the elderly had insufficient knowledge of depression. The nurses wanted to gain increased knowledge in the subject. Conclusion: The Tidal model can, through its holistic- and time perspective, provide support in the nursing work when it comes to identifying symptoms of depression in the elderly. Furthermore, a psychiatric nurse in municipal health care can help to increase the knowledge of depression in nurses, other healthcare professionals and in patients.

Background: ADHD and autism are two of the most common disabilities in the neuropsychiatric spectra. The symptoms of ADHD and autism are different based on gender and women belong to a risk group that have an increased risk of getting misdiagnosed. The consequences of a missed or delayed diagnosis causes suffering for both the individual and society. Aim: To explore women’s experiences of getting diagnosed with ADHD or autism as adults. Method: Literature study with a systematic approach. Based on the Tidal model, a qualitative content analysis with a deductive approach according to Elo and Kyngäs has been used. Results: The results are presented using three predetermined main categories, whilst the subcategories are based on an inductive approach. The results showed that the women’s experiences of receiving a diagnosis in adulthood mostly included positive feelings such as feeling of belonging, acceptance and increased self-esteem. However negative feelings such as doubt about the identity, stigmatization and mistrust towards the healthcare system emerged.  Conclusion: A diagnosis in adulthood causes mixed feelings and a need for support from the healthcare system. Lack of support leads to worsening of the mental health.

Background: Forensic psychiatric care means restricted freedom during a long period of care. The restriction leads among other things to a loss of independent decision-making in relation to physical health in terms of time outdoors, diet and exercise. Previous research highlights how deteriorating physical health seems to go hand in hand with mental illness. In addition, nurses experience health promoting and disease prevention work within forensic psychiatric inpatient care as a challenge. Aim: To describe patients' experiences of maintaining physical health in forensic psychiatric inpatient care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with ten patients from two forensic psychiatric clinics in central Sweden. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The patients' experiences are illuminated through four categories: to feel restricted, to be able to adapt to a new situation, to utilize healthcare resources and to have access to support which were further clarified by six subcategories. This led to the overarching theme of reclaiming physical health through support and adaptation in a new environment. Conclusions: The person-centered approach needs to be given even greater space within forensic psychiatric inpatient care. Consequently, nurses need to take advantage of patients' experiences to a greater extent in order to, along with the patient, find the way forward in the maintenance of physical health during the period of care. Keywords: Forensic psychiatric inpatient care, patients' experiences, physical health, qualitative content analysis, semi-structured interviews, Tidal model