Svenska försvarsmakten utvecklar sedan en tid ett datoriserat ledningstödssystem (FUM SLB) som skall stödja ledning vid markstrid. Problem har uppstått med de i systemet ingående symbolerna vad gäller synlighet mot bakomvarande kartgränssnitt. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka om symboler med tilläggseffekter såsom skuggverkan och transparent ifyllnad ökar i synlighet jämfört med symboler utan tilläggseffekter. Synlighet definieras i rapporten som urskiljningsbarhet av symbolerna mot bakomvarande kartgränssnitt och urskiljningsbarhet av detaljer i symbolerna. Såväl kvantitativa undersökningar som kvalitativa har genomförts. I de kvantitativa undersökningarna kan inte ökad synlighet fastställas på grund av varierande resultat. För de kvalitativa undersökningarna har symbolen med skuggverkan upplevts öka i synlighet jämfört med symbolen utan tilläggseffekter.

Flera undersökningar de senaste åren tyder på att den ekologiska trenden är här för att stanna. Konsumenter har blivit alltmer kräsna i valet av produkter och vill få information om produkternas innehåll och tillverkning. Samtidigt väljer många företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete tyst eller ibland inte alls.   Uppsatsens undersökning har utformats för att om möjligt överkomma detta kommunikationsglapp mellan konsument och företag genom att studera hur ett mer miljövänligt textilt material kommuniceras idag. Syftet med studien har alltså varit att undersöka hur konfektionsföretag kan kommunicera återvunnen polyester så att det gröna budskapet når konsumenten och skapar kunskap/kännedom.   I den inledande delen av studien undersöks konsumenternas kunskap/kännedom och attityd till återvunnen polyester genom en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet visade att det råder osäkerhet kring återvunnen polyester och hur miljövänligt materialet är. Ändå uppgav 75 procent av de tillfrågade respondenterna att de ibland eller alltid tänker på hur miljön påverkas vid tillverkning och konsumtion av kläder.   För att kartlägga hur företagens kommunikation kan förbättras genomfördes intervjuer via mail med tre svenska konfektionsföretag. Företagen uppgav att miljöengagemanget hos deras konsumenter varierar och att de var osäkra kring konsumenters kunskapsnivå om återvunnen polyester. Företagen var överens om att ingående information är bra.   Svaren från enkäten och konfektionsföretagen pekar på att kommunikationen på hängetiketter och hemsidornas produktsidor behöver vara mer ingående, tydlig och transparent. För att möjliggöra att fler kundgrupper nås av budskapet kan kommunikationen av återvunnen polyester på hängetiketter framställas i tre steg så att konsumenten 1. förstår varför den ska göra något, 2. kollektivet belönar agerandet och 3. ser de personliga fördelarna.   Avslutningsvis indikerar studien på att kunskap leder till ökat intresse och agerande vilket skulle kunna innebära en stärkt ekotrend. Kommunicera mera!

Bakgrund och problem: Svenska banker har de senaste åren utökat hållbarhetsarbetet mendet finns fortfarande många områden där kraven inte uppfylls, däribland miljöområdet.Växthusgasutsläpp till följd av svenskars sparande på världens börser motsvarar utsläppenfrån deras konsumtion, boende och resor. Finansiella företag är vana att hantera risker, men i och med klimatförändringarna tillkommer nya utmaningar. Banker spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna, men idag är transparensen bristande vilket gör det svårt för kunder att ta klimatsmarta beslut. ● I vilket syfte arbetar banker för att minska sin klimatpåverkan? ● Hur arbetar banker för att minska klimatrelaterade risker? ● Hur kan ökad transparens påverka bankers klimatpåverkan? Syftet med studien är att beskriva varför banker arbetar med klimatrelaterade frågor,hur de förhåller sig till klimatrelaterade risker samt hur ökad transparens mot intressenter påverkar omfattningen av bankers klimatarbete. Studien bygger främst på kvalitativ insamling av data. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv ansats med inslag av en induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med fem banker, Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och Swedwatch för att erhålla olika perspektiv på problemområdet. Bankerna arbetar för att minska sin klimatpåverkan för att stärka sina varumärken, reducera ryktes- och klimatrelaterade risker samt för att skapa förutsättningar för långsiktig lönsamhet. De klimatrelaterade riskerna hanteras i kreditgivningen och i bedömningen avinvesteringar. Ökad transparens kan påverka bankernas klimatpåverkan genom att välinformerade kunder kan ta mer klimatsmarta beslut samt att ökad transparens driver på konkurrensen mellan bankerna vilket i sin tur driver på dem att minska deras klimatpåverkan.

The transparency within sustainability reporting has been criticized during a long period of time. This can be explained by, among other things, inadequate comparability, balance and clarity in sustainability reporting. When the transparency is inadequate, the stakeholders can lose the reliance in the companies which could adversely affect the companies. Within the Swedish forestry industry, there is a great deal of tension between the companies and its stakeholders. It partly depends on the great number of parties who must share the areas of the forest. The stakeholders therefore demand greater transparency regarding the companies’ environmental impact and preventive environmental work. The lack of transparency resulted in introducing a new Swedish law in 2017. The new law aims to improve the transparency by making sustainability reporting mandatory. Previous studies believe that the introduction of regulatory sustainability reporting will improve the quality of the reports and thus transparency will increase. It is these changed conditions in sustainability reporting that have led to the research question: How has the transparency been affected by mandatory sustainability reporting within the Swedish forestry industry? In order to answer the research question, a qualitative content analysis was conducted on five forestry companies’ sustainability reports between the years 2015-2018. The qualitative content analysis is based on comparability, balance and clarity which all contribute to the transparency. The three concepts have been operationalized through a categorization matrix. This matrix has been used to analyze the 20 sustainability reports. The study has also applied both the legitimacy theory, and the stakeholder theory to create understanding of how the introduction of mandatory sustainability reporting has affected the transparency. The result showed that the transparency overall stayed relatively unchanged throughout the four years. The comparability showed a slight negative change, while the clarity showed a slight positive change. The balance was almost unchanged throughout the studied years. This can be explained by companies’ pursuit for legitimacy leading to an undermining of the transparency. Another possible explanation is that the new law has had no effect after two years and that transparency will improve over time. The study also showed that the transparency is deficient both before and after the introduction of the new law.

Denna studie har haft som syfte att förklara hur ytterligare hållbarhetskriterier kan förbättrahållbarhetspotentialen inom offentlig upphandling. I studien har tolv upphandlare, i tolvsvenska kommuner, intervjuats för att samla in data om hållbarhetskriterier och nyttjandetav standardiserade lösningar. Kvalitativ metod har använts för att tolka och analyserainsamlade data. Resultatet visar på stora skillnader i hållbarhetsarbetet inom offentligupphandling mellan de deltagande kommunarderna men också mellan de två folktätasteregionerna i Sverige, Region Stockholm och Västra götalandsregionen. Kriterier ochstandardiserade lösningar är något som efterfrågas av samtliga kommuner samtidigt somarbetet för hållbar utveckling ser mycket olika ut mellan de olika kommunerna. Tidigareforskning kring organisationsstrukturen hos kommuner, som en mycket påverkande faktori beslutsfattande, samt att behovet av utveckling mot hållbarbarhetskriterier och flerstandardiserade lösningar har ökat, styrks. Hållbar offentlig upphandling kan inte än ansesvara ett etablerat arbetssätt för Sveriges kommuner då pris och kostnad fortfarandedominerar merparten av alla upphandlade produkter och tjänster. Samarbete, dialoger ochrelationsbyggande åtgärder, med andra kommuner, men även med privata företag ochleverantörer förväntas öka antalet positiva effekter inom hållbar offentlig upphandling ochrekommenderas därför som direkta åtgärder. / The purpose of this study was to explain how enhanced sustainability criteria’s can improvethe sustainability potential of public procurement. Through the study, twelve purchasers,in twelve Swedish municipalities, were interviewed to collect data on sustainability criteriaand the use of standardized solutions. The qualitative methodology has been used tointerpret and analyse collected data. Results show extensive differences in the sustainabilitywork for public procurement between the participating municipalities, but also between thetwo most densely populated regions in Sweden, the “Stockholm region” and”Västragötaland region”. Criteria’s and standardized solutions are equally demanded by allmunicipalities, while their work for sustainable development differs a lot. Previous researchon the organizational structure of municipalities, as a very influential factor in decisionmakingand need for development towards sustainability criteria’s, is strengthened by thefact that more standardized solutions have been created. Although, Sustainable publicprocurement cannot yet be the definition for Swedish municipalities way of working, sinceprice and cost factors still dominate most of all procured products and services. Collaboration, enhanced dialogues, and relationship-building measures betweenmunicipalities, but also including private companies and suppliers, are expected to increasethe number of positive effects in sustainable public procurement. Such measures aretherefore of direct recommendation for the future.

Företag verksamma inom modebranschen har idag en stor förväntan från omvärlden att agera hållbart i de handlingar de genomför. De senaste åren har kunskapen från konsumenterna ökat gällande de globala hållbara problemen inom de sociala, ekonomiska och ekologiska sektionerna. I denna studie identifieras hur svenska modeföretag praktiserar hållbar marknadsföring, samt hur faktorerna varumärke, transparens samt greenwashing inom hållbar marknadsföring påverkar förtroendet för modekonsumenter tillhörande generation Y. En teoretisk referensram upprättades med en teoretisk modell om hur de olika faktorerna påverkar förtroendet hos konsumenterna. Data som ligger som underlag till analysen samlades in genom intervjuer med de tre svenska modeföretagen H&M, ARKET och Nudie Jeans samt två fokusgrupper med konsumenter tillhörande generation Y. I analysen framgår det hur de svenska modeföretagen använder sig av direkt respektive indirekt kommunikation av det hållbarhetsarbete som de bedriver. Dessutom framgår det ur studiens analys att varumärke samt transparens påverkar förtroendet från konsumenter i generation Y positivt, men att greenwashing påverkar förtroendet negativt. / Companies that are currently operating in the fashion industry have strong expectations from the outside world to act sustainable in their actions. In recent years, the consumer knowledge regarding the sustainable problems in the social, economic and ecological sectors have increased. This study identifies how Swedish fashion companies practice green marketing, and how brand, transparency and greenwashing as factors in sustainable marketing affect the trust of consumers belonging to generation Y. A theoretical framework was established with a theoretical model on how the various factors affect consumer trust. The data that the analysis of the study was based up on, was collected through interviews with the three Swedish fashion companies H&M, ARKET and Nudie Jeans, as well as two focus groups with consumers belonging to generation Y. The analysis shows how the selected Swedish fashion companies use direct and indirect communication in their sustainability work. Additionally, it is shown from the study's analysis that branding and transparency affect consumer trust positively, but that greenwashing has a negative effect on consumer trust.

Det har blivit allt vanligare att modeföretag börjar implementera CSR och transparens i sina verksamheter i syfte att upplysa konsumenter om deras hållbarhetsarbete och ansvarstagande. Som konsument kan det dock vara svårt att uppfatta och tolka informationen angående dessa områden som företaget haft för avsikt. Studien undersöker hur de två generationerna Baby Boomers och Generation Y uppfattar fenomenet hållbart mode, CSR och transparens och vilka faktorer som påverkar köpintentionen hos Baby Boomers och Generation Y från företag som engagerar sig i dessa områden. Det genomfördes totalt 18 semistrukturerade intervjuer varav hälften av informanterna tillhörde Generation Y i åldrarna 22 - 28 och resterande tillhörde Baby Boomers i åldrarna 54 - 61. I intervjuerna fick informanterna beskriva deras åsikter och uppfattningar kring hållbart mode, CSR och transparens och hur de uppfattat kommunikationen av dessa. Efter en tematisk analys av det empiriska datamaterialet har det kunnat fastställas att både Generation Y och Baby Boomers uppfattat kommunikationen av modeföretags hållbarhetsarbete, CSR och transparens som både otydlig och svårtillgänglig. Den information som kommunicerats har därmed mottagits med viss grad av skepsis. Samtliga respondenter framhöll att CSR och transparens inom modeindustrin är viktigt att implementera och kommunicera men konsensus rådde att dessa i slutändan inte påverkar deras köpintention nämnvärt. / It has become increasingly common for fashion companies to implement CSR and transparency in their businesses in order to inform consumers about their sustainability work and responsibility. As a consumer, however, it can be difficult to perceive and interpret the information regarding these areas that the company intends to. The study examines how the two generations of Baby Boomers and Generation Y perceive the phenomenon of sustainable fashion, CSR and transparency and what factors affect the buying intention of Baby Boomers and Generation Y from companies that engage in these areas. A total of 18 semi-structured interviews were conducted, of which half of the informants belonged to Generation Y between the ages of 22 and 28 and the rest belonged to Baby Boomers aged 54 - 61. In the interviews, the informants described their views and perceptions about sustainable fashion, CSR and transparency and how they perceived the communication of these concepts. After a thematic analysis of the empirical data material, it has been established that both Generation Y and Baby Boomers perceived the communication of fashion companies' sustainability work, CSR and transparency as both unclear and difficult to access. The information communicated has thus been received with some degree of skepticism. All respondents stated that CSR and transparency in the fashion industry are important to implement and communicate, but consensus was that these ultimately did not significantly affect their buying intention.

No description available.

Företag förväntas vara transparenta i sin hållbarhetsredovisning, men tidigare studier visar på att företag tenderar att undanhålla negativ information, och enbart förmedla positiv information. Därigenom brister ofta hållbarhetsrapporter vad gäller transparens-, och balansprincipen, vilka innefattar en korrekt återspegling av företagets verklighet, samt en balans mellan positiva och negativa aspekter på hållbarhet. Denna studie syftar därför till att undersöka vilken negativ information företag på Nasdaq Stockholm avslöjar i sina hållbarhetsrapporter, samt att bidra med förståelse för vad avslöjanden av negativ information kan bero på. Studien förhåller sig dels till resultat från tidigare forskning, dels teorier och ideologier inom hållbarhetsrapportering. För att verkställa studien med dess syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 65 stora företag på Nasdaq Stockholm, vars hållbarhetsrapporter studerades genom en innehållsanalys. Resultatet av studien bidrar med bevis för att majoriteten av den negativa information börsnoterade företag i Sverige avslöjar berör området miljö. Vidare konstaterar studien att företag med fler antal anställda, fler antal sidor hållbarhetsrapport, samt företag som tillämpar GRI-standarder avslöjar negativ information i högre utsträckning än företag med färre anställda, färre antal sidor, samt företag som inte tillämpar GRI-standarder.

Den traditionella svenska idrottsmodellen lutar sig tungt åt det ideella engagemanget. Särskilt inom barn och ungdomsidrott, där det vanligen är föräldrar och eldsjälar ser till att idrottsföreningen håller sig flytande. I Sverige finns det drygt en halv miljon ledare inom idrottsrörelsen, var av majoriteten är ideella, vilket formar en idrott tänkt för alla (RF:s Stadgar 2021). Idrott är, och har blivit mycket mer än bara rörelseglädje. Idrott åstadkommer känslor och engagemang, och inte minst, pengar. Problematiken infaller när den ideella föreningen förvaltar lika mycket kapital som ett mellanstort svenskt företag, där de ska balansera ideellt engagemang med en elitprestation. Den enkla lösningen på problemet är en avlönad styrelse vars uppdrag är att administrera föreningen, samtidigt tillgodose balansen mellan ideella- och kommersiella intressenter. Hur balansfördelningen faktiskt ska ske råder det delande meningar om.  En del argumenterar för hur idrotten skulle må bra av fler kommersiella aktörer och det kapital det medför. Medan andra diskuterar vilka negativa konsekvenser det skulle kunna anbringa föreningen och idrotten som helhet. Efter genomförda intervjuer med två elitföreningar samt en granskning av deras verksamhetsberättelser samt årsredovisning tycks det finnas ett recept för hur en balans ska kunna uppstå. Ledningen behöver medlemmarnas förtroende och beslut bör ske transparent med föreningens intressenter för att bygga upp ett positivt förtroendekapital. Därefter kan ett engagemang kring föreningens varumärke utvecklas med en autentisk publikupplevelse. Kommersiella intressenter ska vara välinformerade kring föreningens ekonomiska situation. Idrottsklubbarna beskriv sina kommersiella intressenter som samarbetspartners där det sker ett internt utbyte. Beroende på föreningens storlek har de möjlighet att skapa ett internt företagsnätverk, vilket gynnar kommersiella intressenter. Bland annat genom att knyta företagskontakter samt att de associeras med ett starkt varumärke. / The traditional Swedish sports model leans heavily on non-profit involvement, especially in children and youth sports, where parents and enthusiasts usually make sure that the sports association stays afloat. There are just over half a million leaders in the sports movement in Sweden, each of the majority non-profit, which shapes a sport intended for everyone (RF: s Stadgar 2021). Sport has become much more than just the joy of movement. Sport evokes emotions and commitment, and not least money. The problem arises when the non-profit association manages as much capital as a medium-sized Swedish company, where they must balance non-profit involvement with elite performance. The simple solution to the problem is a paid board whose task is to administer the association while satisfying the balance between non-profit and commercial stakeholders. There are divided opinions on how the balance distribution should take place. Some argue that the sport would feel benefit from more commercial players and the capital it brings. In comparison, others discuss what negative consequences it could have on the association and sports. After conducting interviews at two elite associations and reviewing their annual, there seems to be a recipe for how to achieve a balance. The management needs the members' trust, and decisions should be made transparently with the association's stakeholders to build a positive trust capital. After that, a commitment to the association's brand can be developed with an authentic experience. Commercial stakeholders must be well informed about the association's financial situation. The sports clubs describe their commercial stakeholders as partners where there is an internal exchange. Depending on the association's size, they can create an internal corporate network, which benefits commercial stakeholders—among other things, making corporate contacts and associating them with a strong brand. Something that benefits both parties.