<p><strong>Inledning:</strong> CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. CSR- arbete innefattar ansvar gentemot ägare, anställda, kunder, långivare, myndigheter och övriga intressenter samt ett ansvar och engagemang i samhället och världen utanför företaget.</p><strong></strong><p><strong>Problemformulering:</strong> Denna uppsats avser att undersöka hur mycket som skrivs om CSR- arbete på börsnoterade företags hemsidor, och utifrån det kartlägga hur mycket av den givna informationen som visar på vad företagen konkret åstadkommer.</p><p><strong>Problemställningar:</strong></p><ul><li>I vilken utsträckning kommunicerar företagen sitt CSR- arbete via sina hemsidor?</li><li>Hur stor andel av kommunikationen utgörs av konkreta åtgärder och exempel?</li><li>Vilka mönster kan urskiljas i företagens CSR- kommunikation via hemsidorna?</li><li>Är CSR viktigt för företagens varumärkesbyggande?</li></ul><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsperspektiv genomföra en explorativ/komparativ studie för att undersöka hur konkret företag förmedlar sitt CSR- arbete på sina hemsidor.</p><p><strong>Metod: </strong>En undersökning har genomförts på 30 börsnoterade företag. Observationer på deras hemsidor har gjorts för att se hur konkret företagen förmedlar sitt CSR - arbete. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att komplettera analysen av hemsidorna och få en bredare syn på CSR- arbete.</p><p><strong>Teori: </strong>Följande teorier har använts under uppsatsen: Carrolls CSR- pyramid, Profil, image och identitet, Varumärkesidentitetsmodellen, en teori om risker som kan påverka köpbeslut, Kommunikationsprocessen och Intressentmodellen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Företag finner stort intresse av att skriva om CSR- arbete på sina hemsidor. Omfånget varierar, men överlag finns ett mönster av engagemang inom dessa frågor. Samtliga företag inom de tre segmenten presenterar ringa konkreta åtgärder och exempel i relation till hur mycket de skriver om CSR i allmänhet. Vad som kan utläsas i empirin är att företag inom Small Cap segmentet är mest effektiva i sitt sätt att kommunicera CSR- arbete. De skriver om flest antal konkreta åtgärder och exempel på minst skrivet material. Efter att jämförelse mellan de olika företagen gjorts dras slutsatsen att det sätt som text och åtgärder framställs på är liknande företagen emellan. Vad som också kan konstateras är att miljöfrågan anses viktigast inom samtliga segment. Om ett företag missköter CSR frågor kan det leda till att varumärket utsätts för risker. Dessa risker kan innebära att varumärken urholkas. Om CSR- arbetet har utgångspunkt i värdegrunder, är ärligt, strategiskt och hållbart stärker det varumärket. CSR är således en viktig komponent för företagens varumärkesbyggande.</p>

<p>Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008.</p><p> </p><p>Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008. Det fastslås också att det finns en skillnad i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008, men att skillnaden är mindre år 2008. Det indikerar, enligt uppsatsförfattarna, att europeiska storbankers kreditriskredovisning har blivit mer transparent och harmoniserad.</p>

Inledning: CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. CSR- arbete innefattar ansvar gentemot ägare, anställda, kunder, långivare, myndigheter och övriga intressenter samt ett ansvar och engagemang i samhället och världen utanför företaget. Problemformulering: Denna uppsats avser att undersöka hur mycket som skrivs om CSR- arbete på börsnoterade företags hemsidor, och utifrån det kartlägga hur mycket av den givna informationen som visar på vad företagen konkret åstadkommer. Problemställningar: I vilken utsträckning kommunicerar företagen sitt CSR- arbete via sina hemsidor? Hur stor andel av kommunikationen utgörs av konkreta åtgärder och exempel? Vilka mönster kan urskiljas i företagens CSR- kommunikation via hemsidorna? Är CSR viktigt för företagens varumärkesbyggande? Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsperspektiv genomföra en explorativ/komparativ studie för att undersöka hur konkret företag förmedlar sitt CSR- arbete på sina hemsidor. Metod: En undersökning har genomförts på 30 börsnoterade företag. Observationer på deras hemsidor har gjorts för att se hur konkret företagen förmedlar sitt CSR - arbete. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att komplettera analysen av hemsidorna och få en bredare syn på CSR- arbete. Teori: Följande teorier har använts under uppsatsen: Carrolls CSR- pyramid, Profil, image och identitet, Varumärkesidentitetsmodellen, en teori om risker som kan påverka köpbeslut, Kommunikationsprocessen och Intressentmodellen. Slutsats: Företag finner stort intresse av att skriva om CSR- arbete på sina hemsidor. Omfånget varierar, men överlag finns ett mönster av engagemang inom dessa frågor. Samtliga företag inom de tre segmenten presenterar ringa konkreta åtgärder och exempel i relation till hur mycket de skriver om CSR i allmänhet. Vad som kan utläsas i empirin är att företag inom Small Cap segmentet är mest effektiva i sitt sätt att kommunicera CSR- arbete. De skriver om flest antal konkreta åtgärder och exempel på minst skrivet material. Efter att jämförelse mellan de olika företagen gjorts dras slutsatsen att det sätt som text och åtgärder framställs på är liknande företagen emellan. Vad som också kan konstateras är att miljöfrågan anses viktigast inom samtliga segment. Om ett företag missköter CSR frågor kan det leda till att varumärket utsätts för risker. Dessa risker kan innebära att varumärken urholkas. Om CSR- arbetet har utgångspunkt i värdegrunder, är ärligt, strategiskt och hållbart stärker det varumärket. CSR är således en viktig komponent för företagens varumärkesbyggande.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008.   Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008. Det fastslås också att det finns en skillnad i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008, men att skillnaden är mindre år 2008. Det indikerar, enligt uppsatsförfattarna, att europeiska storbankers kreditriskredovisning har blivit mer transparent och harmoniserad.

Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts. Vi studerar i uppsatsen hur transparenta svenska storföretag är i sin redovisning av koncerngoodwill genom att undersöka efterlevnaden av upplysningskraven gällande nedskrivningsprövningen av goodwill för åren 2010 och 2005. Resultatet av vår undersökning har analyserats med grund i den teoretiska referensramen om Positive Accounting Theory och IASB:s kvalitativa egenskaper. Av vår undersökning kan vi konstatera att företagen uppfyller fler upplysningskrav 2010 jämfört med 2005, men att transparensen är låg i företagens goodwillredovisning för 2010. Den låga transparensen överensstämmer med Positive Accounting Theorys antagande att managers agerande styrs i eftersträvan av egen vinning och således avstår de från att upplysa om information som skulle sänka deras personliga nytta.

<p>Svenska försvarsmakten utvecklar sedan en tid ett datoriserat ledningstödssystem (FUM SLB) som skall stödja ledning vid markstrid. Problem har uppstått med de i systemet ingående symbolerna vad gäller synlighet mot bakomvarande kartgränssnitt.</p><p>Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka om symboler med tilläggseffekter såsom skuggverkan och transparent ifyllnad ökar i synlighet jämfört med symboler utan tilläggseffekter. Synlighet definieras i rapporten som urskiljningsbarhet av symbolerna mot bakomvarande kartgränssnitt och urskiljningsbarhet av detaljer i symbolerna.</p><p>Såväl kvantitativa undersökningar som kvalitativa har genomförts. I de kvantitativa undersökningarna kan inte ökad synlighet fastställas på grund av varierande resultat. För de kvalitativa undersökningarna har symbolen med skuggverkan upplevts öka i synlighet jämfört med symbolen utan tilläggseffekter.</p>

<p>The main purpose of this essay is to study the role of documentation in Swedish health care today and the consequences of the augmentations in paper work that have taken place during the last couple of decades. The method used in this study is interviews with health care personnel.</p><p>The following questions are treated:</p><p>-       What kind of documentation has increased in Swedish health care?</p><p>-       How is the patient/health care professionals affected?</p><p>-       How is the work of the health care professionals affected?</p><p>The conclusion of the essay is that the increasing amount of time spent on documentation that for much part has never been performed before, (such as risk analyses, statistics and writing much more thorough charts), has consequently left very little time for actual patient care. The research also showed that faith in health care professionals has significantly decreased and that one of the major reasons for increased documenting is the anticipation of and therefore protection against potential complaints. Finally there seems to be a greater focus on being service-minded rather than on providing quality health care.</p>

Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller transparens och förutsägbarhet. För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner. Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering. Det fanns även skillnader mellan kommunerna och det framstår som att kommuner som genomfört fler markanvisningar i större utsträckning informera om, motivera, uppfölja och utvärdera markanvisningar. De flesta kommunerna ser även ut att uppleva att markanvisningssystemet och arbetet med markanvisningar fungerar ganska bra, men att det kan bli bättre. Slutligen bör nämnas att flertalet kommuner ser ut att befinna sig i en utvecklingsfas och det finns därav anledning att tro att markanvisningssystemet i framtiden kommer bli mer transparent och förutsägbart. / The municipalities as landowners have an important role to control the urban development and attract developers to establish themselves in the municipality. Municipalities can trough land allocation offer land for development to interested developers. The concept of land allocation is not clear but essentially means that a developer, during a certain time and under certain conditions has a right to negotiate with the municipality to subsequently acquire an area fordevelopment. There have been previous studies complaining of the lack of transparency and predictability in the municipal land allocation process. That’s why the purpose of this study is to investigate the situation of today in terms of transparency and predictability. To get answers to the questions a quantitative survey was conducted and it that was sent out to all 290 municipalities in Sweden, partly to create an overall picture of the current situation and partly because previous studies were limited to larger municipalities. 133 (46%) of the municipalities answered the questionnaire by witch 62 (46%) stated that they used the land allocation and 72 (53%) that they do not or do it occasionally, one municipal didn’t answer the question. This study only gives a general picture of the reality and the result showed that the routines to inform about and evaluate land allocation process differs and there are still shortcomings in terms of transparency and predictability, particularly with regard to motivation, follow-up and evaluation. There were also a differences between the municipalities and it appears that municipalities conducted more land allocation of teams to a greater extent inform, motivate, monitor and assess land allocation. The overall experience for the municipalities is that the land allocation system and work with land allocation works pretty well, but there are still areas for improvement. Most municipalities are in a development phases and there is hence reason to believe that the land allocation system in the future will become more transparent and predictable.

Cultural institutions that hold unique and valuable physical items only for restricted access untilnow are experiencing a change that demands them to take up the role of information providers aswell. International Dunhuang Project is a digitization project that has been taken as an example toinvestigate this phenomenon and more particularly issues of trustworthiness and how it can beestablished in the digital environment. Two concepts have been found to form the basis of itsassessment in the online world, authenticity and transparency. Authenticity is a concept borrowedfrom the existing practice of cultural institutions like museums and archives but transparency is anew demand that has come along with internet and the WWW. Through the examination ofcomponents of IDP's website like online documents, metadata and images along with interviewswith the producers of the project, an attempt has been made to understand how trustworthiness isperceived by the producers of the project and how they have implemented it on the material of theirwebsite. / Kulturinstitutioner som hittills bara gett endast begränsadtillgång till sina samlingar av unika och värdefulla fysiskaexemplar upplever nu en förändring som kräver att de ävenintar rollen som informationsleverantörer.Digitaliseringsprojektet International Dunhuang Projectanvänds som exempel i en undersökning om detta fenomen,i synnerhet kring frågor om trovärdighet och hur det kanfastställas i den digitala miljön. Två begrepp har visat sigligga till grund för bedömning av trovärdighet ionlinevärlden: autenticitet och genomsynlighet.Autenticitet är ett begrepp som lånats från befintliga praxishos kulturinstitutioner som museer och arkiv, mengenomsynlighet är ett nytt krav som tillkommit samtidigtsom internet och WWW. Genom undersökning av de olikaelement på IDP:s webbplats, t ex. online-dokument,metadata och bilder, tillsammans med intervjuer medprojektskaparna, har ett försök gjorts att förstå hurtrovärdighet uppfattas av projektskaparna och hur det harimplementerats på materialet på deras webbplats. / <p>Acknowledgments:I would like to thank the staff of the International Dunhuang Project, Ms. Susan Whitfield, Ms. VicSwift, Ms. Emma Goodliffe and Mr. Sam van Schaik for all the support they have offered meduring my stay at the British Library. This study would not have been completed without their helpand their insights. Also, I would like to thank my supervisor Mr. Mats Dahlstrom and Ms. ElenaMaceviciute, for their patience and the knowledge and tools they have provided me for therealization of this study. Moreover, Ms. Anna Brynolf who translated the abstract into Swedish.Lastly, Mr. Osama Mansour and Ms. Nina Hult for their comments which helped me to improve theshortcomings of my text.</p>

Crowdfunding är en ny metod för att finansiera företag och projekt som under senare år börjat få momentum. Genom att använda kunskapen och kapitalet hos ”crowden” finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts hållbara. Centralt inom alla finansieringsformer är förtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingföretag skapar förtroende till entreprenörer och finansiärer. Syftet med vår uppsats är följaktligen att utröna hur crowdfundingföretag hanterar och arbetar med förtroende mot entreprenörer och finansiärer. Totalt har sju intervjuer genomförts varav fyra var med grundare till ledande aktörer på den svenska marknaden för crowdfunding. Resultatet i studien visar på att crowdfundingföretagen arbetar med att överkomma den informationsasymmetrin som råder gentemot finansiärer och entreprenörer genom ett aktivt arbete med relationsskapande och transparens gentemot dessa. Samtidigt slås även fast att användandet av legala och tekniska strukturer för att uppnå ett förtroende inte är genomgående för de undersökta aktörerna.