Background Equity research analysts publish reports containing recommendations and target prices for stocks. A lot of research has been carried out on the subject of accuracy in earnings per share forecasts. Studies have also been made regarding target price accuracy on different markets and for bigger companies. This study concerns the target price accuracy on the Swedish market and for companies from the lists OMX Stockholm Small Cap-, Mid Cap- and Large Cap. The difference from earlier studies is therefore the focus on target price accuracy difference between large and small companies. Aim The aim of this thesis is to analyze the target price accuracy on the Swedish market and compare this accuracy between big and small companies to see if there is any connection between company size and target price accuracy. Completion The study has been conducted with a quantitative method and a deductive approach. Data for 98 companies on the Swedish market has been collected to be able to calculate the absolute forecasting error for three, six- and twelve-month horizons. The absolute forecasting error is then analysed through a regression to be able to see if there is any connection between the absolute forecasting error and the variables beta, difference between highest and lowest target price, difference between target price and actual price, market capitalization, sales, trading volume and volatility. The accuracy has also been studied by looking at if the target price has been reached during the same time horizons. Results The results of this study show that the ratios of achieved buy recommendations and hold recommendations are higher for constituents of OMX Stockholm Large Cap whilst sell recommendations are more often achieved for OMX Stockholm Small Cap and OMX Stockholm Mid Cap constituents. Most differences are statistically significant at least at a 5% level of significance. The regressions show that at three and six-month horizons a higher Beta and trading volume leads to a smaller absolute forecasting error. Increased discrepancy, absolute target price potential, market capitalization, sales and volatility lead to a higher absolute forecasting error. At a twelve-month horizon, the absolute forecasting error has a positive relationship with discrepancy, absolute target price potential, market capitalization, trading volume and volatility. Beta and sales show a negative relationship with the absolute forecasting error. / Bakgrund Aktieanalytiker publicerar ofta rapporter innehållandes riktkurser och rekommendationer. Det har gjorts många studier på ämnet träffsäkerhet för vinst per aktie prognoser. Det har även gjorts studier på riktkursträffsäkerhet på andra marknader samt främst för stora bolag. Denna studie behandlar riktkursträffsäkerheten på den svenska marknaden för företag från listorna OMX Stockholm Small Cap- , Mid Cap- och Large Cap. Skillnaden från tidigare studier är alltså att fokus ligger på skillnader i riktkursträffsäkerhet mellan små och stora bolag. Syfte Syftet med denna studie är att beräkna aktieanalytikers träffsäkerhet avseende riktkurs på den svenska aktiemarknaden och jämföra denna träffsäkerhet mellan större och mindre bolag för att se om den skiljer sig åt. Genomförande Studien har genomförts med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. Data för 98 bolag på den svenska marknaden har samlats in för att beräkna det absoluta prognosfelet för perioderna tre, sex och tolv månader efter utgiven riktkurs. Detta prognosfel har sedan undersökts genom regressioner för att se om det finns ett samband med variablerna beta, diskrepans mellan högsta och lägsta riktkurs, absolut kurspotential, marknadsvärde, omsättning, handelsvolym och volatilitet. Dessa variabler har valts då de visat skilja sig signifikant mellan stora och små bolag. Träffsäkerheten har även undersökts genom att analysera om aktiekursen någon gång uppgår till riktkursen under samma tidsspann som för det absoluta prognosfelet. Resultat Resultatet i denna studie visar att andelen uppnådda köp-och behållrekommendationer är högre för bolag tillhörande OMX Stockholm Large Cap medan säljrekommendationer uppnås oftare för bolag tillhörande OMX Stockholm Small Cap och OMX Stockholm Mid Cap. De flesta skillnaderna är statistisk signifikanta vid minst 5% signifikansnivå. Regressionerna visar att på tre samt sex månaders sikt leder högre Beta och handelsvolym till mindre absolut prognosfel. Ökad diskrepans, absolut kurspotential, marknadsvärde, omsättning och volatilitet ger ett högre prognosfel. På tolv månaders sikt uppvisar diskrepans, absolut kurspotential, marknadsvärde, handelsvolym samt volatilitet ett positivt samband med absolut prognosfel. Beta och omsättning har ett negativt samband.

Akut- och psykiatriska avdelningar på länssjukhuset Ryhov i Jönköping använder sig av snabbtest för drogscreening med varierande kvalitet under de tider då analysinstrumentet Konelab Prime 30i inte är bemannat. Syftet med studien var att utvärdera sensitivitet och specificitet hos Multitest 15 från tillverkaren Acro Biotech, och jämföra resultat från två olika avläsningstider. Antalet urinprover som samlades in för analys uppgick till 272. Positiva och negativa urinprover med drogkoncentrationer inom ±50% från varje drogs gränsvärde insamlades. Senare inkluderades drogkoncentrationer utanför detta intervall. Proverna testades med Multitest 15 vid laboratoriet för klinisk kemi på Ryhov efter utförd analys med Konelab Prime 30i, vars analysresultat utgjorde referens. De droger som testades var amfetamin, metamfetamin, ecstasy, bensodiazepiner, buprenorfin, kokain, metadon, morfin, THC, oxykodon och tramadol. För alla droger sammantaget var sensitiviteten 86,7% - 100%, specificiteten 33,3% - 100% och träffsäkerheten 71,4% - 94,7%. Provurvalet inom intervallet ±50% från gränsvärdet var begränsat, vilket avsevärt påverkat dessa beräkningar, och Konelab Prime 30i använder semikvantitativ metod vilken endast ger approximativa koncentrationsvärden som referens. / The emergency and psychiatric wards on the county hospital Ryhov in Jönköping utilize onsite drug testing with varying quality during evenings and night-time when no staff are operating the chemistry analyzer Konelab Prime 30i. The aim of the study is to evaluate the performance of sensitivity and specificity of Acro Biotech Multitest 15 and comparing results from two different reading-times. The number of urine samples collected for analysis was 272. Positive and negative urine samples with drug concentrations within ± 50% from cut-off were collected. Later, concentrations outside of this range was included. The samples were tested with Multitest 15 at the laboratory for clinical chemistry at Ryhov after analysis with Konelab Prime 30i providing reference results. The drugs tested were amphetamine, methamphetamine, ecstasy, benzodiazepines, buprenorphine, cocaine, methadone, morphine, THC, oxycodone and tramadol. All drugs included, the sensitivity was 86.7% - 100%, the specificity 33% - 100% and the accuracy 71.4% - 94.7%. The sample selection within the range ±50% from the cut-off value was limited, which significantly affected these calculations, and Konelab Prime 30i uses a semi-quantitative method only providing approximate concentration values for reference.

SAMMANFATTNING   Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010. En del av vår undersökning var att kartlägga om det finns någon skillnad i träffsäkerheten vid bedömning av going concern när revisorerna är medvetna om en pågående lågkonjunktur. Jämför vi vårt resultat med resultatet från en liknande studie utförd 2009, när lågkonjunkturen var i sin linda, finner vi en skillnad mellan studierna. Träffsäkerheten är högre i vår studie, 18,3 %, än i den tidigare studien, 12,2 %. En ytterligare del i vår undersökning var att kartlägga möjliga förklaringar till den låga träffsäkerheten vid bedömningen av going concern. Studien indikerar att kompetens, oberoende, rädsla för skadestånd och redovisningens uppbyggnad kan påverka revisorernas träffsäkerhet vid bedömning av going concern i mer eller mindre utsträckning. Vidare kan redovisningens uppbyggnad ses som en anledning till den låga träffsäkerheten vid revisorers bedömningar av going concern. / SUMMARY     During a recession and in a world with a number of major corporate scandals in fresh memory, the interest in how auditors have mastered their role as assessor of corporate survival is raised. Previous studies on auditors' accuracy in assessing the going concern shows that the accuracy of it in Sweden is low compared to studies made in other countries. Our result gives further evidence of a low success rate in Sweden. To answer our purpose, our study has been preceded by both a quantitative and a qualitative approach as we have implemented a data collection as well as an informant. The material we have used to obtain our results is 2075 and 1528 investigation units, where all units are Limited Companies that have gone bankrupt during the period January 1:st to  June 30:th 2010. A part of our study was to investigate if there were any differences in the accuracy in the assessment of going concern when the auditors were aware of a pending recession. Comparing our results in this study with a similar study conducted in 2009, when the recession was in its infancy, we find a difference between the studies. Accuracy is higher in our study, 18.3%, than in the earlier study, 12.2%. A further aspect of our study was to identify possible explanations to why there is such a low accuracy in the assessment of going concern. The study indicates that competence, independence, fear of damages and accounts structure could affect auditors' accuracy in assessing going concern in a greater or lesser extent. Furthermore, the accounts structure is seen as a reason for the low accuracy of auditors' assessment of going concern

Ett bolags finansiella rapportering är en viktig informationskälla för dess intressenter. När en revisor granskar ett bolags finansiella situationen ger det en kvalitetssäkring som kan vara avgörande för intressenternas beslutsfattande. Dock har ett antal revisionsskandaler, såsom Enronskandalen, lett till att revisionskvaliteten har ifrågasatts. Det första steget i revisionen är att identifiera om det råder tvivel om ett bolags fortlevnad, det andra steget är att avgöra om revisorn ska yttra sig angående going concern. Om ett bolag möter finansiell problematik kan det anses vara finansiellt stressat vilket kan ge revisorn incitament att utfärda ett going concernyttrande (GCY) och olika indikatorer på finansiell stress kan påverka yttrandets träffsäkerhet. Ytterligare en aspekt som kan påverka träffsäkerheten i ett GCY är enligt tidigare forskning revisorns byråtillhörighet där skillnader kan förekomma mellan grupperna Big 4 och non-Big4. Dock har det påvisats att Big 4 och non-Big 4 inte är homogena grupper.Syftet med denna studie var att beskriva och analysera skillnader i träffsäkerhet vid utfärdandet av GCY bland bolag som sedermera drabbats av konkurs, dels vid förekomsten av finansiell stress och dels kopplat till skillnader beroende på revisorns byråtillhörighet. Studiens urvalsram utgjordes av samtliga reviderade bolag som drabbats av konkurs mellan januari-september år 2014. 1 407 av dessa konkursdrabbade bolag ingick i datainsamlingen då de uppfyllde premisserna för studien. I resultatet presenteras träffsäkerheten i utfärdade GCY och hur det kan kopplas till olika indikatorer på finansiell stress, korrelationen mellan ett GCY och indikatorer på finansiell stress samt hur träffsäkerheten i utfärdade GCY och olika indikatorer på finansiell stress kan kopplas till byråtillhörighet. Dataanalysen inkluderade binär logistisk regression, ordinal logistisk regression och korrelationsanalys. Studien påvisade att finansiell stress har en positiv påverkan på träffsäkerheten i ett GCY. Vidare påvisade studien en störreträffsäkerhet bland Big 4 än bland byråer tillhörande gruppen non-Big 4. Studien påvisade även skillnader inom båda dessa grupper varvid andra egenskaper hos revisionsbyråerna än dess storlek tycks ha en inverkan på träffsäkerheten. / A company's financial reports is an important source of information for its stakeholders. As an auditor reviews a company's financial situation it gives a seal of quality to it which could be critical for the stakeholders in their decision making. However, a number of auditing scandals, such as the Enron scandal, has led to the quality of the audit being questioned. The first step ofthe audit is to review a company's financial information and to identify if there are doubts about its survival, the second step is to determine if there is a need to issue a going concern opinion (GCO). A company facing financial problems can be considered financially distressed which can give the auditor an incentive to issue a GCO and different indicators of financial distresscan affect the accuracy of the GCO to different degrees. According to previous research, the auditors’ bureau affiliation can also be an aspect affecting the accuracy of a GCO and the accuracy can differ between the groups Big 4 and non-Big 4. However, in previous research it has been demonstrated that Big 4 and non-Big 4 are not homogenous groups.The purpose of this study was to describe and analyse differences in the accuracy of issued GCO’s among companies that later was affected by bankruptcy as financial distress occurred and also linked to differences depending on the auditor’s bureau affiliation. The study's sampling frame consisted of all audited companies affected by bankruptcy between January-September in 2014. 1 407 of these companies were used for the data gathering as they met the premises set for the study. The result presents the accuracy of issued GCO’s and how it can be linked to various indicators of financial distress, the correlation between a GCO and indicators of financial distress and how the accuracy of an issued GCO and various indicators of financial stress can be linked to bureau affiliation. This was conducted by using binary logistic regression, ordinal logistic regression and correlation analysis. The study showed that financial distress has a positive impact on the accuracy of a GCO. Furthermore, the study showed an increased accuracy for Big 4 in comparison to non-Big 4. The result also demonstrated thatdifferences within these groups exists whereby other characteristics of the bureau can have an impact on the accuracy of a GCO, rather than size. / <p>2016-06-03</p>

Revisorer har i uppdrag att granska huruvida företagsledningens antagande om fortsatt drift stämmer eller inte. Bedömningen leder till en anmärkning i revisionsberättelsen vid tvivel om fortsatt drift, alternativt en utebliven anmärkning om tvivel inte uppstår vid granskningen. Svenska revisorer har dock problem att upptäcka de risker som indikerar konkurs. Träffsäkerheten vid anmärkningar och uteblivna anmärkningar är generellt sett låg vilket lämnar ett stort utrymme för förekomsten av s.k. typ I- och typ II-fel. Felbedömningarna och den låga träffsäkerheten medför problem för intressenter, såsom investerare och kreditgivare. Intressenterna varnas då inte om företagets fortlevnadsproblem och får därmed ingen möjlighet att vidta åtgärder för att undkomma negativa ekonomiska konsekvenser. Tidigare empiriska studier visar att revisorers bedömningar influeras av känslor såsom komfort och diskomfort. Studier visar även att erfarenhet och kompetens, struktur och bedömning samt granskningstid inverkar på fortsatt driftbedömningar samt i vilken grad revisorer upplever komfort och diskomfort i bedömningen. Revisorer uppvisar ibland en oproportionerlig tillit till företagsledningarna vilket åskådliggör en partiskhet och oberoendeproblematik i fortsatt driftbedömningarna. Tidigare studier har dock mestadels tillämpat generaliserbara tillvägagångssätt. Hur revisorer själva beskriver fortsatt driftbedömningarna och dess problematik är, så vitt vi vet, oklart. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de tillvägagångssätt och de förklaringar som några svenska auktoriserade revisorer anger ligger till grund för svårigheter i fortsatt driftbedömningar. Studien genomfördes hösten 2020 med en abduktiv forskningsansats och sex semistrukturerade digitala videointervjuer. Vidare användes en tematisk analysmetod för att sammanställa de transkriberade intervjuerna. Trots att de till synes är erfarna och kompetenta anger de tillfrågade revisorerna att fortsatt driftbedömningarna är svåra och medför diskomfort. Revisorerna beskriver att deras syn på och användning av standarden ISA 570 varierar med anledning av bland annat tolkningssvårigheter. De önskar ändå inte mer riktlinjer i standarden med anledning av att utrymmet för den professionella bedömningen då minskar. Revisorerna beskriver att de upplever tidsbrist i granskningen och de anger dokumentationskrav som en tidstjuv. Fortsatt driftbedömningarna influeras även av individuella känslor enligt revisorerna och en upplevd diskomfort måste reduceras genom dialog med kollegor, företagsledningen och interna experter för att övergå i komfort. Revisorerna anser inte att typ I- och typ II-fel är felaktiga bedömningar såsom teorin beskriver och vi kan därmed konstatera att skillnader mellan teori och praktik föreligger. Revisorerna beskriver att typ II-fel beror på plötsliga händelser som i princip är omöjliga att förutspå eftersom bedömningen innefattar framtiden. Argumentet om att framtiden är inte går att förutspå håller däremot inte då investerare ofta åskådliggör att detta faktiskt är möjligt. Revisorernas beskrivningar av fortsatt driftbedömningen genomsyras genomgående av ett företagsfokus framför ett intressentfokus vilket indikerar en oberoendeproblematik. / Auditors are tasked with examining whether the management´s assumption of going concern is correct or not. The assessment leads to a remark in the auditor´s report in case of doubt about going concern, or alternatively a lack of remark if doubt does not arise during the audit. However, Swedish auditors have problems discovering the risk that indicate bankruptcy. The accuracy of remarks in the field of going concern is generally low, which leaves a lot of room for the occurrence of so-called type I and type II errors. The misjudgements and the low accuracy cause problems for stakeholders, such as investors and lenders. Stakeholders are then not warned about the company´s survival problems and thus were not given the opportunity to take measures to escape negative financial consequences. Previous empirical studies show that auditors´ assessments are influenced by emotions such as comfort and discomfort. Studies show that experience and competence, structure and judgement such as audit time influence going concern assessments and the extent to which auditors experience comfort and discomfort in the assessment. Auditors sometimes show a disproportionate trust in the management skills of companies, which illustrates a bias and an independence problem in going concern assessments. Previous studies, however, mostly apply generalizable approaches. How the auditors themselves describe the going concern assessments is, as far as we know, unclear. The purpose of this study is to describe and analyse the approaches and explanations given by some Swedish certified public auditors as a basis for difficulties in going concern assessments. The study was conducted in the autumn of 2020 with an abductive research approach and six semi-structured digital video interviews. Furthermore, a thematic analysis method was used to compile the transcribed interviews. Despite the fact that they seem to be experienced and competent, the auditors consulted state that going concern assessments are difficult and lead to discomfort. The auditors describe that their views on and use of the standard ISA 570 vary due to, among other things, difficulties of interpretation. However, they do not want more guidelines in the standard due to the fact that the scope for the professional judgement then decreases. The auditors describe that they experience a lack of time in the audit and they state documentation requirements as a time thief. Going concern assessments are also influenced by individual feelings according to the auditors and a perceived discomfort must be reduced through dialogue with colleagues, company management and internal experts in order to achieve comfort. The auditors do not consider that type I and type II errors are incorrect assessments as the theory describes and we can thus state that there are differences between theory and practice. The auditors describe that type II errors are due to sudden events that are impossible to predict because the assessment includes the future. The argument that the future is unpredictable can be questioned because investors often illustrate that this actually is possible. The auditors´ descriptions of the going concern assessment are permeated throughout by a company focus rather than a stakeholder focus, which indicates bias and independence issues.

Background. Visualizations are used in games to help players find and complete objectives, such as shooting all enemies or finding the hidden treasure. Different methods to do this involve outlines of various colors as well as markers floating above targets. To the best of the author’s knowledge, no research regarding how these outlines affect player performance exists. Objectives. The objective for this thesis is to find out how an outline around a target in a First Person Shooter game affects the accuracy and the shooting speed for the player. Methods. In order to collect the data a small game was developed where players completed two levels, where one had targets with outlines while the targets on the other level did not. The metrics for the experiment include time to shoot and distance from the center of the target to where the shot lands. Time to shoot is also used to get the time to re-shoot, if the previous shot missed the target. Results. The data collected during the experiment show that having an outline around a target lowers the time needed for players to shoot at it, both when it first shows up but also if the first shot missed and the player must shoot again. Having an outline also lowers the accuracy, with more misses and a longer distance from the point where a shot landed to the center of the targets. The results are statistically significant. Conclusions. Having outlines might help players find targets faster, at the cost of accuracy. However, more research is needed regarding the different aspects of the outline. / Bakgrund. Visualiseringar används i spel för att hjälpa spelare att hitta och slutföra objekt, så som att skjuta alla fiender eller hitta den gömda skatten. Olika metoder för att göra detta är bland annat outlines, en aura runt ett objekt, i olika färger och markörer som flyter ovanför mål. Dock så har det inte hittats någon forskning om hur dessa outlines påverkar spelarnas prestation. Syfte. Målet med denna tes är att ta reda på hur en outline runt ett mål i ett spel av genren First Person Shooter påverkar träffsäkerheten och skjuthastigheten för spelaren. Metod. För att samla ihop datan som behövdes utvecklades ett litet spel där spelare spelade två nivåer, där en hade outlines och den andra inte hade det. För att kunna jämföra resultatet används tiden till skott samt avståndet mellan målets mittpunkt och positionen där ett skott landade. Tiden till skott används även för att få tidenför att skjuta igen, om det förra skottet missade måltavlan. Resultat. Datan som samlades in under experimentet visar att om det finns en outline runt en måltavla minskade tiden som en spelare behövde för att skjuta, både när målet först dök upp och om första skottet missade och spelaren behövde skjuta igen. Att ha en outline minskade även träffsäkerheten hos spelarna, med fler missade skott och en längre sträcka från punkten där skottet träffade till mitten av målet. Datan är statistiskt signifikant. Slutsatser. Att ha outlines hjälper spelare att skjuta snabbare, till kostnad av en lägre träffsäkerhet. Dock behövs mer forskning gällande de olika aspekterna av outlines.

Usage of natural language processing tools to generate code is increasing together with the advances in artificial intelligence. These tools could improve the efficiency of software development, if the generated code can be shown to be trustworthy enough to solve a given problem. This thesis examines what problems can be solved using automatically generated code such that the results can be trusted. A set of six problems were chosen to be used for testing two automatic code generators and the accuracy of their generated code. The problems were chosen to span a range from introductory programming assignments to complex problems with no known efficient algorithm. The problems also varied in how direct their descriptions were, with some describing exactly what should be done, while others described a real-world scenario with a desired result. The problems were used as prompts to the automatic code generators to generate code in three different programming languages. A testing framework was built that could execute the generated code, feed problem instances to the processes, and then verify the solutions that were outputted from them. The data from these tests were then used to calculate the accuracy of the generated code, based on how many of the problem instances were correctly solved. The experimental results show that most solutions to the problems either got all outputs correct, or had few or no correct outputs. Problems with direct explanations, or simple and well known algorithms, such as sorting, resulted in code with high accuracy. For problems that were wrapped in a scenario, the accuracy was the lowest. Hence, we believe that identifying the underlying problem before resorting to code generators should possibly increase the accuracy of the code. / Användningen av verktyg som bygger på språkteknologi för att generera kod har ökat i takt med framstegen inom artificiell intelligens. Dessa verktyg kan användas för att öka effektiviten inom mjukvaruutveckling, om den genererade koden kan visas tillförlitlig nog för att lösa ett givet problem. Denna avhandling utforskar vilka problem som kan lösas med automatiskt genererad kod på en nivå sådan att resultaten kan dömas tillförlitliga. En mängd på sex olika problem valdes för att testa två olika kodgenererande verktygs noggrannhet. De utvalda problemen valdes för att täcka ett stort span av programmeringsproblem. Från grundläggande programmeringsproblem till komplexa problem utan kända effektiva algoritmer. Problemen hade även olika nivåer av tydlighet i deras beskrivning. Vissa problem var tydligt formulerade med ett efterfrågat tillvägagångssätt, andra var mindre tydliga med sitt respektive förväntade resultat inbakat i problembeskrivningen. De utvalda kodgenererade verktygen uppmanades lösa problem enligt sex problembeskrivningar på tre olika programmeringsspråk. Ett ramverk byggdes som skapade probleminstanser, exekverade den genererade koden och verifierade den utmatade lösningen. Resultaten användes för att beräkna den genererade kodens noggrannhet, baserat på hur många av de givna instanserna som lösts korrekt. Resultaten från testerna visar att de flesta av de genererade lösningarna fick antingen alla eller inga instanser korrekt lösta. Problem med tydliga beskrivningar och enkla välkända algoritmer så som sortering, resulterade i kod med hög noggrannhet. För de mindre tydliga problemen, som resulterade i lägst noggrannhet, bör identifiering av det underliggande problemet öka kodens noggrannhet.

Bakgrund: Varje år går många företag i konkurs och detta innebär stora kostnader på kort sikt. Kreditgivare, ägare, investerare, borgenärer, företagsledning, anställda samt samhället är de som i störst utsträckning drabbas av detta. För att kunna bedöma ett företags ekonomiska hälsa är det därför en viktig del att kunna prognostisera risken för en konkurs. Till hjälp har vi olika konkursmodeller som har utvecklats sedan början av 1960-talet och fram till idag. Syfte: Att undersöka tre internationella konkursmodeller för att se om dessa kan tillämpas på svenska företag samt jämföra träffsäkerheten från vår studie med konkursmodellernas originalstudier. Metod: Undersökningen är baserad på en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Urvalet grundas på företag som gick i konkurs år 2014. Till detta kommer också en kontrollgrupp bestående av lika stor andel friska företag att undersökas. Det slumpmässiga urvalet kom att bestå av 30 konkursföretag samt 30 friska företag från tillverknings- och industribranschen. Teori: I denna studie undersöks tre konkursmodeller; Altman, Fulmer och Springate. Dessa modeller och tidigare forskning presenteras utförligare i teoriavsnittet. Dessutom beskrivs under teoriavsnittet några nyckeltal som är relevanta vid konkursprediktion. Resultat och slutsats: Modellerna är inte tillämpbara på svenska företag då resultaten från vår studie inte visar tillräcklig träffsäkerhet och är därför måste betecknas som otillförlitliga. / Background: Each year many companies go bankrupt and it is associated with significant costs in the short term. Creditors, owners, investors, management, employees and society are those that gets most affected by the bankruptcy. To be able to estimate a company’s financial health it is important to be able to predict the risk of a bankruptcy. To help, we have different bankruptcy prediction models that have been developed through time, since the 1960s until today, year 2015. Purpose: To examine three international bankruptcy prediction models to see if they are  applicable to Swedish business and also compare the accuracy from our study with each bankruptcy prediction models original study. Method: The study was based on a quantitative research strategy and also a deductive research approach. The selection was based on companies that went bankrupt in year 2014. Added to this is a control group consisting of healthy companies that will also be examined. Finally, the random sample consisted of 30 bankrupt companies and 30 healthy companies that belong to the manufacturing and industrial sectors. Theory: In this study three bankruptcy prediction models are examined; Altman, Fulmer and Springate. These models and also previous research in bankruptcy prediction are further described in the theory section. In addition some financial ratios that are relevant in bankruptcy prediction are also described. Result and conclusion: The models are not applicable in the Swedish companies.  The results of this study have not showed sufficient accuracy and they can therefore be regarded as unreliable.

Inom revisionsprofessionen sker en förskjutning i könsbalansen. Andelen kvinnor ökar successivt. Tidigare forskning, främst från andra länder än Sverige, tyder på att kvinnliga revisorer kan leverera högre revisionskvalitet än manliga revisorer. Syftet med denna studie är därför att beskriva och analysera eventuella skillnader i kvalitet mellan manliga och kvinnligarevisorer i Sverige. Likaså tyder tidigare forskning på att större revisionsbyråer (Big 4) kan ha högre revisionskvalitet än mindre byråer (icke Big 4), varvid syftet även är att beskriva och analysera om kvaliteten påverkas av byråtillhörighet.För att mäta revisionskvalitet har träffsäkerhet och tydlighet i going concern-varningars formuleringar samt utfärdandet av övriga anmärkningar i revisionsberättelsen använts. Studien baseras på data från 1407 aktiebolag som gått i konkurs under år 2014. Informationen grundar sig på dessa aktiebolags årsredovisningar och revisionsberättelser året före konkurs.Datamängden har sedan testats genom chi-2 tester och analyserats gentemot tidigare forskning på området.Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga revisorer när det gäller träffsäkerhet, tydlighet samt övriga anmärkningar. Däremot visar resultatet att det finns signifikanta skillnader mellan Big 4 och icke Big 4 byråer. De större byråerna har inte bara en högre träffsäkerhet i going concern-varningar utan är även tydligare i formuleringarna avdessa. Gällande övriga anmärkningar återfinns inga signifikanta skillnader men resultatet antyder att revisionsbyråer tillhörande Big 4 utfärdar färre övriga anmärkningar än icke Big 4 byråer.Sammanfattningsvis visar resultatet, till skillnad från vissa andra studier som genomförts på området, att revisorns kön inte har någon betydelse för revisionskvaliteten. Däremot indikerar resultatet att revisionsbyråer tillhörande Big 4 har en högre kvalitet i sin revision än icke Big 4 byråer, vilket är i linje med tidigare forskning på området. / Within the audit profession there is a shift in the gender balance, where more and more women are entering the industry. Previous research, mainly from other countries than Sweden, indicates that female auditors have a higher quality in their auditing than male auditors. The purpose of this study is therefore to describe and analyze possible differences in audit quality between male and female auditors in Sweden. Likewise, previous research indicates that big audit firms may have a higher quality in their auditing than small audit firms. The purpose is therefore also to describe and analyze if audit quality is affected by audit firm size.Accuracy in going concern opinions, wording in going concern-opinions and other audit opinions in the audit report were used to measure audit quality. The study is conducted on data from 1407 limited companies, which filed for bankruptcy in 2014. The information comes from financial statements and audit reports from the year before bankruptcy. The data was later on tested by chi-2 tests and analyzed together with previous research in the area.The result provides no significant differences between male and female auditors when it comes to accuracy, wording and other audit opinions. However, the result shows significant differences between Big 4 and non Big 4 audit firms. Big 4 firms are not only more accurate, but also use a clearer wording in their going concern opinion. Regarding other audit opinionsthere are no significant differences but the result still indicate that Big 4 audit firms issue less other opinions than non Big 4 firms. / <p>Betyg B, 170602</p>