Afghanistan has experienced a civil war since the last three decades that has causedenormous damages to infrastructure and incredible human suffering. Insecurity is not only fromterrorists, many Afghans rank political gridlock and deeply rooted corruption as worse. A modelby Bullough et al. provides risk perception, resilience and self-efficacy as determinants forentrepreneurial intentions. The study aggregates resilience and self-efficacy into a psychologicalperspective that, together with a non-monolithic perspective on risk, generates a new model offorces. Vectors illustrate how these forces can balance each other out. The result is a useful modelto detail entrepreneurship under the adverse conditions in Kabul, where entrepreneurs experiencekidnapping as their primary personal risk while administrative threats related to corruption,informality and poor governance are seen to carry an almost equal amount of risk. / Under de tre senaste decennierna har Afghanistan befunnit sig i inbördeskrig somorsakat stora skador på infrastruktur och enormt mänskligt lidande. Osäkerheten kommer intebara från terrorism eftersom många afghaner anser att det politiska dödläget och djupt rotadkorruption är värre hot än terrorattackerna. I Bullough m.fl. finns en modell kring ”Danger ZoneEntrepreneurs" som visar på att riskuppfattning, motståndskraft och tilltro på egen förmåga ärfaktorer som bestämmer om en individ har avsikt att bli entreprenör. Den här studien betraktarmotståndskraft och tilltro till egen förmåga ur ett psykologiskt perspektiv som tillsammans med ettdetaljerat riskperspektiv bildar en ny kraftsystemsmodell. Vektorer illustrerar hur dessa krafterkan balansera ut varandra. Resultaten är en användbar modell på entreprenörskap under deogynnsamma förhållanden som råder i Kabul, där kidnappning upplevs som farligast medankorruption, avsaknad av regler och dålig styrning anses nästan lika riskfyllt.

Detta arbete är en systematisk litteraturstudie med syftet att ta reda på om och i så fall hur undervisningen kan påverka elevers motivation och attityd till ämnet matematik och hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska utveckla motivation och positiv attityd till matematik. Studiens resultat baseras på 15 stycken kvalitetsgranskade artiklar som tagits fram via systematiska databassökningar. Dessa artiklar har sedan mynnat ut i olika kategorier som resultatet presenteras i med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar bland annat att motivation och attityd går att påverka med hjälp av lärarens förväntningar på eleven. Resultatet visar även att elevernas motivation hänger samman med vad de har för prestationsmål, achievement goal och att lärandemål är att föredra framför resultatmål.

<p>Background: Trust has been a foundation of commerce since the very beginning. Trust can in the traditional commerce be built by face-to-face meetings, this is not possible at the Internet. Although, trust ought to be important even for the commercial business relation at the Internet and crucial for the consumer to use this communication channel. </p><p>Purpose: The purpose of this master thesis is, from a consumer point of view, to study and analyse the importance of trust using e-services. </p><p>Demarcation: The thesis is focusing trust using e-services, from a consumer point of view. The study is done at the use of Internetbanks. Trust related to e-services is not widely studied, why empirical findings are analysed on the basis of existing theories about trust, consumer behaviour and service quality. </p><p>Accomplishment: By means of a snowball sample, about twenty customers has been interviewed and observed, a method we call interviewobservations. As a complement, a questionnaire has been used in purpose to let the respondents to decide upon a couple of factors concerning the use and trust in the e-service. </p><p>Results: Trust is defined as confidence and reliance in someone or something. The need of trust is unconscious although it is essential for the use of an e-service. Experience, quality, security, privacy and control are factors that effects the consumer trust using an e-service. The trust in an e-service can be based on confidence in the computer or the Internet as a user tool. It can also be based on trust to the company offering the service or the industry in question.</p> / <p>Bakgrund: Handel har i alla tider baserats på tilltro mellan handlande parter. Vid den traditionella handeln kan tilltro utvecklas och byggas genom att möten parterna emellan sker ansikte mot ansikte. Vid den starkt framväxande Internethandeln är detta inte möjligt. Tilltron borde vara av betydelse även för denna affärsrelation och för att Internet skall nyttjas som handelskanal. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera tilltrons betydelse för konsumenten vid nyttjande av e-tjänster. </p><p>Avgränsningar: Denna uppsats har avgränsats till att gälla tilltro vid nyttjande av e-tjänster ur ett konsumentperspektiv. Studierna har gjorts utifrån Internetbanktjänster. Tilltro vad gäller e-tjänster är inte vida studerat, varför insamlad data analyserats utifrån existerande teorier kring tilltro, konsumentbeteende samt tjänstekvalitet. </p><p>Genomförande: Med hjälp av ett snöbollsurval har intervjuobservationer med ett 20-tal konsumenter utförts. Ett kompletterande frågeformulär användes i syfte att låta respondenterna ta ställning till olika faktorers betydelse gällande användningen av och tilltron till Internetbanktjänsten. </p><p>Resultat: Tilltro innebär att lita på eller ha förtroende för någon eller något. Behovet av tilltro är ofta omedvetet, men fundamentalt för att nyttja en e-tjänst. Erfarenheter, kvalitet, säkerhet, kontroll och integritet är faktorer som påverkar konsumenters tilltro till e-tjänster. Tilltron grundas ofta i att konsumenter känner tilltro till Internet och datorer som verktyg, men tilltro kan även vara knutet till företaget som tillhandahåller tjänsten samt den bakomliggande bransch som företaget tillhör. </p>

<p>The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and </p><p>Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this </p><p>study was to describe if there was differences between girls and boys, </p><p>but also between the school years, when it comes to the estimation of </p><p>Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this </p><p>report was of statistic design, with a deductive methodology who was </p><p>analysed and presented in. The empirical material was collected thru </p><p>questionnaires where the level of information was of quantitative </p><p>characteristics. The results from this study showed that girls estimate </p><p>higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9. </p><p>The results also showed that boys estimated a higher Self-Efficacy </p><p>then the girls, in school year 7 and 9. The conclusion of the study was </p><p>that they who estimated high Social Physique Anxiety also estimated </p><p>a lower Self-Efficacy, independently of age. We suggest continued </p><p>research of decisive factors that effects Social Physique Anxiety and </p><p>Self-Efficacy, too increase the understanding of those factors that </p><p>affects an individual’s health.</p>

Background: Trust has been a foundation of commerce since the very beginning. Trust can in the traditional commerce be built by face-to-face meetings, this is not possible at the Internet. Although, trust ought to be important even for the commercial business relation at the Internet and crucial for the consumer to use this communication channel. Purpose: The purpose of this master thesis is, from a consumer point of view, to study and analyse the importance of trust using e-services. Demarcation: The thesis is focusing trust using e-services, from a consumer point of view. The study is done at the use of Internetbanks. Trust related to e-services is not widely studied, why empirical findings are analysed on the basis of existing theories about trust, consumer behaviour and service quality. Accomplishment: By means of a snowball sample, about twenty customers has been interviewed and observed, a method we call interviewobservations. As a complement, a questionnaire has been used in purpose to let the respondents to decide upon a couple of factors concerning the use and trust in the e-service. Results: Trust is defined as confidence and reliance in someone or something. The need of trust is unconscious although it is essential for the use of an e-service. Experience, quality, security, privacy and control are factors that effects the consumer trust using an e-service. The trust in an e-service can be based on confidence in the computer or the Internet as a user tool. It can also be based on trust to the company offering the service or the industry in question. / Bakgrund: Handel har i alla tider baserats på tilltro mellan handlande parter. Vid den traditionella handeln kan tilltro utvecklas och byggas genom att möten parterna emellan sker ansikte mot ansikte. Vid den starkt framväxande Internethandeln är detta inte möjligt. Tilltron borde vara av betydelse även för denna affärsrelation och för att Internet skall nyttjas som handelskanal. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera tilltrons betydelse för konsumenten vid nyttjande av e-tjänster. Avgränsningar: Denna uppsats har avgränsats till att gälla tilltro vid nyttjande av e-tjänster ur ett konsumentperspektiv. Studierna har gjorts utifrån Internetbanktjänster. Tilltro vad gäller e-tjänster är inte vida studerat, varför insamlad data analyserats utifrån existerande teorier kring tilltro, konsumentbeteende samt tjänstekvalitet. Genomförande: Med hjälp av ett snöbollsurval har intervjuobservationer med ett 20-tal konsumenter utförts. Ett kompletterande frågeformulär användes i syfte att låta respondenterna ta ställning till olika faktorers betydelse gällande användningen av och tilltron till Internetbanktjänsten. Resultat: Tilltro innebär att lita på eller ha förtroende för någon eller något. Behovet av tilltro är ofta omedvetet, men fundamentalt för att nyttja en e-tjänst. Erfarenheter, kvalitet, säkerhet, kontroll och integritet är faktorer som påverkar konsumenters tilltro till e-tjänster. Tilltron grundas ofta i att konsumenter känner tilltro till Internet och datorer som verktyg, men tilltro kan även vara knutet till företaget som tillhandahåller tjänsten samt den bakomliggande bransch som företaget tillhör.

The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this study was to describe if there was differences between girls and boys, but also between the school years, when it comes to the estimation of Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this report was of statistic design, with a deductive methodology who was analysed and presented in. The empirical material was collected thru questionnaires where the level of information was of quantitative characteristics. The results from this study showed that girls estimate higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9. The results also showed that boys estimated a higher Self-Efficacy then the girls, in school year 7 and 9. The conclusion of the study was that they who estimated high Social Physique Anxiety also estimated a lower Self-Efficacy, independently of age. We suggest continued research of decisive factors that effects Social Physique Anxiety and Self-Efficacy, too increase the understanding of those factors that affects an individual’s health.

Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex. Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat. I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas. Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron. Det framkom att eleverna bör uppmärksammas på att matematiska kunskaper och beräkningar ligger bakom de produkter som finns i vår omgivning. / The purpose of this qualitative study, based on a phenomenographical approach, was to describe teachers' perceptions of what the students' confidence in their own thinking and their own ability to teach mathematics and how they are doing to promote this. Data collection consisted of interviews with teachers from pre until year six. Teacher perceptions were described in the student show desire, courage, pride and responsibility, especially when they dared to get through a challenge as the first not thought to cope. A prerequisite for faith was a safe group environment. The promotion of confidence took the teachers based on students' experiences with positive expectations for students in a luscious and communicative teaching. Encouragement and challenges at the appropriate level, which creates understanding is characteristic for the student to feel that they succeed. The surrounding community is very important for the students' confidence. The teacher's dedication, curiosity and attention devoted to the pupils' knowledge to conquer new mathematical literacy was important for confidence. It appeared that the students should be aware of the mathematical knowledge and calculations behind the products that are in our surroundings.

Bakgrund: Det är viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till full träning och matchspel eftersom otillräcklig rehabilitering är den största riskfaktorn för återskada i hamstrings. Därför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrån skattning av smärta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch påverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smärta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex månaderna. Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmåga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smärta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score användes för att få en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman’s rho och Wilcoxon’s teckenrang test användes för att analysera resultatet. Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant på &lt;0,05. Majoriteten av spelarna sänkte sin tilltro efter testerna. De yngre spelarna har varit skadade senast men det är de äldsta spelarna som har dragit på sig flest skador. Slutsatser: Vidare forskning på ett större antal deltagare behövs för att avgöra om Nordic hamstring strength test skulle kunna användas som ett kompletterande test till den kliniska undersökningen. / Backgroud: It’s important to clinically determine whether the athlete is ready to return to full training and match play as inadequate rehabilitation are the major risk factor for reinjury in the hamstrings. Therefore, a test with simple equipment is needed to complement the clinical examination. Purpose: The study aims to investigate the relationship between the implementation of the Asklings hamstring test and the Nordic hamstring strength test based on the estimation of pain and discomfort during the tests. Whether the participants’ confidences to perform their best in a 90 minutes soccer game is affected by the tests, and describe pain and discomfort after the tests for those who had or had not been injured during the last six months. Methods: 22 football players had to rate their confidence in their own ability to perform their best in a 90 minutes football game, and estimate the discomfort and pain using VAS during the tests. Hamstring Outcome Score was used to obtain a holistic view of the participants’ function and injury history about hamstrings. Spearman’s Rho and Wilcoxon’s Rank Sum test was used to analyze the results. Result: There is a moderate correlation (0,4-0,6) between Askling hamstring test and Nordic hamstring strength test with a significance level of p&lt;0,05. The majority of the players lowered their confidence after the tests. The younger players have been injured most recently but the oldest players have had the most injuries. Conclusion: Further research with a larger number of participants is needed to determine whether Nordic hamstring strength test could be used as a complementary test to the clinical examination.

Vi måste spegla oss och få bekräftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon får vi syn på oss själva. Hur vi speglas eller bekräftas påverkar den bild vi har av oss själva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lärare anser att bekräftelse innebär samt vad deras erfarenheter av bekräftelsens betydelse för elevers självbild är. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lärare verksamma i klasser med elever i åldrarna sex till tretton år. I studiens resultat framkom att bekräftelse innebär att synliggöra elever. Lärarna arbetar aktivt med bekräftelse som ett verktyg för att bland annat lyfta elever, för att stärka tilltron till den egna förmågan och för att ge eleverna svar på vad som kan vara rätt och fel. Bekräftelse kan uttryckas verbalt, skriftligt och med kroppsspråk. Resultatet visar även att de motiv lärarna uppger sig ha för att bekräfta elever leder till att elevernas självbilder stärks. Slutsatsen är att lärare har en betydande roll i elevens utveckling. När lärare ger positiv bekräftelse, påverkas elevens självbild vilket i sin tur främjar elevens personlighetsutveckling. / We require reflection and affirmation from others to develop. Both litterature and previous researches within socialpsyhology and pedagogy makes clear, that we get sight of ourselves by seeing ourselves through the eyes of others. The way we are reflected or are affirmed has an effect on which image we have of ourselves. The purpose of this study was to examine what teachers consider affirmation is and also their experience of what impact affirmation has on a pupils' self-image. This study has a qualitative approach and the material of the study is the result of four individual interviews. The interviewees are teachers working in classes with pupils between the age of six and thirteen. This study's result showed that giving affirmation is to take notice to the pupils. The teachers are actively working with affirmation as a tool. The teachers use affirmation for exampel to raise pupils, to reinforce confidence in pupils' own ability and to give pupils answers of what can be right and wrong. Affirmation is expressed verbally, written or by bodylanguage. The result of this study also shows that the reasons the teachers are giving on why they affirm pupils, do lead to strengthening the pupils' self-image. The conclusion of this study is that teachers' role are of great importance in pupils development. When teachers affirm pupils, the pupil’s self-image are effected, which means that pupils personalitydevelopment is promoted.

<p>Vi måste spegla oss och få bekräftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon får vi syn på oss själva. Hur vi speglas eller bekräftas påverkar den bild vi har av oss själva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lärare anser att bekräftelse innebär samt vad deras erfarenheter av bekräftelsens betydelse för elevers självbild är. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lärare verksamma i klasser med elever i åldrarna sex till tretton år. I studiens resultat framkom att bekräftelse innebär att synliggöra elever. Lärarna arbetar aktivt med bekräftelse som ett verktyg för att bland annat lyfta elever, för att stärka tilltron till den egna förmågan och för att ge eleverna svar på vad som kan vara rätt och fel. Bekräftelse kan uttryckas verbalt, skriftligt och med kroppsspråk. Resultatet visar även att de motiv lärarna uppger sig ha för att bekräfta elever leder till att elevernas självbilder stärks. Slutsatsen är att lärare har en betydande roll i elevens utveckling. När lärare ger positiv bekräftelse, påverkas elevens självbild vilket i sin tur främjar elevens personlighetsutveckling.</p> / <p>We require reflection and affirmation from others to develop. Both litterature and previous researches within socialpsyhology and pedagogy makes clear, that we get sight of ourselves by seeing ourselves through the eyes of others. The way we are reflected or are affirmed has an effect on which image we have of ourselves. The purpose of this study was to examine what teachers consider affirmation is and also their experience of what impact affirmation has on a pupils' self-image. This study has a qualitative approach and the material of the study is the result of four individual interviews. The interviewees are teachers working in classes with pupils between the age of six and thirteen. This study's result showed that giving affirmation is to take notice to the pupils. The teachers are actively working with affirmation as a tool. The teachers use affirmation for exampel to raise pupils, to reinforce confidence in pupils' own ability and to give pupils answers of what can be right and wrong. Affirmation is expressed verbally, written or by bodylanguage. The result of this study also shows that the reasons the teachers are giving on why they affirm pupils, do lead to strengthening the pupils' self-image. The conclusion of this study is that teachers' role are of great importance in pupils development. When teachers affirm pupils, the pupil’s self-image are effected, which means that pupils personalitydevelopment is promoted.</p>