Global ETD Search

1	Dubbelbeskattning av elektroniska förmedlingstjänster : Förenligt med den fria rörligheten för tjänster? Omanovic, Selma January 2012 (has links) No description available. dubbelbeskattning mervärdesskatt EU-rätt den fria rörligheten för tjänster
2	Koncernbidragets begränsning i 35 kap 2 a § IL : En inskränkning av den fria rörligheten för kapital inom EU? / The restriction regarding group relief in 35 kap 2 a § IL : A restriction of the free movement of capital within the EU? Nordström, Camilla, Nilsson, Sofia January 2015 (has links) No description available. Koncernbidrag Gränsöverskridande resultatutjämning Skatterätt EU-rätt Den fria rörligheten för kapital Den fria etableringsrätten
3	Skatteflykt och källskatt på gränsöverskridande utdelningar / Tax abuse and wtihholding tax on cross-border dividend payments Kalén, Elsa January 2023 (has links) Since 2015, the tax avoidance rule in the Amending Directive 2015/121 imposes minimum requirements on the EU member states to take measures to prevent abuse of the withholding tax exemption granted under the Parent-Subsidiary Directive 2011/96/EU. The applicable Swedish abuse rule in section 4(3) of the Swedish Withholding Tax Act, according to which the Amending Directive in this respect has been implemented, has been criticised for not meeting the minimum requirements of the directive. This investigation shows that the Swedish abuse rule is deficient, which is why an adjustment and adaptation of the Swedish tax abuse law to the EU law is necessary. It has been argued that the Swedish Tax Avoidance Act (STAA), which is not applicable in the context of withholding tax, in this respect would better meet the minimum requirements of the Amending Directive than the current abuse rule. The aim of this study is to determine the possibility of applying the STAA to avoidance of withholding tax. This is achieved by examining the relationship of the STAA with EU law in two steps. Firstly, the study investigates whether section 2 of the STAA meets the minimum requirements of the Amending Directive. However, the scope of the Amending Directive is ultimately determined by the general principle of EU law, according to which abuse of rights is prohibited, and the public interest in preventing tax avoidance is applied as a justification under the rule of reason doctrine for restricting treaty freedoms. Secondly, the study therefore investigates whether an application of the STAA in the context of withholding tax would be compatible with the free movement of capital. The study indicates that there is a risk that an application of the STAA in the context of withholding tax would neither fully meet the minimum requirements of the Amending Directive nor be fully compatible with the free movement of capital. For this reason, the conclusion is that it would not be possible to make the STAA, as its section 2 is currently formulated, applicable in the context of withholding tax. To ensure the impact of EU law and the compliance of Swedish law with both primary and secondary EU law there are, in my opinion, two effective alternatives. One is to adjust section 2 of the STAA to comply with the EU abuse rules and make the STAA applicable also in the context of withholding tax. Alternatively, the Supreme Administrative Court of Sweden could clarify that the general prohibition of abuse of rights under EU law should always be applied on abuse of the Parent-Subsidiary Directive. Skatteflykt källskatt moder-/dotterbolagsdirektivet bulvanregeln skatteflyktslagen den fria rörligheten för kapital Law Juridik
4	Ränteavdragen och den fria rörligheten för kapital / Interest deduction and the free movement of capital Höök, Ludvig January 2021 (has links) Trots en rättsutveckling som pågått sedan början av 2000-talet råder fortfarande viss oklarhet rörande möjligheterna att enligt unionsrätten pröva en nationell lagstiftning mot den fria rörligheten för kapital. För tillämpningen av ändamålstestet saknas tydliga riktlinjer både vad gäller definitionen av begreppet definitivt inflytande och betydelsen av lagstiftarens vilja med den ifrågavarande nationella lagstiftningen. Min tolkning, som alltså i huvudsak bygger på rättsfallen Lasertec och Itelcar, är att begreppet definitivt inflytande inte kan knytas till en exakt procent av ägandet i ett annat bolag. Genom en jämförelse av flera avgöranden från EU-domstolen tycks dock slutsatsen kunna dras att ett definitivt utövande typiskt sett följer av en ägarandel om 25 %. Samtidigt ger ordalydelsen i domstolens resonemang i till exempel Itelcar vid handen att ett innehav om ner till 10 % kan ge ett definitivt inflytande i kombination med andra faktorer, men inte i sig. Det är heller inte omöjligt att detsamma gäller ännu mindre innehav. I och med att definitivt inflytande kan utövas vid mindre innehav än 25 % måste det också vara möjligt för nationella lagstiftningar att tillämpas på sådana innehav utan att för den sakens skull kunna angripas med den fria rörligheten för kapital. Det sagda innebär att en lagstiftning, likt den i Lasertec, som är tillämplig på ägarandelar om 25 %, eller mindre andelar men där ett sådant inflytande som generellt följer av en sådan ägarandel likväl kan utövas, ska anses ha som ändamål att tillämpas på situationer där definitivt inflytande föreligger och ska därför inte prövas mot den fria rörligheten för kapital. Att tillämpningen av lagstiftningen utgår från en ägarandel om 25 % visar att lagstiftaren haft som avsikt att lagstiftningen ska tillämpas i situationer där ett sådant inflytande som motsvarar det som typiskt sett följer av en sådan ägarandel kan utövas. En lagstiftning likt den i Itelcar, som i stället som utgångspunkt för tillämpning förutsätter ett innehav om 10 % kan dock inte sägas ha som ändamål att endast tillämpas på ägarandelar som ger ett definitivt inflytande. Det inflytande som typiskt sett kan utövas vid ägarandelar om 10 % kan nämligen inte anses vara definitivt. De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna kräver för sin tillämpning att åtminstone ett väsentligt inflytande kan utövas över det räntebetalande företaget. Vad ett väsentligt inflytande närmare innebär är inte helt entydigt, men tycks avse ägarandelar om minst 40 %. Det är dock tydligt att även andra omständigheter än storleken på ägandet kan beaktas. Vid innehav under 40 % måste således ett väsentligt inflytande kunna påvisas på annan grund för att lagstiftningen ska vara tillämplig. Mot bakgrund av det ovan sagda är min slutsats att de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna inte kan prövas mot den fria rörligheten för kapital. Då förarbetsuttalanden antyder att det inflytande som ska kunna utövas ska motsvara en ägarandel om 40 %, måste ändamålet med lagstiftningen anses vara att den endast ska tillämpas i situationer där ett definitivt inflytande föreligger. Att lagstiftningen även kan komma att tillämpas vid mindre innehav ändrar inte denna bedömning, då detta har godkänts av EU-domstolen i Lasertec. Jag har visserligen dragit en annan slutsats än Ohlsson rörande tillämpligheten av den fria rörligheten för kapital på de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna, men jag delar hans uppfattning att en svensk domstol bör inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få frågan avgjord. Det skulle dessutom ge EU-domstolen en möjlighet att ytterligare förtydliga tillämpningen av ändamålstestet i tredjelandssituationer. definite influence interest deduction the free movement of capital ränteavdrag fri rörlighet för kapital den fria rörligheten för kapital 24 kap 18 § 24:18 väsentligt inflytande bestämmande inflytande under i huvudsak gemensam ledning intressegemenskap definitivt inflytande Law Juridik
5	Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? : en undersökning av tiggandets och givandets bilder 2011 till 2016 / How do you become a successful beggar in Sweden? : an inquiry into the images of begging and giving 2011 to 2016 Parsberg, Cecilia January 2016 (has links) Mitt första möte med en tiggande föranledde mig att under fem år undersöka den nya situationen för tiggeriet och giveriet i Sverige. Förutsättningen är att vardagliga handlingar och reaktioner gentemot en annan människa kan synliggöras estetiskt med en etisk klangbotten. Min undersökning utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna. Det är hela tiden bilderna som är utgångspunkten för resonemangen och de gestaltande verken. Bilder som både separerar och länkar samman kroppar. Vilka bilder är i spel i tiggeriets och giveriets sociala koreografi? Hur kan bilder i detta sammanhang aktiveras på nya sätt? Hur kan nya genereras? Tiggandet är en uppmaning till social interaktion, och vare sig givaren socialt interagerar eller inte med den tiggande människan på gatan så involveras givaren i det europeiska samfundets asymmetriska värdesystem. I min första gestaltning anlitas en professionell marknadsundersökare för att ta reda på hur en tiggare i Sverige skulle kunna göra för att bli framgångsrik. Det blir en film som jag sedan visar mittemot en film där tiggande pratar om hur givare ger. Ur detta verk följer så en rad gestaltningar och en interdisciplinär teoretisk diskussion med bland andra Judith Butler, Sara Ahmed och Hannah Arendt, samt med en rad konstnärers arbeten, kring hur bilder – och kroppsliga handlingar – är kopplade till samhällsbilden och samhällskroppen? Körernas uppställning i gestaltningen Tiggandets kör och Givandets kör anger ett utrymme för social interaktion och demonstrerar därmed en annan ordning som kräver andra insatser, i språk, rörelse och attityd gentemot varandra. Det är en social koreografi: när körerna tränade och sjöng tillsammans uppstod en politisk form. Min förhoppning är att estetiskt synliggöra ett politiskt handlingsutrymme mellan tiggandet och givandet som kan utnyttjas för fortsatta etiska förhandlingar, och nya gestaltningar. / My first encounter with a begging person led me to spend five years investigating the new situation regarding begging and giving in Sweden. The premise is that every-day actions and reactions to another person can be made visible through aesthetics with ethical underpinnings. My investigation takes place mainly in the urban landscape and in the media. The images always constitute the point of departure for the reasoning and for the staged works. Images that separate as well as connect bodies. Which images are at play in the social choreography of begging and giving? In this context, how can images be activated in new ways? How can new images be generated? Begging is a call to social interaction, and regardless of whether the giver interacts socially with the begging person on the street, the giver is implicated in the asymmetrical value systems of the European Union. In my first staged work I hire a professional market researcher to find out how a beggar in Sweden should behave to be successful. This becomes a film that I then show opposite another film in which begging people talk about how givers give. This is followed by a number of staged works and an interdisciplinary theoretical discussion involving, among others, Judith Butler, Sara Ahmed, and Hannah Arendt, as well as a number of artistic works concerning how images – and bodily actions – are linked to the social image and the body politics. The arrangement of the choirs in the staged work The Chorus of Begging and The Chorus of Giving, indicates a space for social interaction and thus demonstrates a different order that demands different actions in terms of language, movement, and attitude toward each other. It’s a social choreography: when the choirs rehearsed and sung together a political form emerged. My hope is to make visible a space for action between the begging and the giving that can be used for continued ethical negotiations and new staged works. / <p>Föreliggande doktorsarbete har genomförts och handletts i forskarutbildningen i Fri konst vid Konsthögskolan, Umeå universitet. Doktorsarbetet läggs fram vid Lunds universitet inom ramen för samverkansavtalet mellan Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet och Konsthögskolan Umeå angående utbildning på forskarnivå i ämnet Fri konst inom ramen för Konstnärliga forskarskolan.</p><p>This dissertation has been carried out and supervised within the graduate programme in Fine Arts at Umeå Academy of Fine Arts, Umeå University. The dissertation is presented at Lund University in the framework of the cooperation agreement between the Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University, and Umeå Academy of Fine Arts regarding doctoral education in the subject Fine Arts in the context of Konstnärliga forskarskolan.</p><p>Avhandlingen är även utgiven i serien: Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University: Doctoral Studies and Research in Fine and Performing Arts, 14. ISSN: 1653-8617</p> fine arts images begging giving beggar giver successful solidarity empathy affect space of action free movement borders politics of waiting gestures urban life participating art filminstallation asymmetry symmetry place house co-presence framing social choreography power activate the image ethics aesthetics ethics video documentation artistic research phronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman fri konst bilder tiggande givande tiggare givare framgångsrik solidaritet empati affekt förhandlingsutrymme den fria rörligheten gränser politiskt väntrum gester urbant liv deltagande konst filminstallation asymmetri symmetri plats hus co-presence framing social koreografi makt aktivera bilden etik estetik videodokumentation konstnärlig forskning fronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman

1

Page generated in 0.5713 seconds