This study examines how the new temporary law (SFS 2016:752) guarantees the child’s right to mental health; focusing on the asylum-seeking unaccompanied minor. This subject is examined since the Swedish law that regulates migration got reduced to the minimum standards that can be found in the EU and in international conventions when Sweden received 163 000 asylum seekers during 2015. 35 400 of them were unaccompanied minors. This leads to the question if the new regulations jeopardize the child’s right to mental health. To answer that, this study’s theoretical ground that will be used is legal positivism. By practicing a legal-judicial method and law-based sociological method the study follows three questions; 1. What is Sweden bound to guarantee according to the Convention on the Right’s of the child, associated with the mental health of children and the provisions of the temporary law? 2. Does the temporary law constitute grounds for existential uncertainty, and is it thereby violating the child’s right to mental health? 3. What does the situation look like, related to the mental health of asylum-seeking unaccompanied minors? In relation to the Convention on the Right’s of the Child this temporary law, and the impact of it, is examined. In the discussion it is clear that not only article 24 (the child’s right to health) is fundamental to the question of mental health, but several other articles. The result of this study has shown that the temporary law clearly violates the asylum-seeking unaccompanied child’s right to mental health.

Bakgrund: Marknadsföring är i en ständigt föränderlig kontext. Influencer marketing är idag en effektiv strategi, där företag samarbetar med influencers för att marknadsföra sina produkter och bygga förtroende hos följare. Användning av begränsade produkter som framgångsrik influencer marketing betonas. Samarbeten för att skapa begränsade kollektioner har bland annat setts hos NA-KD och Nelly.com, vilket bekräftar hög efterfrågan och snabb försäljning.  Syfte: Syftet är att undersöka konsumenters uppfattning av deras köpbeteende när varumärken skapar tillfälliga kollektioner tillsammans med influencers.  Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och deduktiv ansats där empirisk information samlats in via semistrukturerade intervjuer med kvinnliga konsumenter.  Slutdiskussion: Uppsatsen identifierar viktiga aspekter där det bekräftas att sociala bevis, virala trender och recensioner har en påverkan på köpbeslut positivt. Dessutom konstateras det att influencer, framför allt på TikTok, också har en stark påverkan på köpintentioner. Tilliten för influencern har också en stark påverkan. Ytterligare framkommer det att knapphetsprincipen ökar köpintentionerna då det skapar en känsla av brådska och konkurrens. Härvid blir det tydligt att tillfälliga kollektioner som företag för tillsammans med influencers har en stark påverkan på konsumenterna. Å andra sidan är det av betydande vikt för företagen att välja influencers som människor har förtroende till eftersom det verkar vara en bidragande faktor till mer positiva köpbeslut. Såväl stil och estetik som personliga värderingar och åsikter. / Background: Marketing is in a constantly changing context. Influencer marketing is an effective strategy today, where companies partner with influencers to promote their products and build trust with followers. Use of limited products as successful influencer marketing is emphasized. Collaborations to create limited collections have been seen with NA-KD and Nelly.com, among others, confirming high demand and fast sales. Purpose: The aim is to investigate consumers' perception of their purchasing behavior when brands create temporary collections together with influencers.  Methodology: The study is based on a qualitative method and deductive approach where empirical information has been collected via semi-structured interviews with female consumers.  Conclusion: The study identifies important aspects where it is confirmed that social proof, viral trends, and reviews positively influence purchase decisions. Additionally, it is found that influencers, especially on TikTok, also have a strong influence on purchase intentions among the respondents. Trust for the influencer also has a strong impact. Furthermore, it appears that the scarcity principle increases purchase intentions as it creates a sense of urgency and competition. Here it becomes clear that temporary collections that companies bring together with influencers have a strong impact on consumers. On the other hand, it is of significant importance for the companies to choose influencers that people have a preference for because it seems to be a contributing factor to more positive purchase decisions. Both style and aesthetics as well as personal values and opinions.  Keywords: Authority, limited edition, Cialdini, influencer marketing, scarcity, consumer behavior, purchase decision, social proof, social media, sympathy principle, temporary collections.

No description available.

Syfte: Den här studien undersöker temporär arkitektur som fenomen. Temporär arkitektur är tillfälliga rumsliga initiativ som med varierande storlek och form tar stadens offentliga rum i anspråk. Temporär arkitektur är relativt nytt och börjar dyka upp allt oftare i större städer. En del forskning finns kring ämnet, men få beskriver de bakomliggande genomförandeprocesserna och hur temporär arkitektur kan generera social hållbarhet. Målet med den här studien är därför att undersöka hur temporär arkitektur bidrar till ökad social hållbarhet och hur genomförandeprocessen för temporär arkitektur ser ut idag. Frågeställningarna är: (1) Hur kan temporär arkitektur bidra till ökad social hållbarhet? (2) Hur ser genomförandeprocessen för temporär arkitektur ut idag? Metod: Studien är av deskriptiv karaktär och syftar till att skapa ytterligare förståelse för studiefenomenet och dess inneboende egenskaper. Metoderna för datainsamling utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt genom riktade intervjuer med relevanta respondenter från offentliga och privata sektorn. En litteraturstudie genomförs också med syfte att klarlägga forskningsläget kring studiefenomenet. Resultat: Frågeställning 1 visar att det finns flera sätt som temporär arkitektur positivt påverkar den sociala hållbarheten på. Fyra kärnvärden som var och en förstärker varandra har identifieras. Dessa är gemenskap, delaktighet, tillit samt rörelse. Den temporära arkitekturen uppmuntrar till gemenskap och delaktighet hos människor genom att tillföra kortvariga händelser att samlas kring i det offentliga rummet. Genom nya möten möjliggörs tillit vilket leder till ökad rörlighet. Rörelse löser upp de sociala fastlåsningsprinciperna i samhället och borgar för en ökad gemenskap.  Frågeställning 2 visar att processerna för temporär arkitektur kan te sig mycket olika beroende på i vilket sammanhang som den temporära arkitekturen ska implementeras. Frågeställningen visar också på flera svårigheter som råder i genomförandeprocessen idag. Påtagligt är att utmaningarna i många fall överväger möjligheterna och initiativ kan då helt enkelt utebli. Konsekvenser: Tillfälliga rumsskapande initiativ av typen temporär arkitektur tillför sociala kvaliteter till stadslivet, bortom de kvaliteter som vanligtvis erbjuds av traditionella stadsplaneringsprocesser. Styrkan med temporär arkitektur ligger framför allt i dess gestaltningsmässiga och rumsliga flexibilitet samt i dess förmåga att skapa ökad delaktighet och bättre tillgång till stadens innehåll för människor. Begränsningar: Studien undersöker fenomenet ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, och utesluter ekonomiska samt ekologiska aspekter av detsamma. Datainhämtningen genom riktade intervjuer är avgränsad till respondenter verksamma som arkitekter och fysiska planerare samt respondenter från den offentliga sektorn. Näringsliv, fastighetsägare och brukare innefattas inte i de riktade intervjuerna. / Purpose: This study examines temporary architecture as a phenomenon. Temporary architecture is ephemeral structures with varying sizes and shapes that takes city’s public spaces in possession during short periods of time. As a phenomenon, temporary architecture is relatively new, but begins to appear more often in larger cities. Some research has been made on the subject in matter, but few researches describes the process behind and how social sustainability can be linked to temporary architecture. The research questions are: (1) How can temporary architecture contribute to increased social sustainability? (2) What characterizes the temporary architecture implementation process today? Method: The study is of descriptive nature and aims to create further understanding of temporary architecture. Data gathering are based on a qualitative approach through targeted interviews with relevant respondents from public and private sectors. A literature review is also conducted with the intention to clarify current research situation surrounding the study phenomenon. Findings:  Research question 1 indicates that temporary architecture affects social sustainability in several ways.  Four core values that each reinforce each other have been identified. These are community, participation, trust and movement. The temporary architecture encourages community and participation between people by providing short-term events to gather around in public space. New meetings enable trust, which leads to increased mobility. Movement resolves the social constraint principles in society and contributes to an increased community. Research question 2 indicates that the implementation processes for temporary architecture can differ widely depending on the context in which the temporary architecture is to be implemented. The question also indicates that there are several difficulties in the implementation process today. Significantly, in many cases the challenges outweighs the possibilities, why initiatives can be omitted. Implications: Short-term space-creating initiatives like temporary architecture enhance social qualities to urban life beyond the qualities usually obtained by traditional urban planning processes. The strength of temporary architecture lies within its formative and spatial flexibility as well as its ability to create increased participation and better access to the city’s content for people. Limitations: The study focuses on a social sustainability perspective only and excludes the economic and ecological perspective of the phenomena. The interview study is limited to only take planning and municipal perspective in concern. Business and user perspectives are therefore not taken into account.