<p>Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida. Detta innebär att inga lagar reglerar dess utformning, vilket gör att utseendet på rapporterna varierar från företag till företag.I jämförelse med andra länder ligger Svenska företag dock efter vad det gäller utvecklingen av hållbarhetsredovisningar. Denna vetskap gjorde oss intresserade att undersöka våra svenska företags engagemang och inställning till att hållbarhetsredovisa. Därav lyder vår problemformulering för denna studie: Hur och varför upprättar företag redovisning av sitt arbete för hållbar utveckling?</p><p>Vårt huvudsyfte med studien var att få en allomfattande bild över företags engagemang och inställning till att redovisa sitt miljömässiga och sociala ansvar gentemot omvärlden. Detta delades upp i ett antal delsyften där vi önskade redogöra för de utvalda företagens motiv till att hållbarhetsredovisa, diskutera företagens utformning av hållbarhetsredovisningen samt belysa hur hållbarhetsredovisningens trovärdighet påverkas av företagens engagemang för denna typ av arbete.</p><p>I undersökningen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod då vi i studien är ute efter att tolka och förstå företagens engagemang och inställning. Detta har bidragit till att vi utgått från den hermeneutiska kunskapssynen samt valt att belysa studiens problem och syften utifrån företagens perspektiv. Vi har använt ett deduktivt angreppssätt där de främsta teoretiska utgångspunkterna är Corporate Social Responsibility, intressentteori och legitimitetsteori. För datainsamling genomförde vi kvalitativa telefonintervjuer. Sex stycken stora företag ingår i undersökningen: SAS, Trelleborg, IKEA, Coop, Clas Ohlson samt Företag X som önskade vara anonym i studien. Dessa valde vi att dela in i tre olika kategorier baserat på hur långt de har kommit i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till är att företagen har en positiv inställning till att hållbarhetsredovisa, de visar på ett stort engagemang i dessa frågor. Det tycks finnas en medvetenhet hos företagen att ett hållbarhetsarbete och redovisningen av det är ett grundkrav för företagets fortsatta existens. Vad gäller motiven till att hållbarhetsredovisa handlar det främst om att tillfredsställa olika intressentgrupper. Här ligger fokus hos majoriteten av företagen på kunder men även medarbetare, ägare och investerare är betydelsefulla. Efter att ha diskuterat företagens olika utformning av deras hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att tillämpning av riktlinjer vid upprättandet samt extern granskning är viktiga inslag för att en hållbarhetsredovisning kan klassas som transparent och därmed anses som trovärdig.</p>

<p>Denna uppsats tar sin utgångspunkt i PR-världens anammande av bloggar. För denna studie undersöks bloggar som använts i PR- och marknadsföringssyfte där bloggens verkliga avsändare inte varit känd för majoriteten av bloggens läsare. Två specifika bloggar har valts ut för denna studie, bloggen Black Ascot som syftade till att skapa uppmärksamhet kring Malmö Opera samt bloggen Stefan The Swopper som var en del i en kampanj för Posten. Syftet med uppsatsen är att undersöka och därigenom ge kunskap om hur bloggar används och utformas i PR- och kampanjverksamhet. Därmed är syftet också att undersöka vilka de strategiska tankegångarna bakom de för uppsatsen utvalda bloggarna varit samt hur dessa bloggar kan anses vara förenliga med gängse PR-etik. Studien utgår från följande tre frågeställningar:</p><p> </p><ul><li>Hur har de PR-präglade bloggarna och dess innehåll utformats i förhållande till dess syften?</li><li>I vilken grad kan användning av bloggar inom PR och marknadsföring medföra några etiska problem?</li><li>Vilken betydelse har bloggarnas dialogiska funktioner i relation till etiska aspekter? </li></ul><p> </p><p>Studiens tillvägagångssätt består av att bloggarna i fråga har analyserats med hjälp av brukstextanalys. Utöver detta har också två personer intervjuats som haft del i respektive blogg. Resultat av brukstextanalys och transkriberade intervjuer analyseras och diskuteras sedan i relation till studiens teoretiska grund som återfinns i teori och forskning kring bloggar och bloggars användningsområden inom public relations samt etik. Därutöver återfinns också relevant tidigare forskning avseende liknande bloggar. Studiens diskussionskapitel är indelat i fyra huvudrubriker: <em>Utformning av de strategiska bloggarna</em>, <em>Black Ascot, Stefan The Swopper och PR-branschens legitimitetskris</em>, <em>Vikten av sanning och transparens </em>samt <em>PR-bloggarna i relation till etikkoder</em>. Diskussionen resulterar i att följande centrala slutsatser kan dras: De undersökta bloggarnas utformning och innehåll har till största del präglats av det syfte som hela tiden varit uppenbart. Det underliggande syftet har påverkat bloggarna så till vida att det format den historia som berättas i Black Ascot samt dess utformning som en kulturblogg. Stefan The Swopper har präglats av det underliggande syftet då uppdragsgivaren getts utrymme i både text och bild. I båda bloggarna har transparensen och sanningsenligheten varit bristande vilket måste anses problematiskt ur ett etiskt perspektiv. Däremot kan bloggarna inte anses vara manipulativa eller brista i respekten gentemot läsarna. De etiska problemen ställs också emot den dialogiska möjlighet som är förenat med bloggosfären vilket ur ett etiskt perspektiv måste ses som en fördel. Studiens intervjuresultat påvisar också att respondenterna anser att mycket av den kritik som riktats mot respektive blogg kommer sig av att bloggar är ett nytt forum för PR- och marknadsföringsaktiviteter. Huruvida detta är fallet kan inte bekräftas i denna studie men studiens teoretiska grund bekräftar att bloggar ofta upplevs som trovärdiga och tillförlitliga. Detta kan antas problematiserat av PR- och marknadsföringsaktiviteter i bloggar.</p><p> </p><p>I samband med att de centrala slutsatserna återges konstateras också att bristerna i transparens och sanningsenlighet öppnar upp för nya forskningsfrågor. Det finns exempelvis mycket att undersöka gällande bloggläsarnas uppfattning av hur såväl bloggosfären som PR-branschen har påverkats efter att bloggar av denna typ avslöjats ha bakomliggande intressen.</p>

<p>Uppsatsen avser att undersöka hur företag använder sig av sociala medier. Syftet är att undersöka dels hur användningen utav sociala medier går till rent organisatoriskt på de två valda företagen <em>SonyEricsson</em> (som driver en produktlanseringsblogg) samt <em>Fritidsresor</em> (som har en sida på Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frågeställningar gällande transparens, trovärdighet samt nya mediers påverkan att förändra existerande beteenden, ska uppsatsen även försöka klargöra vilka praktiker företagen använder sig av på plattformarna för att framstå som trovärdiga. Uppsatsens syfte utgår från följande frågeställningar:</p><ul><li>Vad kännetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna?</li><li>Vilka arbetssätt utvecklar företagen i relation till användningen av de sociala medierna? </li><li>Vilka strategier motiverar företagens närvaro på de sociala medierna?</li></ul><p>Metoden som valts för undersökningen är kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten på de sociala medierna (två från varje företag). Intervjuerna prövades senare mot teorier gällande avmystifierade ledarroller, auktoriteter, nya sätt att leda makt på samt kontrollera informationsflödet. Även resonemang om trovärdighet, medielandskapets förändring och den moderna konsumentens roll är väldigt centrala.</p><p>Uppsatsens slutsats är att den öppna kommunikationsmodellen på de sociala medierna företrädesvis gynnar företagen. Trots risken att få en dålig image eller minska sin försäljning genom att synliggöra kritik, så har plattformarnas besökare främst hittat dit på grund av sitt intresse för företaget i fråga. De praktiker som företagen aktivt använder sig av för att framstå som mer trovärdiga är ett regelbundet användande utav personlig transparens, vilket innebär att man synliggör privata sidor av sitt liv (Meyrowitzs så kallade ”mellanregioner”). Det kan göras genom att signera inlägg med namn, offentligöra sig med bild, kommunicera med ett informellt språk eller presentera delar av sitt privatliv på nätet. Andra metoder är att försöka bygga relationer till sina kunder, uppmuntra deltagarkulturer samt använda kundernas expertis till den egna marknadsföringen. Då kontrollen över informationsflödet har lämnat företagens händer sedan länge så gynnas företagen av att ha plattformar där de kan följa och <em>påverka</em> den offentliga dialogen som kunderna för om dem. Trots att företagen inte vill att plattformarna skall upplevas som alltför kommersiella och marknadsföringsinriktade, så kan dessa anses vara ett nutida sätt att försöka kontrollera informationen som handlar om dem och därmed också vara ett sätt att fortsätta styra och förvalta makten? Genom användningen av sociala medier har det uppstått ett antal förändringar inom organiseringen. Främst har den enskilda individen som är aktiv på plattformen ett större ansvar. Genom brukandet av sociala medier så har nya arbetsuppgifter tilldelats de involverade och personerna bör ha mycket kunskap om bland annat mediepolicys och företagets utbud. Även ett internt förtroende från företaget är essentiellt för att användningen skall kunna fungera snabbt och självständigt.</p>

<p>Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (”Koden”). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista. Vi fann att en stor del av de svarande redan idag valt att implementera Kodens reglementen. Vi fann även en allmän skepsis gentemot Koden. Skepsisen tycks bottna i en oro för ökade administrativa pålagor och försämrat styrelsearbete. Samtidigt uppvisas en låg grad av förståelse för de fördelar Koden sägs ha utifrån hur den är författad. Undersökningen påvisar att de som tillämpar Koden i hög grad är mer positiva till den än de som inte tillämpar den, samt att intresset för bolagsstyrningsrapporten är lågt. Fler undersökta bolag än väntat har redan idag i hög grad valt att implementera Koden, samtidigt som man uttrycker en allmän skepsis mot Koden. Vi tror framförallt detta bottnar i de ökade krav på väl fungerande Corporate Governance som ställs från institutionella ägare.</p>

<p>Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.</p><p>Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull.</p><p>För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.</p>

<p>The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report “Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet”. The report measures and ranks the quality of Swedishhealthcare. The purpose of this thesis is to describe if, and in that case how, doctors in theexercise of their profession are affected by governance through ”Öppna jämförelser”. Thestudy was carried out as a qualitative case study where six doctors from two different clinicswere interviewed.The results from this study show that ”Öppna jämförelser” does not affect doctors in theexercise of their profession to a large extent. It does however contribute to increasedprofessional knowledge. Audit and ranking is also seen as a ”carrot” to perform better. As atool to measure and rank the quality of healthcare, ”Öppna jämförelser” needs to be developand improved. The doctors argue that the measured indicators are blunt and that they do nothave any influence in what is being measured. ”Öppna jämförelser” is however perceived as agood initiative but would get more meaning for the doctors in the exercise of their professionif more and also other indicators would be included.</p> / <p>Hälso- och sjukvårdsorganisationer har traditionellt sett styrts, kontrollerats och granskats avprofessioner inom organisationen (Fölster et al., 2003). Under de senaste decennierna har detdock skett en institutionell förändring av den svenska sjukvården där styrningen gått från starkprofessionell styrning till mer av en marknadsliknande styrning (Sahlin-Andersson, 2006). Ioch med förändringen ställs det idag allt högre krav på att sjukvården skall öppnas upp förinsyn och göras granskningsbar (Levay & Waks, 2006). Styrning av sjukvården är dock inteoproblematiskt då professionellt arbete kännetecknas av tyst kunskap och hög grad avautonomi (jmf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001).Ett uttryck för den nya formen av styrning är den årliga publikationen av rapporten”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”. I rapportenrangordnas olika indikatorer på hälso- och sjukvårdens kvalitet på landstingsnivå. Syftet meddenna uppsats är att med hjälp av en fallstudie beskriva om, och i så fall hur, läkare i derasyrkesutövning påverkas av styrning i form av ”Öppna jämförelser”. Studien är en kvalitativfallstudie där sex läkare på två olika kliniker intervjuades.Resultaten av studien visar att ”Öppna jämförelser” inte påverkar läkare i derasyrkesutövning till särskilt hög grad men att rapporten bidrar till att kunskapen inomprofessionen ökar. Granskning och jämförelser ses även som en morot för att prestera bättre.Som verktyg för att mäta och rangordna sjukvårdens kvalitet behöver ”Öppna jämförelser”enligt våra respondenter utvecklas och förbättras. Läkarna menar att måtten är ”trubbiga” ochatt de själva inte har något inflytande över vad som mäts. Rapporten upplevs dock som ett brainitiativ men skulle få mer betydelse för läkarna i deras yrkesutövning om fler och även andraindikatorer skulle ingå.</p>

The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report “Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet”. The report measures and ranks the quality of Swedishhealthcare. The purpose of this thesis is to describe if, and in that case how, doctors in theexercise of their profession are affected by governance through ”Öppna jämförelser”. Thestudy was carried out as a qualitative case study where six doctors from two different clinicswere interviewed.The results from this study show that ”Öppna jämförelser” does not affect doctors in theexercise of their profession to a large extent. It does however contribute to increasedprofessional knowledge. Audit and ranking is also seen as a ”carrot” to perform better. As atool to measure and rank the quality of healthcare, ”Öppna jämförelser” needs to be developand improved. The doctors argue that the measured indicators are blunt and that they do nothave any influence in what is being measured. ”Öppna jämförelser” is however perceived as agood initiative but would get more meaning for the doctors in the exercise of their professionif more and also other indicators would be included. / Hälso- och sjukvårdsorganisationer har traditionellt sett styrts, kontrollerats och granskats avprofessioner inom organisationen (Fölster et al., 2003). Under de senaste decennierna har detdock skett en institutionell förändring av den svenska sjukvården där styrningen gått från starkprofessionell styrning till mer av en marknadsliknande styrning (Sahlin-Andersson, 2006). Ioch med förändringen ställs det idag allt högre krav på att sjukvården skall öppnas upp förinsyn och göras granskningsbar (Levay &amp; Waks, 2006). Styrning av sjukvården är dock inteoproblematiskt då professionellt arbete kännetecknas av tyst kunskap och hög grad avautonomi (jmf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001).Ett uttryck för den nya formen av styrning är den årliga publikationen av rapporten”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”. I rapportenrangordnas olika indikatorer på hälso- och sjukvårdens kvalitet på landstingsnivå. Syftet meddenna uppsats är att med hjälp av en fallstudie beskriva om, och i så fall hur, läkare i derasyrkesutövning påverkas av styrning i form av ”Öppna jämförelser”. Studien är en kvalitativfallstudie där sex läkare på två olika kliniker intervjuades.Resultaten av studien visar att ”Öppna jämförelser” inte påverkar läkare i derasyrkesutövning till särskilt hög grad men att rapporten bidrar till att kunskapen inomprofessionen ökar. Granskning och jämförelser ses även som en morot för att prestera bättre.Som verktyg för att mäta och rangordna sjukvårdens kvalitet behöver ”Öppna jämförelser”enligt våra respondenter utvecklas och förbättras. Läkarna menar att måtten är ”trubbiga” ochatt de själva inte har något inflytande över vad som mäts. Rapporten upplevs dock som ett brainitiativ men skulle få mer betydelse för läkarna i deras yrkesutövning om fler och även andraindikatorer skulle ingå.

Uppsatsen avser att undersöka hur företag använder sig av sociala medier. Syftet är att undersöka dels hur användningen utav sociala medier går till rent organisatoriskt på de två valda företagen SonyEricsson (som driver en produktlanseringsblogg) samt Fritidsresor (som har en sida på Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frågeställningar gällande transparens, trovärdighet samt nya mediers påverkan att förändra existerande beteenden, ska uppsatsen även försöka klargöra vilka praktiker företagen använder sig av på plattformarna för att framstå som trovärdiga. Uppsatsens syfte utgår från följande frågeställningar: Vad kännetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna? Vilka arbetssätt utvecklar företagen i relation till användningen av de sociala medierna? Vilka strategier motiverar företagens närvaro på de sociala medierna? Metoden som valts för undersökningen är kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten på de sociala medierna (två från varje företag). Intervjuerna prövades senare mot teorier gällande avmystifierade ledarroller, auktoriteter, nya sätt att leda makt på samt kontrollera informationsflödet. Även resonemang om trovärdighet, medielandskapets förändring och den moderna konsumentens roll är väldigt centrala. Uppsatsens slutsats är att den öppna kommunikationsmodellen på de sociala medierna företrädesvis gynnar företagen. Trots risken att få en dålig image eller minska sin försäljning genom att synliggöra kritik, så har plattformarnas besökare främst hittat dit på grund av sitt intresse för företaget i fråga. De praktiker som företagen aktivt använder sig av för att framstå som mer trovärdiga är ett regelbundet användande utav personlig transparens, vilket innebär att man synliggör privata sidor av sitt liv (Meyrowitzs så kallade ”mellanregioner”). Det kan göras genom att signera inlägg med namn, offentligöra sig med bild, kommunicera med ett informellt språk eller presentera delar av sitt privatliv på nätet. Andra metoder är att försöka bygga relationer till sina kunder, uppmuntra deltagarkulturer samt använda kundernas expertis till den egna marknadsföringen. Då kontrollen över informationsflödet har lämnat företagens händer sedan länge så gynnas företagen av att ha plattformar där de kan följa och påverka den offentliga dialogen som kunderna för om dem. Trots att företagen inte vill att plattformarna skall upplevas som alltför kommersiella och marknadsföringsinriktade, så kan dessa anses vara ett nutida sätt att försöka kontrollera informationen som handlar om dem och därmed också vara ett sätt att fortsätta styra och förvalta makten? Genom användningen av sociala medier har det uppstått ett antal förändringar inom organiseringen. Främst har den enskilda individen som är aktiv på plattformen ett större ansvar. Genom brukandet av sociala medier så har nya arbetsuppgifter tilldelats de involverade och personerna bör ha mycket kunskap om bland annat mediepolicys och företagets utbud. Även ett internt förtroende från företaget är essentiellt för att användningen skall kunna fungera snabbt och självständigt.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida. Detta innebär att inga lagar reglerar dess utformning, vilket gör att utseendet på rapporterna varierar från företag till företag.I jämförelse med andra länder ligger Svenska företag dock efter vad det gäller utvecklingen av hållbarhetsredovisningar. Denna vetskap gjorde oss intresserade att undersöka våra svenska företags engagemang och inställning till att hållbarhetsredovisa. Därav lyder vår problemformulering för denna studie: Hur och varför upprättar företag redovisning av sitt arbete för hållbar utveckling? Vårt huvudsyfte med studien var att få en allomfattande bild över företags engagemang och inställning till att redovisa sitt miljömässiga och sociala ansvar gentemot omvärlden. Detta delades upp i ett antal delsyften där vi önskade redogöra för de utvalda företagens motiv till att hållbarhetsredovisa, diskutera företagens utformning av hållbarhetsredovisningen samt belysa hur hållbarhetsredovisningens trovärdighet påverkas av företagens engagemang för denna typ av arbete. I undersökningen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod då vi i studien är ute efter att tolka och förstå företagens engagemang och inställning. Detta har bidragit till att vi utgått från den hermeneutiska kunskapssynen samt valt att belysa studiens problem och syften utifrån företagens perspektiv. Vi har använt ett deduktivt angreppssätt där de främsta teoretiska utgångspunkterna är Corporate Social Responsibility, intressentteori och legitimitetsteori. För datainsamling genomförde vi kvalitativa telefonintervjuer. Sex stycken stora företag ingår i undersökningen: SAS, Trelleborg, IKEA, Coop, Clas Ohlson samt Företag X som önskade vara anonym i studien. Dessa valde vi att dela in i tre olika kategorier baserat på hur långt de har kommit i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning. Slutsatserna vi kommit fram till är att företagen har en positiv inställning till att hållbarhetsredovisa, de visar på ett stort engagemang i dessa frågor. Det tycks finnas en medvetenhet hos företagen att ett hållbarhetsarbete och redovisningen av det är ett grundkrav för företagets fortsatta existens. Vad gäller motiven till att hållbarhetsredovisa handlar det främst om att tillfredsställa olika intressentgrupper. Här ligger fokus hos majoriteten av företagen på kunder men även medarbetare, ägare och investerare är betydelsefulla. Efter att ha diskuterat företagens olika utformning av deras hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att tillämpning av riktlinjer vid upprättandet samt extern granskning är viktiga inslag för att en hållbarhetsredovisning kan klassas som transparent och därmed anses som trovärdig.

Företag blir alltmer multinationella och detta har gjort dem beroende av en mer globaliserad syn på företagsstyrning. Därför fokuserar företag idag på att hitta förmågor och talanger som kan leda under globala förhållanden. Denna studie behandlar ämnet Global Talent Management (GTM), en personalplaneringsprocess som syftar till att skapa en grupp medarbetare med särskild god prestationsförmåga och hög potential, för att vidare utveckla dessa till att förverkliga företagets strategier. Prestationsmätning har använts sedan länge av företag men när det kommer till potential finns svårigheter i att kvantifiera detta då det är något som lätt blir subjektivt. Otydligheten som detta problem ger speglar sig även i hur transparenta företagen är med processerna av GTM i organisationen.Syftet med denna studie blir därför att kartlägga hur svenska företag använder GTM med särskilt fokus på variabeln potential och hur transparenta de är med sitt arbete i organisationen Syftet hoppas infrias genom att studera fyra multinationella företag med rötter inom den svenska servicesektorn. Detta har gjorts genom personintervjuer med medarbetare på respektive HR-avdelning. Studien har även gått djupare inom två av företagen då författarna intervjuat en mellanchef som plockat ut en talang samt talangen själv.Resultatet som fanns var att GTM är en process som skiljer sig från företag till företag men vad som gör det framgångsrikt är en tydlighet i arbete med processerna både angående potential och transparens. Då detta leder till en tydligare koppling till företagets strategier.