Syftet med studien är att bidra med kunskap kring om fysisk distans påverkar valet av ledarskapsstil när Siemens ställer om från kontorsbaserad verksamhet till hemarbetsbaserad verksamhet. Följande frågeställningar ligger till grund för att besvara studiens syfte: Har kontextförändring en signifikant påverkan på interaktionen mellan ledare och följare? Finns det aspekter av ledarskapet som blir extra framträdande som följd av kontextförändringen där distansarbete nu är normen? Kan man utifrån Full Range Leadership-modellen eller via ledarskapsstilarna ideologisk och pragmatisk, autentisk, betjänande, etisk, delad/distribuerad samt spirituell finna grund för att kontextförändringen ger upphov till förändring av ledarskapsstil? I uppsatsen antas en kvalitativ undersökningsansats, där fallet Siemens används för datainsamling i syfte att undersöka kontextens (dvs. distansarbetets) betydelse och påverkan på ledarskapet för bolaget (en fallstudie). Basen för datainsamlingen var sex stycken intervjuer av semi-strukturerad karaktär. Situationen är avgörande för var tonvikten i ledarskapet ligger, men jag vill inte påstå att ledarskapsstilen skiftar från en till en annan som en effekt av förändring i kontext. Empirin pekar istället på att det behövs en annan stil än de i FRLM-modellen. Då denna modell förutsätter ledarskap utan fysisk distans är den inte tillräcklig för att beskriva en lämplig ledarskapsstil för distansarbete. Jag lyfter därför fram en ny sammansättning egenskaper/beteenden som är bättre lämpade för distansarbete. Denna sammansättning består av: karisma, förmåga att motivera, intellektuell stimulans, individuell hänsyn, vara sig själv, självmedvetenhet och delat ledarskap. / The purpose of this paper is to highlight and develop knowledge on how physical distance affects leadership practice at Siemens when the organization changes from an office-based environment to a remote work environment. The following questions are the foundation in terms of answering the purpose: Do the change in context and the change to a remote work climate significantly affect the interaction between leader and follower? Are there aspects of leadership that get special attention as consequence of the context change? Is it possible through the Full Range Leadership Modell or through ideological and pragmatic, authentic, servant, ethical, shared/distributed or spiritual leadership styles to find a connection between change in context and leadership style? This study has a qualitative approach and uses Siemens as the base for the analysis in order to evaluate the contextual significance for the leadership within the company. The context is vital in terms of where in the leadership the focus is. But I won’t go as far as to suggest that a change in context by default changes the leadership style from one to another. The data gathered suggests that there is need of a new leadership style, that differs from those in the FRLM-model. Since that model rests on the assumption that there is no physical distance between leader and follower, it is not sufficient to point towards a fitting leadership style for remote working. Therefore, I bring forward a new set of skills/behaviors which are better suited for leading over a distance. These are: charisma, the ability to motivate, intellectual stimuli, individual consideration, be yourself, self-awareness and shared leadership.

No description available.

Titel: Transformativt ledarskap i en digitaliserad värld - En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och följarnas upplevelse av ett digitalt transformativt ledarskap Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi inriktning strategisk ledning, 30 hp. Författare: Arvin Moani och Anton Gustafsson  Handledare: Jean-Charles Languilaire  Examinator: Michal Lysek Nyckelord: Transformativt ledarskap, Digitala verktyg, Digitalt ledarskap, Ledare, Följare  Bakgrund: Idag påverkas de flesta organisationer av den digitala transformationen vilket leder till att ledarskapet nu måste förmedlas digitalt. Digitala ledare behöver därav utföra ledarskapet genom digitala verktyg och lösa de utmaningar digitaliseringen medför. Däremot är ledarskapet inte kopplat till någon traditionell ledarskapsstil och följarnas upplevelser av ledarskapet har inte uppmärksammats. Vidare specificeras inte vilka digitala verktyg en ledare är i behov av. Denna transformation har därför lett till ett aktuellt forskningsområde. Frågeställning: Hur använder en transformativ ledare digitala verktyg och anpassar sig till ett digitalt ledarskap? Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva vilka digitala verktyg som behövs i ett digitalt transformativt ledarskap, samt beskriva hur följarna upplever ledarskapet. Detta görs genom att titta på hur väl det transformativa ledarskapet fungerar i den digitala miljön samt vilka digitala verktyg som används utifrån både ledare och följares perspektiv.   Metod: Studien genomfördes med kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Insamling av data har utförts genom semistrukturerade intervjuer till ledare inom olika branscher. Datainsamling från respektive ledares följare utfördes även genom kvalitativa enkäter. Den totala datainsamlingen bestod av 7 ledare och 19 följare.  Resultat: Studien drar slutsatsen att de digitala verktyg en digitalt transformativ ledare värdesätter främst är IKT och GSS/fildelnings verktyg. Vidare finner studien att andra digitala verktyg ledare använder är komplement och grundas på arbetet som utförs. Studien fastställer även att följarna i stor grad bekräftar ledarnas syn på det digitalt transformativa ledarskapet. Vidare finner studien tre centrala faktorer för ledarskapet som består av kommunikation, individ uppmärksammande och teknisk kunskap.

No description available.

本研究的目的瞭解國小校長轉型領導、學校組織學習及學校組織創新的關係，主要包括1.瞭解當前國小校長轉型領導、學校組織學習及學校組織創新的現況。2.分析不同校長背景、教師背景、學校背景下，國小校長轉型領導、學校組織學習及學校組織創新的差異情形。3.探討國小校長轉型領導、學校組織學習與學校組織創新之間的關係。4.檢定國小校長轉型領導、學校組織學習與學校組織創新因果關係模式之適配性。 本研究係以採用文獻分析及問卷調查法為主，利用「國民小學學校狀況調查問卷」為工具，針對台灣地區國民小學教師進行調查，總計施測1375人。使用之統計方法包括描述性統計、t 檢定及單因子變異數分析、結構方程模式進行分析。 本研究的主要結果如下： 一、國小校長在轉型領導各層面，以「激勵鼓舞」最高，而「智識啟發」最低。 二、國小在學校組織學習各層面，以「科技運用」最高，而「資訊共享」最低。 三、國小在學校組織創新各層面，以「組織氣氛」最高，而「行政管理」最低。 四、不同性別、年齡之國小校長，其轉型領導、學校組織學習、學校組織 創新無差異。 五、具「研究所」以上學歷之國小校長，其轉型領導、學校組織創新較 好，學校組織學習無差異。 六、年資五年以上，未滿十五年的國小校長，其轉型領導、學校組織學習、 學校組織創新較好。 七、不同性別之國小教師，所知覺的校長轉型領導、學校組織學習、學校 組織創新無差異。 八、50歲以上之國小教師，所知覺校長轉型領導、學校組織學習、學校組 織創新較高。 九、擔任主任或組長之國小教師，所知覺校長轉型領導、學校組織學習、學校組織創新較高。 十、不同學歷之國小教師，所知覺的校長轉型領導、學校組織學習、學校 組織創新無差異。 十一、年資25年以上之國小教師，所知覺校長轉型領導、學校組織學習、 學校組織創新較高。 十二、不同歷史的國小，校長轉型領導，學校組織學習、學校組織創新無 差異。 十三、12班以下之國小，校長轉型領導、學校組織學習、學校組織創新較 高。 十四、鄉鎮地區的國小，校長轉型領導、學校組織學習高於都市地區的國 小，但學校組織創新無差異。 十六、國小校長轉型領導透過學校組織學習而影響學校組織創新。 本研究根據研究結果，提出可供教育行政機關、校長、學校做為推動國小校長轉型領導、學校組織學習及學校組織創新之參考與建議。 / This study focuses on the multi- relationships among the three main factors: principals’ transformative leadership,organizational learning and organizational innovation at elementary schools. The researcher tries to explore: 1. the current situation in which the principals’ transformative leadership,organizational learning and organizational innovation in elementary schools as far. 2. different patterns of transformative leadership,organizational learning and organizational innovation which are based on different backgrounds of the principals,teachers and schools. 3. the possible co-relationship in between the above three main factors 4. the investigation of the fitness of thecase-effect relationships among the three variables this study: principals’ transformative leadership, the organizational learning and organizational innovation in elementary schools. This study is based on literature analysis and questionnaires. The “Investigative Questionaire of the General Situations of Elementary Schools” is the main tool in use. There are 1375 teachers participating and giving their response towards the questionnaire. Descriptive statistics,t-test ,ANOVA, Cluster analysis and structural formulas are the techniques applied in the estimation ,calculation and analysis. The main results of this study are as the following: 1. At each level of the principals’ transformative leadership, the highest effective is the “ encouraging motivation” where as the lowest being “intellectual inspiration”. 2. At levels of organizational learning, the pattern is” using technology” where as the most frequently appeared information is rare. 3. In all the levels of organizational innovation in elementary schools, highest score appears in “ organizational atmosphere” and lowest in “administrative management”. 4. Among the total transformational leadership, organizational learning and innovation, there’s a tendency that shows no distinctive difference caused by the factors such as gender and age of the principals. 5. Investigation on principals who have graduate school degrees indicate that there’s no significant difference related to their performance in transformational leadership, organizational learning and innovation. 6. The principals whose tenure or seniority are between 5 and 15 years perform better in transformative leadership, organizational learning and innovations in elementary schools. 7. School teachers of different genders don’t have distinctive difference of awareness on principals’ transformative leadership, organizational learning and innovation. 8. Teachers who are older than fifty years old have stronger awareness on principals’ transformative leadership, organizational learning and innovation in elementary schools. 9. Teachers with side jobs tend to have higher levels of awareness towards principals’ transformative leadership, organizational learning and innovation at schools. 10. There’s no significant difference in their awareness as to principals’ transformational leadership, organizational learning and innovation with respect to different educational backgrounds. 11. Teachers with teaching experience of more than 25 years have higher levels of awareness towards principals’ transformative leadership, organizational learning and innovation in the schools. 12. Schools’ history doesn’t play a major role in influencing the principals’ transformative leadership, organizational learning and innovation at schools. 13. The schools with fewer than 12 classes seem to perform better in principals’ transformative leadership, organizational learning and innovation at schools. 14. As to principals’ transformative leadership and organizational learning, the schools which are located in countryside and towns mostly perform at a normal standard whereas in organizational innovation they do as good as those city schools. 15. The principals’ transformative leadership works through organizational learning and ultimately has great impact on schools’ organizational innovation. The results gained from this study can be the useful information for educational administrators, school principals and schools when implementing principals’ transformative leadership, organizational learning and innovations at schools.

Sverige anses idag vara ett av det mest jämställda länderna i världen. Även om kvinnor idag besitter över 50 procent av chefspositionerna inom både landsting och kommun så besitts endast 38,2 procent av chefspositioner inom samtliga sektorer på arbetsmarknaden av kvinnor. Minst kvinnor i chefspositioner finns inom den privata sektorn. Detta trots att företagsledare säger sig vilja ha jämställda arbetsplatser och styrelser. Syftet med vår studie är att undersöka om en bidragande faktor till den skeva könsfördelningen mellan män och kvinnor, i chefspositioner inom mansdominerade branscher, kan vara vad företagen uttrycker sig eftersöka för typ av egenskaper i sina rekryteringsannonser. Det finns tidigare forskning som visar att en kvinna inte är benägen att söka ett arbete där det i rekryteringsannonsen eftersökes stereotypiska manliga egenskaper. Vår studie utgår ifrån begreppen transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. Transaktionellt ledarskap kopplas till typiskt manliga ledaregenskaper och transformativt ledarskap kopplas till typiskt kvinnliga ledaregenskaper. / Sweden is today considered to be one of the most equal countries in the world. Although women today hold over 50 percent of the management positions in Botha county councils and municipalities, only 38.2 percent of managerial positions in all sectors of the labor market are owned by women. The least amount of women in managerial positions are in the private sector. This is despite the fact that business leaders say they want equal workplaces and boards. The purpose of our study is to see if a contributing factor to the skewed gender distribution between men and women in managerial positions, in male-dominated industries, can be what the companies express themselves to search for the type of properties in their recruitment ads. There is previous research that shows that a woman is not inland to seek a job where in the recruitment advertisement, stereotypical male attributes are sought. Our study is based on the concepts of transactional leadership and transformative leadership. Transactional leadership is linked to typically male leadership qualities and transformative leadership is linked to typically female leadership qualities. This thesis is written in swedish.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Försvarsmakten och Transformativt ledarskap. Undersökningen baserades på en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Gällande genomförda intervjuer bestod urvalet av åtta informanter från Försvarsmakten och Försvarshögskolan, vilka var experter inom ämnet ledarskap. Intervjuerna varade mellan 45- 60 minuter vardera. Gällande dokumenten analyserades av Försvarsmakten och Försvarshögskolan publicerade material såsom: beslutsdokument, broschyrer, utbildningsmaterial och en lärobok. Utifrån studiens analytiska ramverk visade resultatet att ledarskapsmodeller sprids i en tydlig riktning. Spridningsprocessen inleds nämligen med ett behov som efterföljs av att en ledarskapsmodell inhämtas och anpassas till verksamheten samt att den sedermera sprids vidare till andra organisationer. I diskussionsdelen diskuteras detta mönster med hjälp av Nyinstitutionell teori och tidigare forskning kring idéspridning. Som konklusion konstaterades slutligen att införandet av en ny ledarskapsmodell var av dubbelbottnad karaktär för fallet Försvarsmakten. I detta avseende poängteras att det fanns rationella anledningar och ett behov av att införa en ny ledarskapsmodell, men att ledarskapsmodellen däremot inte alltid upplevdes som praktiskt tillämpbar inom organisationen. Exempel på praktiska implikationer ges. / The aim of this study was to examine how leadership models are being spread through the example of the Swedish Armed Forces and Transformative Leadership. The survey was based on a qualitative approach as a case study that included interviews and documents. The selection of the interviews consisted of eight informants from the Swedish Armed Forces and Swedish National Defence College, who were experts in the subject of leadership. The interviews lasted between 45-60 minutes each. The documents that were analyzed were published by the Swedish Armed Forces and the Swedish National Defence College and included materials such as: decision documents, brochures, training materials and a textbook. Based on the study's analytical framework, the results showed that leadership models are being spread in a clear direction. In this case, the process of spreading the model starts with a need of a new leadership model which is then obtained by the existing demand. Thereafter the organization adapts the model to the context of the organization, which later on is being spread to other organizations. This pattern is later discussed in the thesis using New Institutional Theory and previous research based on the diffusion of ideas. The conclusion is that the introduction of a new leadership model within the Swedish Armed Forces was of equivocal nature. In this regard it was emphasized that there were rational reasons and a need to introduce a new leadership model, but that the leadership model did not always perceived as practically applicable within the organization. Examples of practical implications are presented.

Thesis (Doctor of Philosophy)--Miami University, Dept. of Educational Leadership, 2009. / Title from second page of PDF document. Includes bibliographical references (p. Xx-Xx).

Studiens syfte är att studera hur arbetsorganisationer förhåller sig till arbetsmiljöföreskrifterna AFS 2105:4 och AFS 2001:1 och hur ledare utövar arbetsmiljöarbete i praktiken. För att studera detta har vi genomfört intervjuer och använt en kvalitativ forskningsmetod. Nutidens arbetsliv präglas av komplexitet, flexibilitet och allt mer decentraliserade organisationer. Detta kan ses leda till en utmaning för chefen att orientera sig i denna komplexitet. Med anledning av de i Sverige höga sjukskrivningstalen på grund av psykisk ohälsa riktas idag ett allt större fokus på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Hur arbetsmiljöarbetet och ledarstilen kan antas främja en god arbetsmiljö är denna studies fokus. Studiens resultat visar att det för att den relationsorienterade ledarstilen ska ha en möjlighet att nå önskad effekt på arbetsmiljön krävs ett medarbetarskap. Även struktur och organisering kring hur det relationella; såsom hur samtal, dialog, uppföljning och åtgärder ska genomföras ingår i studiens fokusområden. / The purpose of this study is to study how labour organizations relate to the work environment regulations AFS 2015:4 and AFS 2001:1 and how managers exercise work environment management in practice. To study that we conducted interviews and used a qualitative research method. Today ́s labour market is characterized by complexity, flexibility and more decentralized organizations. It can be a challenge for a manager to orientate in this complexity. Due to the high level of psychological ill health, today ́s focus is increasingly on the social and organizational work environment. Due to Sweden’s highnumbers of employees reporting sick, a sick leave caused by psychological ill health, focus is increasingly pointed towards the social and organizational work environment. The focus of this study is on how the work environment and leadership style can be assumed to promote satisfied employees. The results show that for the relationship-oriented leadership style to have an opportunity to achieve the desired effect on the work environment, empowerment of the employee is required. Organizational structure with a relational focus, such as conversations, dialogue, follow-up and how to carry out necessary precautions and actions are also in focus in this study.

Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö, där studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar som chefer kan ställas inför. Eftersom tillit är en viktig förutsättning för ledarskapet i en organisation där gränserna mellan lösts upp är syftet med denna studie också att undersöka om denna typ av kontorsmiljö inverkar på hur tillit samt ledarskap skapas och praktiseras. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer på mellanchefsnivå som delat med sig av sina uppfattningar och tankar kring ledarskap, det aktivitetsbaserade kontoret samt tillit. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teori om organisationsstruktur och ledarskap. Dessutom används Giddens teori om tid och rum tillsammans med begreppen tillit och expertsystem. Studiens resultat visar att tillit är en viktig förutsättning i ett aktivitetsbaserat kontor samt att tillit inte endast beror på hur rumsutformningen ser ut utan, även är kopplad till medarbetarnas ålder och expertis. Detta kan framförallt förklaras av Giddens teori om tid och rum samt begreppet expertsystem. Vidare visar studien på att de för- och nackdelar cheferna upplever med aktivitetsbaserade kontor varierar beroende på deras medarbetares roll och arbetsuppgifter. De arbeten som präglas av att medarbetarna har en hög kontroll av sina arbetsuppgifter, så som karriärlönearbetaren, upplever fler fördelar i ett aktivitetsbaserat kontor än den traditionella lönearbetaren. Cheferna upplever att flexibiliteten i arbetet är en fördel och utmaningen är främst sammanhållningen i teamet, vilket är kopplat till uppluckringen av tid och rum. / The purpose of this research project is to investigate how managers experience working in an activity-based office and to increase the knowledge of the challenges managers face in this kind of working environment. Trust is an important prerequisite in an organization where the boundaries between time and space have been dissolved and therefore, the purpose of this project is also to investigate if this type of office-environment affects how trust and leadership are created and practiced. The empirical evidence for this project was gathered through semi-structured interviews with six middle-level managers, who shared their experiences and thoughts about leadership, trust and the activity-based office. The empirical evidence was analyzed with the help of organizational structure and leadership theory, and Giddens time-space theory was used together with the concepts of trust and expert-systems. The results of the study show that trust is indeed an important prerequisite for organizations employing an activity-based office solution. Furthermore, the study shows that trust does not depend solely on the spatial solution of the office, but is also influenced by the age and expertise of the employees. This is explained by employing Giddens time-space theory and the concept of expert-systems. Moreover, the study shows that the managers' perceived pros and cons with activity-based office solutions differ depending on the working tasks of their employees and the degree of control they have over their employees. The type of jobs where the employees have a high degree of control in their work experience more pros with an activity-based office solution, than those with a low degree of control. The interviewed managers perceived that flexible working conditions were beneficial and that the main challenge working in an activity-based office was to keep the team united, as the boundaries between time and space were very vague.