Gällivare kommun står i dagsläget inför stora samhälleliga påfrestningar, detta på grund av den gruvindustri som lagt grunden för samhället. Stora delar av det snart avfolkade samhället Malmberget måste flyttas på grund av gruvindustrins framfart. Idag bedriver det statliga bolaget LKAB järnmalmsbrytning rakt under samhället Malmberget, detta innebär att stora delar av Malmberget kommer att avvecklas vilket i sin tur innebär att detta måste ersättas i det närliggande samhället Gällivare. I Malmberget återfinns kommunala verksamheter som äldreboenden och kommunens gymnasieskola. Utifrån detta har kommunen bland annat tagit fram ett program för Verksamhetslokaler, som är en del i den nya stadskärnan som planeras i det närliggande samhället Gällivare. Det övergripande syftet med denna studie avser att titta på vad som kännetecknar transparenta, och därför legitima, beslutsprocesser. Studien tar avstamp i en tidigare studie (De Fine Licht et al. 2014) som undersöker när transparensen av beslutsfattande ger legitimitet. Utifrån detta så studeras processen kring Kunskapshuset i Gällivare och tittar på om processen har präglats av transparens och, i så fall, vilken typ av transparens. För att göra detta har en kvalitativ innehållsanalys använts för att till huvuddel analysera protokoll från Kommunstyrelsen samt Kommunfullmäktige i Gällivare mellan 2013 och 2016. För att kunna klassificera det undersökta materialets transparens har en idealtypsanalys använts. Idealtyperna har utgjorts av en rad kända teorier gällande transparensens effekt på legitimitet. Studien visar att processen kring kunskapshuset kännetecknas av olika typer av transparens som både kan ha positiv samt negativ effekt på legitimiteten. Den positiva effekten på legitimitet återfinns bland annat i att medborgarna har fått insyn i motiven och även kunnat ta del av information kring vilka beslut som har tagits samt varför de har tagits. Proceduren kring Kunskapshuset har kännetecknats som rättvis och medborgarna har även varit medvetna om hur besluten har tagits, både i kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen. Samtidigt finns det tecken på att transparensen kan ha underminerat legitimiteten i form av brist i ansvarstagande, efterkonstruerade motiv och en negativ medierapportering kring beslutsprocessen.

<p>Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen.</p><p>I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna.</p><p>Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar</p><p>Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.</p>

Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen. I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna. Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.

Sammanfattning Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor – En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Datum:  28 maj 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck Linda Lundin Titel: Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor - En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Handledare: Mona Andersson Nyckelord: Fristående skola, grundskola, likabehandlingsprincipen, lokalkostnader, transparens. Frågeställningar: För att kunna undersöka ersättningen för lokalkostnader ur ett kommunalt perspektiv har vi valt följande frågeställningar: - Vad ingår i kommunernas lokalkostnader?  - Använder kommunerna genomsnittlig lokalkostnad eller faktisk lokalkostnad vid fördelning av ersättningen för lokalkostnader? - Har det skett några förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades? - Hur uppfyller kommunerna transparensen för ersättningen av lokalkostnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att få insikter i hur kommunerna uppfyller lagens intentioner om likabehandlingsprincipen och transparens vid ersättningen för lokalkostnader. Metod: Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod, för att få förståelse för informationen som inhämtades. Vid insamling av primärdata var intervjuer den datainsamlingsmetod som användes med ett frågeformulär. Därefter analyserades den empiri som blev insamlad från intervjuerna. Slutsats:  Slutsatsen redovisar att det inte går att jämföra hur kommunernas hyror bestäms. Men det går delvis att dra slutsatser om vad som ingår i lokalkostnaderna för kommunerna. Kommunerna använder sig av genomsnittlig lokalkostnad per elev när de ger ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor. Det har skett förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades år 2010. Fyra av fem kommuner kan visa underlag för hur ersättningen för lokalkostnader har beräknats.

Den svenska marknaden för företagsobligationer har vuxit i både volym och antal emittenter sedan finanskrisen 2007/2008. Marknaden genomgår fundamentala förändringar som kan påverka intresset för företagsobligationer bland marknadens aktörer. I februari 2015 trädde Finansinspektionens praxis för ökad transparens och öppenhet på marknaden för företagsobligationer i kraft. Litteraturstudien som genomförts inför uppsatsen uppmärksammade att utifrån ett teoretiskt perspektiv är det oklart vilken påverkan ökad transparens får på variabler som intresse, likviditet, konkurrens och kostnader. Syftet med denna uppsats är att beskriva samband mellan transparens och likviditet på den svenska marknaden för företagsobligationer. I en kvalitativ studie har 13 intervjuer med olika aktörer på företagsobligationsmarknaden analyserats med hjälp av teori skriven i ämnet. Generellt tycks marknadens aktörer eniga om att transparens är positivt, dock råder det delade meningar om vilken grad av transparens som är lämplig samt vilken påverkan transparens får på marknaden. Marknaden bör vara tillräckligt transparent för att investerare ska ha en tilltro att handla men graden av transparens ska inte heller missgynna market makers som ställer priser. / The Swedish corporate bond market has grown in both volume and number of issuers since the financial crisis in 2007/2008. The market is undergoing fundamental changes that may affect the attractiveness of corporate bonds among market participants. In February 2015 came the Swedish Financial Supervisory practices in force for increased transparency and openness in the corporate bond market. The literature review conducted for the paper indicates that, from a theoretical perspective it is unclear what impact increased transparency will have for variables such as interest, liquidity, competition and costs. The purpose of this paper is to describe the relationship between transparency and liquidity in the Swedish market for corporate bonds. In a qualitative study, 13 interviews with various actors in the corporate bond market has been analyzed by using the theory written on the subject. In general, market participants seem to agree that transparency is positive, however, there are divided opinions on the appropriate degree of transparency and what impact transparency will have on the market. The market must be sufficiently transparent for investors to be confident to participate but the degree of transparency should not disfavor market makers whom set prices.

Ett fiktivt förslag för ett medborgarhus i Gnesta. Tomten ges av en planerad utveckling av Gnesta Centrum.Min byggnad har som mål att bli ett levande medborgarcenter som kommunicerar sin funktion genom sin helt transparenta fasad. Mer information på sid. 5. / A fictional proposal for a community center in Gnesta.The building site is based on a draft for the planned development of Gnesta citycenter. The objective for me was to create a living and breathing center for the community, that would communicate the function within through its transparent facade.

I mitt projekt hamnar fokuset väldigt snabbt på naturen och hur underbar naturen kan vara. Jag ville skapa en härlig miljö i naturreservatet som ska användas och nyttjas på ett ansvarsfullt sätt. I nuläget finns det inte mycket alls i detta naturreservat i landfjärden, Nynäshamn, vilket jag ville ändra på. Mitt mål var att förstöra eller ta bort så lite natur, växt- och djurliv som möjligt medan jag integrerade byggnaden i landskapet.Jag bestämde mig för att öppna upp vattenlinjen och vattnet för allmänheten och placera min byggnad i vattnet på pelare, för att lämna ett så litet avtryck i marken som möjligt. Förutom materialet som är i kontakt med vattnet bestämde jag mig att konstruktionen ska vara helt i trä för framhäva den värmande naturkänslan. Samt flytta alla de bärande elementen i väggarna till innerväggarna. Det öppnar upp för att ha mycket fler fönster i ytterväggarna. På så sätt är arbetarna och besökarna alltid, på minst ett sätt, i kontakt med den naturrika omgivningen och linjen mellan inne och ute suddas ut ännu mer. / In my project the focus quickly came to nature and how amazing nature can be. I wanted to create a thriving environment in this nature reserve that is being used in a respectable way. Currently there is not much happening at all in this nature reserve in Landfjärden, Nynäshamn, and I wanted to change that. My goal was to destroy or remove as little as I possibly could while integrating my building into the landscape. I decided to open up the water area for everyone and place the building in the water on pillars to leave as little of a footprint in the ground as possible, area wise. Except for the material in contact with the water I decided to make the structure completely out of wood to enhance the warmer nature-feel. As well as moving all the structural walls to the inside of the building and that way opening up for a lot more windows on the outer walls. This way the visitors &amp; workers are always, in at least one way, connected to the surrounding nature and the line between inside and outside is blurred even further.

Projektet började i en artikel av Mats Lieberg om Ungdomarna, staden och det offentliga rummet. Texten behandlar ungdomen som en transaktionstid mellan barndomen till vuxenvärlden. En tid präglad av att identifiera vem man är och känna sig vuxen utan att bli utsatt för föräldrars eller andra vuxnas blick. Alla människor är olika, även ungdomar, och Lieberg identifierar tre olika grupper; förenings-, kamrat- och hemorienterade ungdomar. Man kan se att dessa olika grupper tar det offentliga rummet i ansprång på olika sätt. Medan de hem- och kamratorienterade ungdomarna har en plats de återkommer till och känner sig trycka vid kan föreningsorienterade mer välja mellan de platser som finns till förfogande för stunden. Man ska kunna vara on stage där man blir en del av skådespelet, där man får blomma ut, där man blir sedd men inte identifierad. Det behövs också en plats där man får vara back stage, en plats man är helt osynlig och där man är okontrollerad av vuxenvärlden. / The project started with an article of Mats Lieberg about youths, the city and the public space. The text discusses the youth as a transaction between being a kid and an adult. An age of finding who you are and feel grown up without feeling over watched by parents or other adults. Everyone is different, even youths, and Lieberg identifies three separate groups; activity-, friends, and home oriented kids. We can observe that the different groups use the public space in different ways. The home and friends oriented kids have one place which they frequently returns to and feel comfortable at wile the activity oriented kids easily can choose a place which is free at the moment. The young people also need a on stage space where they can be a part of the theatre, where they can blossom, where they can be visibly unidentified. But they will also need a back-stage space. A place where own is completely invisible and not controlled by the adults.

In this study, we examine how marketing actors using programmatic advertising manages consumer integrity. The context of our study is the possibilities current technology entails relative to the fact that people today live in a surveillance culture. Programmatic has emerged through the possibilities of technology to increase efficiency through personalized advertising by collecting customer data. This raises the question, how do actors collecting consumer data and using programmatic advertising manage not to lose the trust of the consumer in a society where we, in various ways, are under constant surveillance? Our study is based on material collected through qualitative interviews with actors relevant to our subject who in various ways come in contact with programmatic advertising in their work.  We could conclude that it is important to programmatic actors to manage the integrity issue correctly and to be transparent with their consumers, but that they do have interests which often overshadows the issue to varying degrees. We also noted that personal integrity is a complex concept which makes the issue difficult for actors to discuss and deal with in a palpable manner. The study identified the opinion of all actors that there is plenty of room to discuss the issue in to a greater extent than what is being done today.

För att ett företag ska kunna hålla sig flytande på marknaden idag krävs de att de har hundra procent koll på vad som sker i deras fabriker och att de strävar efter en mer hållbar tillverkningsprocess. Att försäkra konsumenterna om att fabrikerna inte använder sig av barnarbete eller dåliga arbetsförhållanden räcker inte längre utan det krävs en bredare kunskap inom miljö och hållbar utveckling för att den trogna kunden ska stanna. Syftet med denna rapport är att kontrollera det nyuppstartade företaget DENIM IS DEAD’s produktion och utvärdera om hur man kan förädla de olika processtegen samt skapa transparens gentemot kund.Metoden som arbetet utformades efter var genom en fallstudie som är baserad på en mestadels deduktiv metod men med inslag av induktiv metod. Där grunden lades genom en utförlig faktainsamling för att i rapportens senare del kunna analysera de hypoteser och problemformuleringar som ställts.Målet med rapporten var att ta fram en metod eller produkt som ska underlätta kommunikationen med DENIM IS DEAD’s kund. Resultatet av detta blev en prototyp på en hang-­‐tag och en broschyr, som ska följa med varje par jeans som hamnar i butik. Där ska information gällande deras produkt och produktion finnas med.Resultatet av vår studie visade att många företag idag arbetar mot en tydlig miljöprofil som de profilerar både i sin interna och externa kommunikation. En tydlig trend vi såg var att konsumenten blir mer medveten av kvaliten i deras köp och sätter mer press på producenterna.Environmentally friendly and sustainable are keywords for companies with consumers becoming more and more enlightened. Just ensuring that the production follows local laws and doesn’t use child labour is no longer enough. A brand must be prepared to adapt their production to follow environmental regulation and can also get an edge by going one step further.We have focused production process within the jeans industry and have done a case study by gathering facts to enable us to analyse and discuss the various production issues within the jeans industry.One of our goals was to map the production of the company DENIM IS DEAD and find a simple way of communicating their profile to the consumer in a transparent way. We came up with a hang-­‐tag that allows them to profile their brand and their production process. Our study showed that many companies use an environmental/sustainable profile in both their internal and external marketing campaigns. Many of today’s consumers value quality and sustainability above price and this puts pressure on the producers. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning