Global ETD Search

1	Allmänhetens givarprocess till välgörenhet : Vad behöver insamlingsverksamheter ta hänsyn till för att erhålla bidrag? / The general public’s process of giving to charity : What do non-profit actors have to consider in order to raise funds? Larsson, Anneli, Winther, Maria January 2012 (has links) Background: Competition in the market for non-profit actors has increased significantly. More channels to reach potential donors have been designed, and ways to help has been extended. The industry is scrutinized with critical eyes because of the scandals that have emerged in recent years. It has contributed to making it possible to distinguish a negative trend regarding public trust in the sector. The market has therefore changed and the conditions for obtaining donations are different. Aim: The purpose of this thesis is to create a better understanding of how non-profit actors motivate individuals to donate money to their business. An additional purpose is to analyze what non-profit actors have to consider, in a competitive market, in order to influence individuals’ donor process. Method: The study is qualitative in nature, where interviews were conducted with seven non-profit actors in Sweden. When using this method, a deeper understanding is created for the phenomenon we want to highlight. Conclusions: Non–profit actors use motivations strategies to a large extent for obtaining donations from individuals. Because of today’s competitive market, there are several factors non–profit actors need to consider in order to retaining their position and to grow. They must relate to elements such as the external environment, internal environment and their stakeholders. Stakeholders require trust and transparency, where problems of information overload and cost may be incurred. / Bakgrund: Konkurrensen på marknaden för insamlingsverksamheter har ökat betydligt. Fler kanaler för att nå potentiella givare har utformats och sätten att bidra har utökats. Vidare granskas branschen med kritiska ögon, på grund av skandalerna som har uppstått de senaste åren. Det har bidragit till att det går att urskilja en negativ trend rörande allmänhetens förtroende för sektorn. Marknaden har således förändrats och förutsättningarna för att erhålla bidrag till sitt ändamål är inte desamma. Syfte: Syftet med det här examensarbetet är att skapa en ökad förståelse för hur insamlingsverksamheter motiverar privatpersoner att skänka pengar till deras verksamhet. Vidare är syftet att analysera vad insamlingsverksamheterna behöver ta hänsyn till på en konkurrensutsatt marknad för att påverka individers givarprocess. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär, där intervjuer har genomförs med sju ideella aktörer i Sverige. Vid användande av den här metoden kan en djupare förståelse skapas för det fenomen vi vill belysa. Slutsats: Insamlingsverksamheterna använder i stor utsträckning motiveringsstrategier för att erhålla givande från privatpersoner. På grund av dagens konkurrensutsatta marknad finns det ett flertal faktorer verksamheterna behöver ta hänsyn till för att kvarhålla sin position och växa på marknaden. De måste förhålla sig till element såsom den externa miljön, den interna miljön och deras intressenter. Intressenter kräver i sin tur förtroende och transparens där problem med informationsöverflöd och kostnader kan uppstå. Non-profit actors Giving Motivation strategies Positioning Trust Transparency Information overload Insamlingsverksamheter Givande Motivationsstrategi Positionering Förtroende Transparens Informationsöverflöd
2	Interaktion och engagemang på digitala välgörenhetsplattformar : En kvalitativ studie om gränssnittdesignens roll för digitalt givande / Interaction and Engagement on Digital Charity Platforms : A Qualitative Study of the Role of Interface Design in Digital Giving Fabricius Hultemark, Linda, Kahn, Elin January 2024 (has links) Att bidra till välgörenhet sträcker sig flera århundraden tillbaka i tiden. Världen står än i dag inför stora utmaningar som humanitära kriser, klimatförändringar och politiska konflikter, som kan behöva stöd i form av bidrag när statliga medel inte räcker till. Här spelar välgörenhetsorganisationerna en viktig roll. Många av välgörenhetsorganisationerna är etablerade i dagens digitalisering, vilket också ökar konkurrensen om det digitala givandet från användarna. Syftet med studien var att ta reda på vad som engagerar användare till att bidra digitalt till välgörenhet, samt identifiera vilka nyckelfaktorer som är viktiga för engagemanget i interaktionen med digitala välgörenhetstjänster. Studien utfördes i samarbete med en etablerad svensk välgörenhetsorganisation och inkluderade användning av deras tjänst Gåvoshopen i den kvalitativa undersökningen. Välgörenhetsorganisationen riktar sig främst till individer som behöver humanitärt stöd. Genom kvalitativa metoder har semistrukturerade intervjuer utförts tillsammans med användartester av en tjänst för digitalt givande. Eftersom välgörenhet i sig inte är en tjänst utan ett beteende, har studiens arbete inspirerats av det teoretiska ramverket Theory of planned behavior, och kopplat den empiriska datan till teorins tre faktorer, attityd till beteende, subjektiva normer och uppfattad beteendekontroll. Resultaten visade att visuella element så som bilder, textinnehåll och färg, hade en stor inverkan på empatin hos användarna. Designelement som är viktiga nyckelfaktorer till digitalt givande. Navigering och struktur på webbplatsen visade tydliga resultat över hur användarupplevelsen uppfattades, vilket i sin tur gav indikationer på om användarna ville fullfölja sitt digitala givande. Genom studiens resultat har rekommendationer för nya designprinciper tagits fram som kan inspirera andra välgörenhetsorganisationer i deras arbete att öka det digitala givandet från användarna. / Contributing to charity dates back several centuries. The world still faces significant challenges today, such as humanitarian crises, climate change, and political conflicts, which may require support in the form of donations when government funds are insufficient. This is where charitable organizations play an important role. A large part of charitable organizations are established in today's digitalization, which also increases competition for digital donations from users. The purpose of this study was to find out what engages users to contribute digitally to charity and identify the key factors that are important for engagement in interaction with digital charity services. The study collaborated with a well-established Swedish charity organization that primarily focuses on individuals needing humanitarian support. The study performed a qualitative study by conducting user tests on one of their services that they offer on their website. Through qualitative methods, semi-structured interviews were conducted along with user tests of a digital donation service. Since charity itself is not a service but a behavior, the study was inspired by the theoretical framework Theory of Planned Behavior and connected the empirical data to the theory's three factors: attitude toward behavior, subjective norms, and perceived behavioral control. The results showed that visual elements such as images, text content, and color had a significant impact on users' empathy. Design elements that are important key factors for digital giving. Navigation and structure on the website showed clear results on how the user experience was perceived, providing indications on whether users wanted to complete their digital donation. Through the study's results, recommendations for new design principles have been developed that can inspire other charitable organizations in their efforts to increase digital donations from users." Digital donation systems User experience Charity work Social challenges Design principles Digital giving Design aspects Digitala donationssystem Användarupplevelse Välgörenhetsarbete Sociala utmaningar Designprinciper Digitalt givande Designaspekter Interaction Technologies Interaktionsteknik
3	Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? : en undersökning av tiggandets och givandets bilder 2011 till 2016 / How do you become a successful beggar in Sweden? : an inquiry into the images of begging and giving 2011 to 2016 Parsberg, Cecilia January 2016 (has links) Mitt första möte med en tiggande föranledde mig att under fem år undersöka den nya situationen för tiggeriet och giveriet i Sverige. Förutsättningen är att vardagliga handlingar och reaktioner gentemot en annan människa kan synliggöras estetiskt med en etisk klangbotten. Min undersökning utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna. Det är hela tiden bilderna som är utgångspunkten för resonemangen och de gestaltande verken. Bilder som både separerar och länkar samman kroppar. Vilka bilder är i spel i tiggeriets och giveriets sociala koreografi? Hur kan bilder i detta sammanhang aktiveras på nya sätt? Hur kan nya genereras? Tiggandet är en uppmaning till social interaktion, och vare sig givaren socialt interagerar eller inte med den tiggande människan på gatan så involveras givaren i det europeiska samfundets asymmetriska värdesystem. I min första gestaltning anlitas en professionell marknadsundersökare för att ta reda på hur en tiggare i Sverige skulle kunna göra för att bli framgångsrik. Det blir en film som jag sedan visar mittemot en film där tiggande pratar om hur givare ger. Ur detta verk följer så en rad gestaltningar och en interdisciplinär teoretisk diskussion med bland andra Judith Butler, Sara Ahmed och Hannah Arendt, samt med en rad konstnärers arbeten, kring hur bilder – och kroppsliga handlingar – är kopplade till samhällsbilden och samhällskroppen? Körernas uppställning i gestaltningen Tiggandets kör och Givandets kör anger ett utrymme för social interaktion och demonstrerar därmed en annan ordning som kräver andra insatser, i språk, rörelse och attityd gentemot varandra. Det är en social koreografi: när körerna tränade och sjöng tillsammans uppstod en politisk form. Min förhoppning är att estetiskt synliggöra ett politiskt handlingsutrymme mellan tiggandet och givandet som kan utnyttjas för fortsatta etiska förhandlingar, och nya gestaltningar. / My first encounter with a begging person led me to spend five years investigating the new situation regarding begging and giving in Sweden. The premise is that every-day actions and reactions to another person can be made visible through aesthetics with ethical underpinnings. My investigation takes place mainly in the urban landscape and in the media. The images always constitute the point of departure for the reasoning and for the staged works. Images that separate as well as connect bodies. Which images are at play in the social choreography of begging and giving? In this context, how can images be activated in new ways? How can new images be generated? Begging is a call to social interaction, and regardless of whether the giver interacts socially with the begging person on the street, the giver is implicated in the asymmetrical value systems of the European Union. In my first staged work I hire a professional market researcher to find out how a beggar in Sweden should behave to be successful. This becomes a film that I then show opposite another film in which begging people talk about how givers give. This is followed by a number of staged works and an interdisciplinary theoretical discussion involving, among others, Judith Butler, Sara Ahmed, and Hannah Arendt, as well as a number of artistic works concerning how images – and bodily actions – are linked to the social image and the body politics. The arrangement of the choirs in the staged work The Chorus of Begging and The Chorus of Giving, indicates a space for social interaction and thus demonstrates a different order that demands different actions in terms of language, movement, and attitude toward each other. It’s a social choreography: when the choirs rehearsed and sung together a political form emerged. My hope is to make visible a space for action between the begging and the giving that can be used for continued ethical negotiations and new staged works. / <p>Föreliggande doktorsarbete har genomförts och handletts i forskarutbildningen i Fri konst vid Konsthögskolan, Umeå universitet. Doktorsarbetet läggs fram vid Lunds universitet inom ramen för samverkansavtalet mellan Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet och Konsthögskolan Umeå angående utbildning på forskarnivå i ämnet Fri konst inom ramen för Konstnärliga forskarskolan.</p><p>This dissertation has been carried out and supervised within the graduate programme in Fine Arts at Umeå Academy of Fine Arts, Umeå University. The dissertation is presented at Lund University in the framework of the cooperation agreement between the Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University, and Umeå Academy of Fine Arts regarding doctoral education in the subject Fine Arts in the context of Konstnärliga forskarskolan.</p><p>Avhandlingen är även utgiven i serien: Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University: Doctoral Studies and Research in Fine and Performing Arts, 14. ISSN: 1653-8617</p> fine arts images begging giving beggar giver successful solidarity empathy affect space of action free movement borders politics of waiting gestures urban life participating art filminstallation asymmetry symmetry place house co-presence framing social choreography power activate the image ethics aesthetics ethics video documentation artistic research phronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman fri konst bilder tiggande givande tiggare givare framgångsrik solidaritet empati affekt förhandlingsutrymme den fria rörligheten gränser politiskt väntrum gester urbant liv deltagande konst filminstallation asymmetri symmetri plats hus co-presence framing social koreografi makt aktivera bilden etik estetik videodokumentation konstnärlig forskning fronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman

1

Page generated in 0.0542 seconds