Examensarbete (15 hp)

Bakgrund: Studenter har en hög konsumtion av alkohol och tränar i stor utsträckning. Alkohol i stora mängder har en negativ effekt på hälsan och träning har en positiv effekt på hälsan. Studenters upplever generellt sett sin hälsa som god. Syfte: Att undersöka alkoholvanor, träningsvanor och upplevd hälsa hos studenter på läkar-och sjuksköterskeprogrammet och undersöka eventuella samband och skillnader. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 236 deltagare från läkar-och sjuksköterskeprogrammets termin ett och fyra. Resultat: Studenterna drack alkohol och intensivkonsumerade alkohol ofta. De tränade också ofta, upplevde liten påverkan av alkoholvanor på träningsvanor och upplevd hälsa. Med ökad ålder minskade alkoholkonsumtionen, läkarstudenter upplevde sin fysiska hälsa som bättre än vad sjuksköterskestudenterna gjorde och de studenter som tränade mycket upplevde sin fysiska hälsa som bättre än de studenter som inte tränade så mycket. Slutsats: Studenters alkohol-och träningsvanor och upplevda hälsa i studien visade stora likheter med tidigare forskning. Mindre andel än förväntat upplevde att alkoholintag hade en negativ påverkan på träningen. Mer forskning behövs inom området för att klargöra säkrare samband mellan faktorerna. Ökad kunskap om studenters alkoholvanor kan ge bättre underlag vid folkhälsofrämjande arbete.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och livskvalité bland äldre. Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer upplever hälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara en förutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra till ökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet. Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användes KASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån tre områdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som kvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet bildade tre kategorier; välbefinnandet i vardagen, inflytelse i vardagen och strukturer. Det latenta innehållet redovisas i temat: skapar möjligheter till en meningsfullare tillvaro och känsla av sammanhang. Resultat: Slutsatsen blev att fysisk aktivitet förbättrade självkänslan, självförtroendet och medförde en ökad trygghet i det sociala livet, som i sin tur ledde till ett ökat mentalt och socialt välbefinnande. Konklusion: Fysisk aktivitet förbättrar livskvalitén och ger en social delaktighet bland äldre individer.

<p>Bilaga: 1 CD</p>

Ortorexia nervosa, ON, är ett syndrom där den drabbade tränar i massiva mängder samt har en fixering vid att äta så rent som möjligt, detta i så stor utsträckning att det blir ett lidande för den drabbade. Syftet var att undersöka vad det kan bero på att män drabbas av syndromet ON och hur synen på sig själva och de mansideal som finns kan påverka insjuknandet. Sju intervjuer utfördes med personer som i sin profession kommer i kontakt  och hjälper män med ON. Intervjuerna granskades induktivt och resultatet tyder på att orsaker till insjuknandet av ON är bland annat låg självkänsla, kontrollbehov, träningsförebilder. Män tycks söka behandling på grund av skador och oroliga närstående. Under behandling upplevs obehag över återhämtning, matintag och viss mat. Vidare forskning bör fokusera på könsaspekten kring ON, varför drabbas kvinnor respektive män? Och bör ON bli en egen etablerad diagnos eller kategoriseras som låg energitäthet?

Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning. Metod: Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats. Resultat: Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning. Man måste också ha bra sociala egenskaper för att kunna fungera bra i ett lag. Klubbarna arbetar med mental träning till viss del både genom idrottspsykologer anslutna till klubben och genom ett dagligt, naturligt arbete inom organisationen. Jag fann också att mental träning är ett relativt nytt fenomen i ishockey, och att det därför finns ett visst motstånd för att utöka arbetet med det. Nyckelord: Ishockey, elitserien, idrottspsykologi, mental träning.

No description available.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketräning, rörlighetsträning, stretching och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har på smärta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: Styrketräning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketräning var stark för att lindra vilovärk och förbättra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, främre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. Måttligt stark evidens fanns för styrketräning kombinerad med stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig värk och förbättra skulderfunktionen. Manuell terapi användes enligt Kaltenborn med glidmobiliseringar för cervikalcolumna, övre thorakalcolumna och skulderleden. Postero-anteroglidning och behandling i kopplat rörelsemönster i cervikalcolumna enligt Ortopedisk Manuell Terapi rapporteras också som behandlingsmetod. Manuell terapi enligt Maitland användes för att öka rörligheten i skulderleden, cervikalcolumna och costotransversalalederna. Måttligt stark evidens förelåg vad gäller att styrketräning i kombination med manuell terapi och stretching kan leda till förbättrad skulderfunktion. Slutsats: Styrketräning såväl utan som i kombination med stretching har goda effekter på smärta, skulderfunktion och rörlighet med stark till måttligt stark evidensstyrka. Otillräcklig till måttligt stark evidensstyrka påvisades gällande att kombinationen träning och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering är effektivt för att lindra smärta, öka rörligheten och därmed resultera i förbättrad skulderfunktion. Det finns ingen evidens att manuell terapi, stretching och rörlighetsträning utan styrketräning kan minska smärta, förbättra rörlighet eller skulderfunktion. / Aim: The purpose of the present investigation was to study the effects of strength training, mobility training, stretching and manual therapy on pain, ROM and function of the shoulder joint in patients with subacromial impingement syndrome. Another purpose was to study the level of evidence for these treatments. Method: A literature review was performed in the databases PubMed, Sport Discus and PEDro. The amount of articles that were found was 156, out of which 15 were reviewed according to the PEDro-method. Results: Strength training of the rotatorcuff muscles and scapula stabilizers was carried out in a pulley machine, with elastic bands and dumbbells. Strong evidence in terms of strength training was found in order to relieve pain at rest and to improve shoulder function. Stretching for the posterior capsule, anterior capsule, rotator cuff muscles, pectoralis minor, sternocleidomastoideus and the upper portion of trapezius was used in the studied articles. Moderate strong evidence in terms of strength training combined with stretching of the posterior capsule was found for relieving pain at night and improve shoulder function. Manual therapy was used according to the concept of Kaltenborn with glide mobilizations for the cervical spine, the upper thoracic spine and the shoulder joint. Postero-anterior glide and treatment in coupled movement pattern were used as well. Manual therapy according to Maitland was used in order to improve ROM of the shoulder joint, cervical spine and costotranversal joints. A moderate strong evidence in terms of strength training combined with stretching and manual therapy was found in order to improve ROM of the shoulder joint. Conclusions: A strong to moderate strong evidence was found in terms of strength training with or without stretching for relieving pain, increase ROM of the shoulder joint and improve shoulder function. An insufficient to moderate strong evidence in terms of strength training combined with manual therapy including joint mobilizations and soft tissue mobilizations was

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur sex unga kvinnor såg på träning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i åldrarna 18 till 20 år, samt litteraturstudier. Min frågeställning var hur dessa unga kvinnor såg på kroppen och träning, men även hur de såg på träning och femininitet. I min analys av min empiri har jag använt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och även viktigt i många fall att vara kvinnlig på gymmet, för att hävda sin kvinnliga könsidentitet. Träning och i synnerhet styrketräning, har länge setts som en manlig aktivitet, och att som kvinna träna och samtidigt vara sminkad gav inte upphov till frågetecken om kvinnans könsidentitet. Det var även skillnad på hur och vad män och kvinnor tränade, detta kom jag fram till berodde på att samhällets ideal om manligt respektive kvinnligt avspeglas på gymmet.

Bakgrund: Hopphöjden är en viktig faktor inom volleyboll och kan vara direkt avgörande i spelsituationer. Drop jump (DJ) är en vanligt förekommande plyometrisk övning som används för att förbättra hopphöjden. Ett fåtal studier har påvisat den omedelbara effekten utav att implementera DJ i ett träningsupplägg. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ett set med fem repetitioner av DJ kan förbättra hopphöjden efter tre minuters aktiv vila. Avsikten med studiens upplägg var att det med enkelhet ska kunna implementeras i en matchsituation. Metod: Nio kvinnliga volleybollspelare på elitnivå deltog i studien i åldern 25±7 år, med vikt 73±6 kg och längd 172±8 cm. Deltagarnas hopphöjd testades med tre countermovement jump (CMJ) och 72 timmar senare utfördes fem DJ innan liknande CMJ utfördes. Hopphöjden uppmättes med Ivar jump system.   Resultat: Resultatet påvisade ingen signifikant förbättring i hopphöjd (p = 0,6) efter utförandet av fem DJ. Dock noterades en positiv trend då åtta av nio deltagare förbättrade sin hopphöjd med ±1,6 cm. Slutsats: Utförandet av fem DJ före en hopprestation kan ge positiv effekt. Ytterligare forskning krävs dock för att kunna fastställa slutsatsen och hur länge effekten håller i sig.