No description available.

Vad är egentligen tanken med mötesplatser i stadsplaneringen och hur kan mötesplatser kopplas till trygghet? Trygghet, något upplevt, är eventuellt inte möjligt att skapa för samtliga alltid. Mötesplatser konstrueras på många sätt. Tanken är ofta att de ska vara för alla, hur de upplevs är en annan sak. Stockholms stad har inga särskilda strategier för mötesplatser utan arbetar på olika sätt för att uppnå trygg- och säkerhet. Det kan vara viktigt att ha aspekter som vilka som bor i området och oönskade effekter en mötesplats kan få i åtanke vid skapandet av mötesplatser. De boende är de som kommer att uppleva om det är tryggt eller ej. Oönskade effekter är dem som undviks för att skapa en lyckad mötesplats som uppnår målen. Bibliotek beskrivs som en kravlös mötesplats, där människor kan socialisera men inte behöver. Mötesplatsen Bibblerian ligger i Hässelby gård och innehåller bibliotek, kulturförvaltning, medborgarservice m.m. Det är en mötesplats som ska locka alla som bor i stadsdelen. Målet är att bidra till ökad trygghet. Detta genom att välkomna alla, kontinuerligt visa på vilka regler om respekt som gäller inne på Bibblerian samt att liv och rörelse förväntas bidra till ökad trygghet. Dock bör inte förväntas att endast mötesplatser i sig bidrar till ökad trygghet, de är en del av ett större sammanhang. Kanske får vi de bästa mötesplatserna där vi tar hänsyn till omständigheter runt omkring, där vi börjar med bättre möjligheter för integration genom bostadsbyggandet för att locka en blandning av människor. Mötesplatsen kan sedan användas som medel för att uppnå vissa förbättringar i området.

Vi lever idag i en global värld där den internationella migrationen har förändrat människors och nationers livsvillkor. Vår värld har ett kolonialt förflutet och kolonialismen präglar fortfarande världen genom etnisk segregation och stereotypa föreställningar om ”de Andra”. Gränsdragningen mellan ”vi” och ”dom” har därför betydelse för hur kulturella identiteter utvecklas i västvärldens mångkulturella samhällen. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur sex vita svenska studie- och vägledare ser på etniska identiteter och etniskt skillnadsskapande samt vilken betydelse de tror att deras etnicitet kan ha i vägledningssamtal. Studiens empiri har analyserats utifrån ett postkolonialt perspektiv samt begreppen etnicitet, ras, vithet, vithetsprivilegier, tolerans och ”färgblindhet”. Resultatet visar att de intervjuade vägledarna lägger större vikt vid kultur än vid hudfärg och andra aspekter av ras vilket kan bero på rasbegreppets historiska användning. Att tala om ras verkar tabubelagt. Studien visar dock att när vi väljer bort att se ras blundar vi samtidigt för dess delaktighet i många samhällsproblem så som i rasism och diskriminering på arbetsmarknaden. De intervjuade vägledarna är inte vana att reflektera över sin egen etniska identitet utan fokus ligger istället på ”andras” etnicitet. De saknar en djupare förståelse för vägledningskontextens etniska identitetsprocesser så som hur etnisk skillnad görs och hur ”vi och dom” uppstår. De visar inte heller någon större förståelse för samhällets etniska över- och underordning. Istället präglas deras syn på etniska identiteter av tolerans och ”färgblindhet” och talet om alla människors lika värde. Denna kunskapssyn saknar dock en maktanalys då de bygger på och fortsätter att reproducera ojämlika relationer i skolan och i förlängningen på arbetsmarknaden. Dessa diskurser blir därför ett hinder för en fördjupad reflektion över etniskt identitetsskapande och vägledningskontextens skillnadsskapande mekanismer.

Projektet ska skildra kärnan av demokrati, vilket jag har valt att definiera enligt den belgiska statsvetaren Chantal Mouffes teorier. Då kan demokrati sammanfattas som ett utrymme för friktion och konflikter. Mouffe talar om konflikter i positiv bemärkelse och liknar begreppet med agnostisk tävlan. Demokrati är enligt henne en både personlig och kollektiv kamp, för att upptäcka och utveckla det bästa i oss som individer och som samhälle. En förutsättning för ett medborgerligt engagemang och skapandet av demokratiska individer är en livsviktig offentlighet, där olika tankar kan konkurrera med varandra. Konflikter, för att bli konstruktiva, måste utspelas inom en relation där alla parter erkänner varandra som legitima motståndare. Torgen i städerna blir särskilt viktiga, och behövs förutom för social interaktion även för upprätthållning av demokrati. Folket måste kunna samlas för att protestera och göra sina röster hörda gemensamt. Att skapa platser där stadens invånare kan samlas och mötas är alltså ett sätt att skapa bättre levnadsförhållanden för invånarna. Demokrati gestaltas i projektet genom att skapa flera offentliga rum som tillåter friktion. Syftet är att stimulera tolerans, skapa gemenskap och bygga bort en hämmande rädsla för konflikter. Genom att skapa rum som tillåter friktion och konflikter skapas förutsättning för att bejaka demokrati. / The project will depict the essence of democracy, which I have chosen to define according to the theories of the Belgian political scientist Chantal Mouffe. She emphasises the potentially positive aspects of certain forms of conflicts. The theory accepts a permanent place for conflicts, but seeks to show how people might accept and channel this positively. The town squares are important for maintaining democracy. People must have a place where they can gather and protest. Creating places where people can gather and meet is one way to create better living conditions. Democracy is embodied in the project by creating several public spaces that allow friction. The purpose is to stimulate tolerance, create a sense of community and eliminate an inhibiting fear of conflicts. By creating spaces that allow friction, conditions are created to support democracy.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjälp av frågeställningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar på våra frågor. För att få en ny infallsvinkel har vi använt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på problemformuleringen, något som tydliggjordes i vårt resultat, genom att påvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprätthålls i deras hemmiljö.

Syftet med undersökningen har varit att utforska i vilken utsträckning en undervisning sombygger på skönlitteratur kan öka barns kulturella medvetenhet och personliga förståelse förandra människors levnadsförhållanden. Vi har i aktuell forskning och i skolans styrdokumentsökt belägg för ett undervisningsinnehåll med tolerans och mellanmänsklig förståelse sommål. I Lpo94, såväl som i de forskarrön vi tagit del av, har vi funnit underlag för endemokratifostrande undervisning och även för användning av skönlitteratur som ett medel idenna. Med denna bakgrund har vi i två olika skolor prövat ett skönlitteraturbaseratarbetssätt. För att få syn på elevernas egna tankar och reaktioner har vi efter avslutattemaarbete genomfört intervjuer med 12 barn. Vi fann att barnen med utgångspunkt i denskönlitterära boken mycket väl kunde förstå andra människors tankar och känslor, ochlikaledes känna empati för bokens persongalleri. Att härifrån göra kopplingar och dra egnaslutsatser till förhållanden utanför bokens ramar visade sig vara svårare. I den utsträckningdetta skedde, tänkte barnen i första hand på sin egen personliga situation och på sina närmastekamrater. Endast ett fåtal tankar väcktes om den situation som råder i samhället i stort. I våraintervjuer har vi blivit varse den klyfta som ofta finns mellan den vuxnes intentioner ochbarnets egna funderingar.

Denna studie handlar om att förstå den svenska yttrandefrihetens gränser i samband med Rasmus Paludans koranbränningsturné runt om i Sverige våren 2022. Studien är en ideologisk argumentationsanalys som studerar koranbränning i media med utgångspunkter i liberalism som idétradition med hjälp av yttrandefrihet, mångfald och tolerans som politiska begrepp. Det valda problemområdet fördjupar sig i mediedebatten som polariserar det svenska samhället och kopplar samman samtid och historia.

Religionsfrihet är en av de grundläggande rättigheterna i Sverige, som ingår i arbetet för att bygga ett inkluderande samhälle. Denna kunskapsöversikt hade som syfte att bidra med kunskap om hur lärare kan arbeta för att främja tolerans i undervisningen för elevernas religiösa eller icke- religiösa livsåskådningar. Detta syfte konkretiserades i två frågeställningar som fokuserar på vilka metoder kan användas av lärare för att främja tolerans samt vilka utmaningar det är möjligt att lärarna bemöter i detta arbete. Metoden som användes för att genomföra denna undersökning var sökning på Google Scholar för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som behandlar kunskapsöversiktens ämne. Resultatet visar att det finns flera metoder för att främja tolerans i undervisningen i religionskunskap, såsom studiebesök, öppna diskussioner eller religions relaterade dialoger. Bland de utmaningar som lärarna kan bemöta i sitt arbete för att främja tolerans räknas den dominerande sekularisktiska diskursen och medias framställning av religioner, som bidrar till att eleverna förvärvar stereotyper och fördomar om vissa religioner. Slutsatsen är att lärarna behöver välja lämplig metod utifrån elevernas förutsättningar och samtidigt behöver läraren fokusera på att utveckla sina kompetenser och gå på vidareutbildning för att kunna främja tolerans i undervisningen.

No description available.

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.</p>