Abstract Title: ”A more humane and equal world” A consumers view on corporate social responsibility and the internet based apparel commerce. Author: Fanny Bergström & Isabelle Blanc Mentor: Emma Svensson Purpose: The purpose of this thesis was to examine the attitudes and experiences of consumers in relation to Internet based commerce and corporate social responsibility. The study is based on the following questions; 1. How do costumers perceive Internet based companies and their work with CSR-questions? 2. Is external communications, particularly social and environmental responsibility and transparency something that costumer’s request? And 3. Are there any differences between the different consumer groups’ opinions and attitudes on corporate social responsibility and sustainable development depending on their earlier experiences and understandings? Method/ Material: The results are based on a qualitative study built on four different focus group interviews. Each focus group consisted of five students studying at Uppsala University with either a main focus in sustainable development or any other subject. The interviews were constructed with the help of Krueger’s 1998 interview guide model and later vertically and horizontally analyzed. Main Results: The main results demonstrate that the interviewed consumers do not perceive that Internet based companies work with corporate social responsibility towards their costumers. Furthermore the results show that work with CSR is something that the participants find should be available for costumers, although other factors are of more value, for example price and product quality. The main results moreover demonstrate that there are significant differences between the two groups studied, where students with more knowledge about corporate social responsibility valued companies external communication on CSR more than students that did not have any previous knowledge. Number of Pages: 59 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communications, Department of Information Science, Uppsala University Term: Fall 2013 Keywords: Corporate social responsibility, consumption patterns, sustainable development, transparency, corporate abilities. / Sammanfattning   Denna studie syftar till att undersöka hur kunders attityder kring internetbaserad handel kopplat till corporate social responsibility (CSR) ser ut vid konsumtion av textil- och konfektionsvaror. Uppsatsen bygger på följande tre frågeställningar: Hur upplever konsumenterna de internetbaserade företagens arbete med CSR-frågor? Efterfrågas extern kommunikation gällande CSR-arbete samt transparens från konsumenterna? Finns det någon skillnad mellan olika konsumentgruppers åsikter och attityder beroende på tidigare erfarenheter och kunskapsgrad gällande CSR och hållbar utveckling?   Teorierna som använts behandlar transparens, intressenters påverkan och konsumtion. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer. De fyra fokusgrupperna delades in i två kategorier; studenter som studerar hållbar utveckling eller miljö, respektive studenter med övrig studieinriktning.    Resultaten av undersökningen tyder på att det finns en skillnad mellan olika konsumentgruppers åsikter och attityder gällande företagens arbete med ansvarsfullt företagande. Konsumenterna värdesätter i de flesta fall företagens corporate abilities högre än dess arbete med CSR. Enligt våra resultat efterfrågar konsumenterna dessutom en högre grad transparens och ett CSR-arbete som integreras i hela företagets verksamhet. Respondenterna ser CSR som ett sätt för företagen att vinna marknadsandelar snarare än arbete för hållbar utveckling. Resultaten visar också att ju högre kunskaps- och intressegrad konsumenten uppvisar gällande CSR-frågor, desto större chans att konsumtionsmönstret förändras i och med information om företagens arbete med dessa frågor.   Nyckelord: Corporate social responsibility, konsumtionsmönster, corporate abilities, hållbar utveckling, transparens

Den finansiella marknaden präglas av ett stort antal regelverk och den tredje januari 2018 infördes MiFID II som kom att påverka samtliga aktörer på marknaden. Målet med regelverket var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet genom att ställa högre krav på de finansiella instituten att redogöra dolda kostnader och avgifter. Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera hur den finansiella rådgivaren påverkats och granska utifrån rådgivarens perspektiv, om kundernas förhandlingsposition förstärkts av MiFID II. Detta har genomförts med att ett antal intervjuer har hållits med finansiella rådgivare från olika finansiella institut. Resultatet påvisar att rådgivarens arbetsbörda har höjts mycket både före och efter kundmötet. Regelverket medför förhöjda kostnader och risker för företagen samtidigt som de kan skapa fördelar på längre sikt. För kunden varierar upplevelsen och nyttan av regelverket beroende på dennes finansiella kunskap.

Under senare tid har allt fler företag börjat hållbarhetsredovisa, vilket innebär att de på årlig basis sammanställer och kommunicerar information om miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av sin verksamhet. Hållbarhetsredovisning kan stötta hållbar utveckling på två huvudsakliga sätt. För det första kan det öka transparensen i samhället genom att förbättra tillgång till samt utgöra en plattform för att lämna och hantera hållbarhetsrelaterad information om företag. För det andra kan det stärka hållbarhetsarbete inom företag genom att de får insikt i hur de inverkar på omvärlden samt bereder dem strukturer och mål för hållbarhetsarbete. För att fylla dessa funktioner krävs emellertid att företag inkluderar aktörer som påverkas av och påverkar företaget, s.k. intressenter, i upprättandet av hållbarhetsredovisningen. En central princip inom hållbarhetsredovisning är följaktligen intressentinkludering. I denna uppsats utvärderar och jämför jag intressentinkludering i hållbarhetsredovisning i det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia genom innehållsanalys av tio hållbarhetsredovisningar från företag i respektive land. Jag finner, i likhet med tidigare forskning, att intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig, särskilt i utvecklingslandet Colombia. Härtill bidrar jag till existerande forskning genom att närmare beskriva på vilket sätt intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig samt skiljer sig mellan det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia.

Världen står inför en framtid där det enskilda resandet måste minska i och med att koldioxidutsläppen ökar och luftkvaliteten försämras. Resor med mobilitetstjänster kan vara ett sätt att resa hållbart och därmed adressera våra hållbarhetsproblem. Mobilitetstjänster kombinerar flera färdsätt i en och samma tjänst, utmaningen med nya resetjänster är att motivera användare till anpassning av sitt beteende gentemot färdmedel och behov, samt att få dem att engageras till en långsiktig användning. För att mobilitetstjänster ska fungera i samhället krävs det att de engagerar användarna till att förändra sina resvanor, exempelvis genom incitament som visar på att ett alternativ är bättre än ett annat. Att resa med mobilitetstjänster som kan visa på konsekvenser vid val och nyansera information kan vara en lösning på utmaningen med enskilda resor och otydlig information till användare. Spelifiering har tidigare använts i digitala tjänster som ett sätt att öka engagemang och motivation -därför finns det potential att använda det i kontexten mobilitetstjänster med. Studien har undersökt hur spelifiering som verktyg kan öka transparensen vid val. Med en designorienterad ansats har kvalitativa intervjuer och utvärdering legat till grund för studien. Fyra riktlinjer har identifierats genom en förstudie. Riktlinjerna utvärderades i en prototyp som representerade en spelifierad digital tjänst för mobilitetstjänster, där användares val i tjänsten var i fokus.

Den 31 december 2016 blev nya regler om utformningen av revisionsberättelser för börsnoterade bolag gällande. En bakgrund till implementeringen var att det fanns uppfattningar om att revisorer på ett tydligare sätt skulle redovisa det som framkommit genom revisionen i revisionsberättelsen. Externa intressenter till börsnoterade bolag skulle därigenom få tillgång till mer kvalitativ information. Till intressenter som har behov av sådan information hör kreditgivare, vilka behöver kunna bedöma bolags förmåga till återbetalning. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilken påverkan de nya tilläggen i revisionsberättelsen har haft på bankers kreditgivningsprocess vid beslut om kreditgivning till börsnoterade bolag. Det har undersökts genom att utföra åtta stycken intervjuer med kreditgivare till börsnoterade bolag. Studiens resultat tyder på att revisionsberättelsen inte har ansetts utgöra ett betydelsefullt underlag varken före eller efter det att förändringen trädde i kraft. Det indikerar att de nya tilläggen inte har haft någon påverkan på bankernas beslut om kreditgivning.

Denna uppsatsen granskar Amy Kinds argument för kvaliarealism. I artikeln från 2008, ”How to Believe in Qualia”, hävdar hon att transparenstesen utgör ett hot mot kvaliarealism. En stor del av min uppsats handlar därför om att undersöka hennes avfärdande av transparenstesen. Uppsatsen ger henne ett visst, men inte fullt, stöd i detta och följaktligen också ett visst stöd för kvaliarealism. Samtidigt visar uppsatsen på andra argument gentemot transparenstesen, som också utgör ett hot mot kvaliarealism. / In this thesis Amy Kind’s argument for qualia realism is scrutinized. In the paper from 2008, “How to Believe in Qualia”, she claims that the transparency thesis pose a threat to qualia realism. A major part of this thesis therefore deals with investigating her refutation of the transparency thesis. The thesis gives her some, but not fully, conclusive support and consequently gives some support for qualia realism. The thesis also sets out other arguments against the transparency thesis, arguments which however pose a threat to qualia realism.

Denna uppsatsen granskar Amy Kinds argument för kvaliarealism. I artikeln från 2008, ”How to Believe in Qualia”, hävdar hon att transparenstesen utgör ett hot mot kvaliarealism. En stor del av min uppsats handlar därför om att undersöka hennes avfärdande av transparenstesen. Uppsatsen ger henne ett visst, men inte fullt, stöd i detta och följaktligen också ett visst stöd för kvaliarealism. Samtidigt visar uppsatsen på andra argument gentemot transparenstesen, som också utgör ett hot mot kvaliarealism. / In this thesis Amy Kind’s argument for qualia realism is scrutinized. In the paper from 2008, “How to Believe in Qualia”, she claims that the transparency thesis pose a threat to qualia realism. A major part of this thesis therefore deals with investigating her refutation of the transparency thesis. The thesis gives her some, but not fully, conclusive support and consequently gives some support for qualia realism. The thesis also sets out other arguments against the transparency thesis, arguments which however pose a threat to qualia realism.

Inledning: Efter ett EU-direktiv infördes under år 2017 en ny lag som innebär att företag som uppfyller vissa krav måste hållbarhetsredovisa. I EU-direktivet nämns transparens som en viktig faktor.  Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av legitimitets- och intressentteorin skapa en förståelse för hur transparens inom hållbarhetsredovisning har utvecklats i samband med det nya lagkravet för fyra svenska företag. Syftet är även att se om det finns skillnader i utvecklingen mellan två branscher.  Metod: I studien har författarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys studerat fyra olika företag från två olika branscher för att mäta hur transparensen i deras hållbarhetsredovisningar har förändrats i samband med införandet av lagkrav. Det har ävens gjorts en komparativ analys mellan de två branscherna för att se hur eventuella skillnader i utveckling mellan branscherna ser ut. Slutsats: Analysen visar att utvecklingen av transparens på flera sätt har utvecklats på ett positivt sätt. Tre av de fyra företagen i studien redovisar en ökning av transparens och båda branscherna visar i sin helhet på ökning av transparensen.

Marknadsföring är något som ständigt förändras. I takt med att ny teknik uppfinns så uppstårnya annonseringsmöjligheter. Detta kan leda till en mer personanpassad marknadsföring. Omdetta går för långt med för mycket personlig dataanvändning kan det dock leda till attkonsumenten får en negativ bild av marknadsföringen. Denna studie syftar till att undersökanågra av de aspekter som behandlar detta, framförallt positionering och köphistorik, för att sehur de påverkar konsumenternas uppfattning av reklam. Studien grundar sig på enenkätundersökning där ett antal scenarion presenterades där respondenten sedan fick svara påhur denne hade reagerat i olika situationer. Resultatet av detta visar på att positionsbaseradmarknadsföring lätt kan bli för personlig och därmed upplevas som något negativt. Det tyderäven på att ett aktivt val i vad man vill använda sig av för olika funktioner spelar stor roll förhur reklam upplevs.

Ibland går livet upp och ibland går livet ner. Detta gäller för såväl privatpersoner som företag. I vissa fall kan det gå så långt att ett företag hamnar i obestånd och behöver ta till med extern hjälp för att komma ur sin ekonomiskt trängda situation. Ett verktyg är att med hjälp av en rekonstruktör ansöka och genomföra  en företagsrekonstruktion.  Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur stor inverkan ett företags förtroende inom affärsrelationer har på utgången av en företagsrekonstruktion. Fallstudieobjekt är Powertools Sweden AB, som genomgått en rekonstruktion under 2020 och början på 2021. Genom att titta närmre på Powertools och relationerna till deras leverantörer, har förtroendets påverkan på rekonstruktionen studerats. Denna studie har byggts upp via VD:n, en styrelsemedlem, två leverantörer och den aktuella rekonstruktören. Metoden som valdes för att svara på syftet var kvalitativ med huvudsakligt fokus på intervjuer.  Fallstudiens resultat visar att kommunikation och transparens var huvudsakliga framgångsfaktorer för förtroende inom en affärsrelation. Genom att en relation besitter dessa egenskaper kunde förtroendet nyttjas för att genomgå en lyckad rekonstruktion och fortsätta driva verksamheten. På så vis kunde studien påvisa en central betydelse av att ha förtroende i affärsrelationerna för företaget som genomgått en företagsrekonstruktion med lyckad utgång.