Allt fler krav har ställts mot företag att göra omställningar i försörjningsleden för att skapa hållbara och transparenta verksamheter. Att göra en omställning från den traditionella verksamheten är ett enormt arbete som kan skapa en hel del utmaningar. Implikationer som uppstår från omställningsarbetet omfattar inte minst miljömässiga utmaningar som till exempel spårning av koldioxidutsläpp i försörjningsleden. Även teknologiska och juridiska utmaningar har visat sig, som behovet av nya kraftigare system för övervakning av produkter eller anpassning efter ny komplicerad lagstiftning om hållbarhetsrapportering. För grossistorganisationer är dessa utmaningar väldigt viktiga att överkomma eftersom grossister köper och säljer i stora kvantiteter och har således en väsentlig påverkan på hållbara produkter och transparent företagspraxis i försörjningsleden. Bortsett från utmaningarna finns det även möjligheter för verksamheterna utöver att bidra till en mer hållbar och miljövänlig värld som tillkommer med övergången till ökad transparens. Tidigare forskning visar att övergången mot en transparent affärsverksamhet är svår men ingen forskning har tidigare beskrivit grossistorganisationers perspektiv om tillvägagångssätt för mer hållbara försörjningsled.Den kvalitativa studien är en tvärsnittsstudie med fyra fall som innefattar fem semistrukturerade intervjuer med fyra svenska grossister. Forskningsmetoden möjliggör för en ökad förståelse för hur svenska grossister praktiskt arbetar med transparens i försörjningsled, där särskilt fokus i studien ligger på teknologiska hjälpmedel. Den teoretiska referensramen bygger på forskning inom området med studier och litteratur om teknologi som hjälpmedel till ökad transparens och undersökning av ny lagstiftning. I empirikapitlet presenteras resultaten från de digitala intervjuerna, där det konstateras att grossister även använder hållbara metoder och strategier, såsom uppförandekoder, för att öka transparensen i försörjningsledet.Analysen sammankopplar grossisternas åsikter och tolkningar om transparens i försörjningsledet med tidigare forskning. De kvalitativa intervjuerna som genomfördes med hjälp av den teoretiska referensramen har utmynnat till en ökad förståelse i utmaningar och möjligheter från grossistorganisationernas perspektiv och förklaring till hur dessa utmaningar har framstått. Föreliggande studie bidrar således med insikter om praktiska hinder med omställningen mot transparenta och hållbara försörjningsled samt teoretisk förklaring till underliggande mekanismer för teknologisk transparens i grossistsektorn och möjliga förbättringar för juridiska organ. Ytterligare förklaras det att övergången till transparenta och hållbara försörjningsled öppnar ekonomiska och strukturella möjligheter som samarbeten med hållbarhetsfokuserade organisationer och således långsiktig vinst. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser.

Abstract Title: The core of successful crisis communication? A study of external transparency in preventative crisis communication through a company perspective. Authors: Caroline Ehrning & Frida Kempe. Aim: This study examines how four companies proactively work with external transparency within preventing crisis communication. Research problem: There are gaps in the research of preventative crisis communication, not at the least in correlation with transparency. Method/material: We have conducted qualitative interviews with people who all hold leadership positions in the communications departments at four companies. Theoretical framework: In this study the following theoretical framework have been used; transparency theory, issues management, reputation management and communication effect theory. Main results: Three of the four companies use external transparency to prevent crises, but the way they apply transparency differ. The majority of the work is directed towards media, because of its power. Further can be noted that all companies, except but one, could identify potential improvements in their work with external transparency as a tool to prevent the dimension of the crisis. Social importance: We hope to contribute to the research about how transparency is, and can, be used in the preventative crisis communication. Number of pages: 48 Course: Media and communication studies C. Department: Department of informatics. University: Uppsala University. Period: HT 2015. Tutor: Therese Monstad.

I dagens samhälle är Corporate Social Responsibility (CSR) ett omtalat och aktuellt ämne. Det främjar hållbar utveckling och innefattar det ansvar som företag förväntas ta för sin samhällspåverkan ur socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. I takt med att allmänhetens intresse för CSR växer, ökar pressen att företag ska implementera och aktivt arbeta med dessa frågor. Vidare efterfrågas en tydlig redovisning av arbetet för att företagsintressenter ska kunna ta del av informationen. Denna uppsats syftar till att belysa den sociala aspekten av CSR med fokus på textila företags uppförandekoder samt uppföljning och efterlevnad av dessa. Den empiriska undersökning som ligger till grund för uppsatsens resultat baseras på en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på två svenska fallföretag i textilbranschen samt interna dokument från företagen så som års- och hållbarhetsredovisningar, uppförandekoder och pressmeddelanden. Litteraturstudien gav till följd en undersökningsmodell med åtta områden som enligt forskning har inverkan på företags utformande av CSR-arbete. Genom övrigt empiriskt material undersöktes hur de utvalda företagen såg på detta. Resultatet av denna studie mynnar ut i en modell som visar hur de olika områdena inom CSR påverkar företags uppföljningar av uppförandekod samt efterlevnad av dessa.

The world is facing new challenges caused by global warming and is puttingpressure on governments, companies and the civil society to act fast. Like all industries, the wine industry is affected by climate change and wine producers are simultaneously struggling to stay viable while competing on a global market. To become sustainable, transparency is needed in the supply chain so that stakeholders and consumers can influence it. In this study, blockchain technology is investigated as a possible technology that can increase sustainability, transparency and over-all efficiency in the supply chain. The study is a case study and takes place in South Africa. The study takes the perspective of small and medium sized enterprises because they are a big part of the market and has not been researched in this area. Empirical data was collected through interviews, observations and secondary data and it was analyzed through thematic analysis. The results show that there is a lot of administrative work in the industry where compliance and certifications take a lot of time and effort. The smaller wineries, that often want to focus on making good wine, have a harder time with the administrative work since the same person might have several roles or functions in the business. The current traceability system is also one of the best in the world but is largely paper based. In the discussion it is shown that the industry has some elements that would be good for a blockchain system but the smaller producers would probably not dare to invest in such a system since they need improvements in quality or efficiency to stay viable and the technology required is expensive. The thesis concludes that the industry has some structures in place that would be a good base for a blockchain system. This could add an extra level of security and trust to the system. The implementation for the small-scale producers seems far away since the technological requirements are expensive. / De rådande klimatförändringarna ställer nya krav på företag att ta ansvar för sina utsläpp och miljöpåverkningar. Därför blir det allt mer vanligt för företag att medvetet öka hållbarheten i sina värdekedjor eftersom det också blir allt viktigare för stakeholders och konsumenter. För att kunna sätta press på företag krävs dock transparens och med komplexa värdekedjor kan detta vara svårt att skapa. Därför krävs nya teknologier som kan hjälpa företag att öka transparens, effektivitet och integritet. Blockchain-teknologi är en relativt ny teknologi som med sina decentraliserade egenskaper har potential att användas i värdekedjan för att öka hållbarhet och transparens. Denna studie undersöker just det genom en fältstudie i den Sydafrikanska vinindustrin. Det är in riktadpå främst små- och medelstora företag och inkluderar också industriorganisationer för att bidra med en holistisk bild av värdekedjan för vin. Genom intervjuer, observationer och sekundärdata samlades empirisk data in och analyserades med tematisk data-analys. Resultaten visade att små-och medelstora vinproducenter fäktas med mycket administrativt arbete och har svårt att vara ekonomiskt hållbara på en global marknad. Spårbarheten i Sydafrika fungerar utmärkt och därför finns det redan viss infrastruktur på plats i landet som skulle kunna vara en grund till att utveckla ett blockchain-baserat system för att öka säkerheten, transparensen och minska administrativa kostnader för de mindre företagen. Ifall ett blockchain-system skulle implementeras skulle det troligtvis inte drivas av de små företagen även fast de hade gynnats mest, utan av större företag med finansiell kapacitet.

As a consequence from the negative impact on the envirionment and many consumers growing lack of confidence for fashion industry companies, increasing demand for transparency in sustainability has developed during the last years. This is stated by the generations Y and Z. Despite the increased awareness about transparency and sustainability, however it seems as most of these consumers have not changed their behavior when hey are buying clothes The reason for this might be a lack of clear labelling and marketing of sustainable alternatives.  The purpose of this thesis is to try to explore consumer's attitudes among members of the generations Y and Z towards labelling with focus on sustainability, and thereby if fashion companies could affect their sales in a positive way through clearer sustainability labelling.The research is made through a quantitative survey that measures attitudes from respondents born between the years 1980 to 2000 regarding transparency, sustainability and labelling within the fashion industry. The result of the study indicates that respondents that take a real interest in consuming in a sustainable way have good knowledge of diffrent sustainability labels. But many of the total number of respondenters have relatively poor knowledge about different kinds of sustainability labels. The majority of the respondents say that they think it would be interesting to know more about the products environmental effects. And the respondents also say that they feel satisfied when they buy clothes from brands that have a clear and visible sustainability labelling. The stimulating feeling of satisfaction is something that the companies could use to get a long time strengthening of the brand, och also wich could effect their sales in a positive way.  From the study can be said that it seems to exist a potential for fashion companies to reach positive sales effects if efforts was taken to present more clearly and easily understandable information about sustainability and if they had better sustainability labelling for clothes. / Som en följd av negativa miljökonsekvenser och konsumenters bristande förtroende för företag i modebranschen ställer konsumenterna krav på en högre grad transparens av företagens hållbarhetsarbete. Detta anger konsumenter från generationerna benämna som Y och Z. Trots den ökade medvetenheten om transparens och hållbarhet har inte en förändring gentemot en mer hållbar konsumtion och hållbara val skett. En anledning till detta anges vara bristen på tydlig märkning och marknadsföring av hållbara alternativ.  Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till miljömärkningar vid köp av kläder hos konsumenter som tillhör generationerna Y och Z och om företagen genom tydligare hållbarhetsinformation skulle kunna påverka sin försäljning positivt. Studien är genomförd genom en kvantitativ enkätundersökning som mäter attityder tillhörande respondenter födda under 1980- till 2000-talet gentemot transparens, hållbarhet och miljömärkningar i modebranschen.  Resultaten som framkom av studien redogör för att respondenter i som är intresserade av ett hållbart köpbeteende i stor grad känner till olika miljömärkningar. Likaså är det många konsumenter som har en svag kännedom om dessa. Majoriteten av respondenterna tycker att det vore intressant att få reda på produkters miljöbelastning och respondenterna känner sig nöjda med varumärken som har en tydligare miljöredovisning. Av att respondenterna känner sig nöjda och har en positiv syn på företaget antas det att det skulle kunna påverka företagens försäljning och således lönsamhet positivt. Studien visar att det finns en god potential för företag inom modebranschen att kunna uppnå en positiv effekt i sin försäljning av ökad grad av hållbarhetstänkande samt tydlig och lättillgänglig märkning av kläder.

Öppna data är ett område som organisationer inom offentlig sektor förväntas arbeta med. Trotsdetta är det fortfarande ett område som visat sig vara problematiskt. En del av problematikenhärstammar i att det är svårt att veta vilket värde öppna data har, vilket är en faktor som ledertill att motivationen för kommunala verksamheter att prioritera öppna data är lågt. I den härstudien undersöker vi vilka utmaningar och framgångsfaktorer som existerar samt vilket värdesom förväntas komma fram av arbetet inom öppna data från ett kommunalt perspektiv.Resultatet av studien kommer från en flerfallstudie där fyra kommuner av olika storlek och tvårepresentanter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) deltog. Genomsemistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för att samla in empiriska data har mångautmaningar framkommit, främst relaterade till organisatoriska aspekter. Tekniska utmaningarhar enligt tidigare forskning varit utmanande, men upplevs inte som lika utmanande i dennastudie. Samtidigt framgår det att det är svårt att hitta konkreta framgångsfaktorer dåkommunala initiativ inom öppna data fortfarande inte kommit så långt. Det har också visat sigvara svårt att generera värde främst på grund av att det inte finns tillräckligt mångadatamängder publicerade. De data som dock finns publicerade från de olika kommunerna ärofta osammanhängande och svåra att förädla inom privat sektor. Medborgarna som i slutändanska kunna använda tjänster och produkter som baseras på öppna data har därför endast kunnatse begränsade effekter från öppna data. Avsaknaden av ett nationellt samarbete försvårararbetet med öppna data både för offentlig sektor att publicera data och för privat sektor attförädla data. Detta leder i sin tur till att inget värde kan skapas för medborgare. På grund avdetta har det inte uppvisats något konkret värdeskapande utan värdet av öppna data ärfortfarande en förväntning och inte en verklighet i termer av realiserat värde. / Open government data (OGD) is an area that organizations in the public sector expects to workwith. Despite this, OGD is an area that has been proven to be problematic. One part of theproblem can be derived from that it is currently unknown what value OGD has, which is afactor that gives OGD low priority in the public organizations. In this study, we examine thechallenges and success factors that exists for OGD initiatives in municipalities, and at the sametime we study the expected value of these initiatives. The result from the study comes from amultiple case study conducted with four municipalities and two representatives from SwedishAssociation of Local Authorities and Regions. With semi-structured interviews as an approachto gather empirical data, multiple challenges have emerged, mostly related to organizationalaspects. Technical challenges have according to earlier research been challenging, but in thisstudy, this was only perceived as a minor challenge. At the same it is difficult to find concretesuccess factors since OGD initiatives from municipalities still have much work ahead of them.We can also see clearly that it has been difficult to generate any sort of value, mostly becauseof the insufficient number of datasets published. The data that is published however, is mostlyincoherent between the different municipalities and difficult to refine from the private sector.The citizens, who ultimately is going to use services and products based on OGD have thereforeonly seen limited effects from OGD. The lack of national collaboration makes the work withOGD problematic both concerning publication of datasets from the public sector and therefinement of data from the private sector. This leads to a situation where no value can becreated for the citizens. Because of this, no concrete value creation has been shown and thevalue of OGD is still an expectation and not a reality in terms of realized value.

On 25 May 2018 the General Data Protection Regulation, GDPR, came into force in the EU. The regulation strengthened the rights of the data subjects’ in relation to the data controllers and processors and gave them more control over their personal data. The recitals of the GDPR state that it was the rapid development in technology and globalisation that brought new challenges for the protection of personal data. Private companies and public authorities where making use of personal data on an unprecedented scale in order to pursue their own activities. The protection should be technologically neutral and not dependant on the technique used. This leads to questions on whether the protection that is offered through the GDPR is de facto applicable on all technologies. One particular technology which has caught interest of both private companies and public authorities is the blockchain. The public distributed blockchain is completely decentralized, meaning it is the users who decide the rules and its content. There are no intermediaries in power and the transactions of value or other information is sent peer to peer. By using asymmetric cryptography and advanced hash algorithms the transactions sent in the blockchain are secured. Whilst the interest and use of blockchain is increasing and the GDPR attempting to be applicable on all techniques, the characteristics of the public blockchain must be analysed under the terms of the GDPR. The thesis examines whether natural persons can be identified in a public blockchain, who is considered data controller and data processor of a public blockchain and whether the principles of the GDPR can be applied in such a decentralised and publicly distributed technology. / Den 25 maj 2018 tradde den nya dataskyddsforordningen, GDPR, i kraft i EU vilken slog hardare mot personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbitraden an vad det tidigare dataskyddsdirektivet gjort. Med reformen ville EU starka personuppgiftsskyddet genom att ge de registrerade mer kontroll over sina personuppgifter. I skalen till forordningen anges att det var den snabba tekniska utvecklingen och globaliseringen som skapat nya utmaningar for skyddet da privata foretag och offentliga myndigheter anvander personuppgifter i en helt ny omfattning idag. Skyddet bor saledes vara teknikneutralt och inte beroende av den teknik som anvands. Detta oppnar upp for fragor om huruvida skyddet som GDPR erbjuder faktiskt ar applicerbart pa samtliga tekniker. En sarskild teknologi som fangat intresse hos saval privatpersoner som foretag och offentliga myndigheter ar blockkedjan. Den oppet distribuerade blockkedjetekniken ar helt decentraliserad, vilket innebar att det ar dess anvandare som styr och bestammer over innehallet. Nagra mellanman finns inte, utan vardetransaktioner och andra overforingar av information sands direkt mellan anvandare. Genom asymmetrisk kryptografi och avancerade hash algoritmer sakras de overforingar som sker via blockkedjan. Nagot som uppmarksammats under den okande anvandningen och intresset for blockkedjan samt ikrafttradandet av GDPR ar hur personuppgifter bor hanteras i en sadan decentraliserad teknologi, dar inga mellanman kan bara ansvaret for eventuell personuppgiftsbehandling. Flera av den publika blockkedjeteknikens egenskaper bor problematiseras, framfor allt dess oppenhet och tillganglighet for varje person i varlden, samt dess forbud mot rattelse och radering av inlagda data. Denna uppsats behandlar fragorna huruvida fysiska personer kan identifieras i en publik blockkedja, vem som kan anses vara personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbitrade i en publik blockkedja, samt om de principer och krav som uppstalls i GDPR kan efterlevas i en sadan decentraliserad och oppet distribuerad teknologi.

Bakgrund Genom att upprätta en hållbarhetsredovisning ger företaget intressenterna en insyn i företagets verksamhet och således har företagen en chans att påverka sitt egna rykte. Haniffa & Cooke (2005) nämner att det finns ett legitimitetsgap som innebär att företagets agerande och samhällets förväntningar inte överensstämmer. Frågor som på senare tid har blivit medialt uppmärksammat är leverantörssamarbeten och leverantörsvillkoren som råder. Denna uppsats kommer att titta närmare på hållbarhetsredovisningarna ur samhällets synvinkel, med fokus på den sociala aspekten. Som hjälpmedel har en anpassad analysmodell skapats som talar för samhällets förväntningar kring CSR. Syfte Syftet är att genom en litteraturstudie undersöka vad samhället anser är väsentligt för modeföretag att redovisa om inom hållbarhet. Syftet är vidare att undersöka om företag är transparenta i sin hållbarhetsredovisning, samt öka förståelsen för modebranschens transparens kring den sociala aspekter inom CSR.  Metod I denna studie undersöks transparens i hållbarhetsredovisningar mellan olika kläddetaljister och författaren ansåg att en kvalitativ forskningsmetod vore lämpligt. I studien har även en anpassad analysmodell av samhällets förväntningar konstruerats baserat på en litteraturstudie. Resultat/Slutsats Författaren har utifrån den anpassade modellen kunnat konstatera att modeföretagen har en utmaning att bevaka de sociala perspektiven i försörjningskedjan. Resultatet visar även på att modeföretagen i studien transparent inte svarar på samhällets förväntningar fullt ut på grund av att information kring förväntningarna är bristfälliga i de studerade hållbarhetsrapporterna. Den anpassade modellen som konstruerats i studien har slutligen på ett bidragande sätt lyft samhällets förväntningar och bistått till att tydligare kunna avgöra hur transparenta modeföretag är i sina hållbarhetsredovisningar.

Background: Competition in the market for non-profit actors has increased significantly. More channels to reach potential donors have been designed, and ways to help has been extended. The industry is scrutinized with critical eyes because of the scandals that have emerged in recent years. It has contributed to making it possible to distinguish a negative trend regarding public trust in the sector. The market has therefore changed and the conditions for obtaining donations are different. Aim: The purpose of this thesis is to create a better understanding of how non-profit actors motivate individuals to donate money to their business. An additional purpose is to analyze what non-profit actors have to consider, in a competitive market, in order to influence individuals’ donor process. Method: The study is qualitative in nature, where interviews were conducted with seven non-profit actors in Sweden. When using this method, a deeper understanding is created for the phenomenon we want to highlight. Conclusions: Non–profit actors use motivations strategies to a large extent for obtaining donations from individuals. Because of today’s competitive market, there are several factors non–profit actors need to consider in order to retaining their position and to grow. They must relate to elements such as the external environment, internal environment and their stakeholders. Stakeholders require trust and transparency, where problems of information overload and cost may be incurred. / Bakgrund: Konkurrensen på marknaden för insamlingsverksamheter har ökat betydligt. Fler kanaler för att nå potentiella givare har utformats och sätten att bidra har utökats. Vidare granskas branschen med kritiska ögon, på grund av skandalerna som har uppstått de senaste åren. Det har bidragit till att det går att urskilja en negativ trend rörande allmänhetens förtroende för sektorn. Marknaden har således förändrats och förutsättningarna för att erhålla bidrag till sitt ändamål är inte desamma. Syfte: Syftet med det här examensarbetet är att skapa en ökad förståelse för hur insamlingsverksamheter motiverar privatpersoner att skänka pengar till deras verksamhet. Vidare är syftet att analysera vad insamlingsverksamheterna behöver ta hänsyn till på en konkurrensutsatt marknad för att påverka individers givarprocess. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär, där intervjuer har genomförs med sju ideella aktörer i Sverige. Vid användande av den här metoden kan en djupare förståelse skapas för det fenomen vi vill belysa. Slutsats: Insamlingsverksamheterna använder i stor utsträckning motiveringsstrategier för att erhålla givande från privatpersoner. På grund av dagens konkurrensutsatta marknad finns det ett flertal faktorer verksamheterna behöver ta hänsyn till för att kvarhålla sin position och växa på marknaden. De måste förhålla sig till element såsom den externa miljön, den interna miljön och deras intressenter. Intressenter kräver i sin tur förtroende och transparens där problem med informationsöverflöd och kostnader kan uppstå.

Influencer marketing is an effective method, rather than traditional advertising strategy, due to that the method is perceived more authentic and trustworthy. During autumn 2017 the social media platform Instagram introduced an advertising policy to distinguish personal opinions and advertising – due to this advertising is more visible than ever before on the social media platform. Further, the general advertising resistance is enhancing in Sweden, and the commercial use of influencer has increased. There’s an interesting situation in a constantly evolving marketing environment, which is relevant and valuable to investigate. The purpose of the study is to investigate attitudes and opinions regarding Instagram's new advertising policy and economically compensated posts labeled "Paid partnership with...". Based on the purpose, the following research question has been established: What opinions and attitudes exist towards Instagram advertising policy and economically compensated posts published by influencers on Instagram with the label "Paid partnership with...”? The essay is based on a qualitative and quantitative research methodology, also known as mixed methods research. The empirical data was based on three semi structured interviews with key persons whom represents companies, influencers and they all are working with Influencer marketing. In addition, an online survey was implemented with 140 respondents whom use Instagram. Based on the results of the study, several conclusions have been identified. The match between influencers and companies has proved to be one of the primary prerequisites for economically compensated collaborations to be considered credible. Companies generally has a positive attitude towards Instagram's advertising policy, considering that it helps to label economically compensated posts as advertisements. Additionally, the policy is appreciated by the Instagram users as it helps to increase transparency for economically compensated posts, as it’s very important that such posts be advertised, by both perspectives. Continuingly, the study shows that both parts generally have a positive attitude towards posts published by influencers on Instagram with the label "Paid partnership with...". In conclusion, the design of such posts has proved to be crucial for the Instagram users attitude.