Det finns mängder av dashboards ute i världen idag och i detta arbete försöker jag ta fram några designprinciper för att ta fram en dashboard som är tänkt att främja transparens och överblick och i slutändan även produktivitet.

På senare år har dokumentärfilmsgenren hamnat i skottlinjen för en kritik som riktar sig mot sanningsrelativism och falska nyheter. Den här uppsatsen undersöker hur svenska dokumentärfilmare förhåller sig till de krav på äkthet och transparens som förväntas av dem, och i vilken mån dessa krav avspeglar sig i filmarnas arbete. Intervjuer med fyra svenska dokumentärfilmare ligger till grund för uppsatsen och frågorna som ställts står i direkt koppling till den debatt som florerat de senaste åren kring huruvida dokumentära berättelser i likhet med journalistik och nyheter riskerar att bli sanningsrelativa. Forskning visar på ett samband mellan dagens medieklimat och urvattnandet av sanningsbegreppet genom framväxten av exempelvis trollsidor och ”fake news”, vilket delvis också förändrat samtalet om sant och falskt på den dokumentära arenan. Resultatet av undersökningen visar att filmarna tagit intryck av den förändrade diskurs som på senare år växt fram kring dokumentärfilmens autenticitetskrav, men att detta inte förändrat deras sätt att närma sig sitt material och hur de ser på sin yrkesroll. Däremot finns en stor medvetenhet kring vikten av en öppen dialog, transparens kring den kreativa processen och värdet i en informerad publik.

Den här studien är ett pilotprojekt där visuell management har tillämpats i syfte att förbättra kommunikationen och samverkan i designprocessen mellan designer och klient. För att kunna göra ett förbättringsarbete har aktionsforskning tillämpats i samarbete med en designer på en webbyrå. Metodiken har inneburit att det först har gjorts en kartläggning på den befintliga designprocessen i ett skarpt projekt för att ta fram de behov som finns gällande information, dokumentation och kommunikation. Vidare i processen har dessa behov formats via ett processverktyg som applicerats på plattformen Trello i form av en visuell tavla. Förutsättningarna har därmed kunnat skapas för att testa processverktyget i ett annat av designerns riktiga designprojekt. Eftersom plattformen Trello är webbaserat har designprocessen via processverktyget kunnat observeras och kontinuerligt dokumenteras. Vidare har mer information kring upplevelsen av designprocessen samlats in genom samtal och intervju. Resultatet visade att försöket till förändringsarbetet har varit positivt och något som designern respektive webbyrån kommer fortsätta att jobba vidare med. Studien har bidragit till att upplysa visuell management som ett alternativt arbetssätt för designers att driva designprocessen i samarbete med sina klienter. Tillämpningen av visuell management har därmed också bidragit till en mer strukturerad och engagerad designprocess, där det tydligt går att se vad designern behöver leverera och vad som har godkänts av klienten.

Uppsatsen studerar två nutida reportage i reportagebokens format: Klubben av Matilda Gustavsson, och Smärtpunkten av Elisabeth Åsbrink. Syftet är att undersöka hur reportern själv och det journalistiska arbetet framställs i reportagen och vad det får för konsekvenser för reportagens journalistiska syften. I uppsatsen tillämpas narratologisk teori utifrån begrepp som modus, tempus, röst, konsonans och dissonans. Även journalistisk teori om objektivitet och transparens, samt teorier om trovärdighet, autenticitet och life writing används. Båda reportagen har en komplex narratologisk konstruktion som innehåller en subjektivt jag-berättande reporter och en ramberättelse som detaljerat beskriver reporterns eget journalistiska arbete. Analysen visar hur konstruktionen med ramberättelsen om det journalistiska arbetet och det subjektiva jag-berättandet skapar trovärdighet, närvaro och engagemang för reportagets ärende. I synnerhet i Klubben används det subjektiva jag-berättandet som en strategi som stämmer väl överens med teorierna om life writing. Detta framhäver reportagets vittnande karaktär, där både reportern och de karaktärer som hon berättar om framstår som röster och vittnesbörd i en större berättelse om förövare och offer, men också i berättelsen om journalistikens viktiga roll att granska samhället och avslöja missförhållanden. Det subjektiva berättandet, med sina drag av life writing, bidrar alltså till engagemang, autenticitet, trovärdighet och transparens i beskrivningarna av både de händelser som reportagen beskriver och av det journalistiska arbetet i sig.

Syftet med arbetets undersökning har varit att få större förståelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget används av eleverna, om de fyller sin funktion och på vilket sätt de gör det. För att få svar på mina frågor har jag gjort en innehållsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever på fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, där svar till uppgifter med matris jämförts med svar utan matris. Två av uppgifterna har mätt den källkritiska förmågan och de andra två har mätt förmågan att använda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsområde haft en matris som stödstruktur.Jag har kommit fram till att de elever som är vana vid att arbeta utifrån matriser verkar använda sig av dem i större utsträckning än andra i provsituationen. Utifrån det analyserade materialet har jag dragit slutsatsen att matriserna fungerar aningen bättre som stödstruktur när förmågan som bedöms inte är beroende av en specifikt historiskt referensram. Detta resultat kan också ha sin förklaring i att uppgiften kring en historisk referensram som inte hade matris har varit lättare att besvara för eleverna än det var avsett och att den jämförda uppgiften med matris har krävt mer komplexa resonemang än den utan matris. Om detta skulle bekräftas, blir min jämförelse mellan de provuppgifterna inte giltig när det gäller att dra slutsatser kring matrisens roll som stödstruktur för eleverna i besvarande av uppgiftsfrågan. Däremot tycker jag mig kunna skönja en annan funktion hos matriserna, den att de nämligen stödjer validiteten i en provuppgift.

Using transparency is an important technique for modelling partial coverage in computer graphics and is used for a variety of effects such as hair, fur, glass, smoke and particle effects. Replacing the per object sorting as the dominant algorithm used in real time 3D engines with anew algorithm with less rendering artifacts could let artists use more transparency and effects in their scenes. This thesis evaluates two algorithms as a possible replacement to the per object sorting algorithm, the per pixel linked list and the weighted blended order-independent transparency (WBOIT) in a visual comparison and a performance evaluation. The results shows that neither of the algorithms are suitable as replacement as a unified and general transparency algorithm but there are cases where the algorithms can be used as a replacement. The per pixel linked list has good visual quality but lacks in performance and can be used in limited scope such as hair renderings. The WBOIT algorithm has good performance but the approximation used can give noticeable errors in color when there is a large difference in depth between transparent objects. / I datorgrafik är transparens en viktig teknik för att efterlikna partiell blockering och används i ett flertal områden, så som rendering av hår, päls, glas, rök och partikeleffekter. Om det går att ersätta per objekt-sortering som den mest använda algoritmen i realtidsmotorer för 3D med en ny algoritm med färre renderingsfel blir det möjligt för 3D-designersatt använda mer genomskinlighet och effekter i sina scener. I den här rapporten utvärderas och jämförs två algoritmer, per pixel linked lists och weighted blended order-independent transparency mot per objektsortering i en visuell- och prestandautvärdering. Implementeringen är gjort i spelmotorn Stingray. Resultaten visar att ingen av algoritmerna är en värdig kandidat föratt användas som en universell och generell transparensalgoritm men det finns tillfällen där deras styrkor kan användas. Per pixel linked lists håller en hög visuell kvalité men har inte tillräckligt bra prestanda och kan därför endast användas för mindre områden, så som hårrendering. Weighted blended order-independent transparency har istället bra prestanda men kan skapa påtagliga visuella fel när det är stora skillnader i djup mellan objekt.

Bakgrund: Hållbart företagande är ett stort samtalsämne i dagens samhälle. Företag förväntas ta ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt medansvar. Stora företag tvingas hållbarhetsredovisa enligt svensk lag. Mindre företag inkluderas inte av denna lag, men trots det väljer flertalet SME företag att frivilligt upprätta en hållbarhetsredovisning. Innan lagkravet verkställdes fanns tidigare forskning kring varför större företag valde att frivilligt hållbarhetsredovisa, vidare definierar inte tidigare forskning SME företags motiv till frivillig hållbarhetsredovisning samt vilka intressenter företaget riktar sin information till.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de motiv till att SME företag väljer att upprätta frivillig hållbarhetsredovisning. Genom att undersöka företagens motiv och drivkrafter för att genomföra denna typ av redovisning kan vi bättre förstå vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet kring frivillig hållbarhetsredovisning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod samt en fallstudie och genomfört tio intervjuer med representanter från mindre företag inom tre olika branscher. Vårt urval grundades på mindre svenska företag som valt att upprätta en hållbarhetsredovisning trots att de inte är skyldiga till detta enligt lag. För att analysera materialet har vi kodat vårt material och sedan sammanställt dem i en tabell. Slutsats: Det finns flera motiv till att SME företag frivilligt hållbarhetsredovisar, studien bevisar att det framförallt handlar om hållbarhetsarbete som en norm och vara transparenta för sina intressenter, även påtryckningar från lagkrav och konkurrensfördelar är motiv till frivillig hållbarhetsredovisning. / Background: Sustainable business is a big subject in modern society today. Companies are expected to take social, economic and environmental co-responsibility. Large companies are forced to report on sustainability according to Swedish law. Smaller companies are not included by this law, but despite this, the majority of SME companies choose to voluntarily prepare a sustainability report. Before the legal requirement was enforced, there was previous research on why larger companies chose to voluntarily report on sustainability, further previous research does not define SME companies' motives for voluntary sustainability reporting and which stakeholders the company directs its information to. Purpose: The purpose of this study is to investigate the motives for SME companies choosing to prepare a voluntary sustainability report. By examining the companies' motives and driving forces for carrying out this type of reporting, we can better understand which factors influence decision-making around voluntary sustainability reporting. Method: We have used a qualitative method as well as a case study and conducted ten interviews with representatives from smaller companies in three different industries. Our selection was based on smaller Swedish companies that have chosen to prepare a sustainability report even though they are not obliged to do so by law. To analyze the material, we have coded our material and then compiled them in a table. Conclusion: There are several motives for SME companies to voluntarily report on sustainability, the study proves that it is primarily about sustainability work as a norm and being transparent to their stakeholders, also pressure from legal requirements and competitive advantages are motives for voluntary sustainability reporting.

Vid sökning på internet via en webbläsare finns en mängd tredjepartsaktörer aktiva som samlar in information om användarens beteende. Det saknas idag en transparens gentemot användaren om vilka aktörer, vilken information och vad informationen används till. Genom simulerad surfning undersöks vilken utsträckning datainsamling sker. I studien undersöks de i dagsläget största aktörerna och deras respektive informationshantering. Studien visar på fem stora tjänster inom rekommenderat material och data-analys varav två företag undersöks vidare. Företagens informationshantering analyseras i uppsatsen utifrån respektive företags sekretessavtal. Undersökningen visar att en stor datainsamling sker utan att det är uppenbart för användaren. / When searching on the Internet via a web browser there is a variety of third-party actors active that collects information about the user’s behavior. Today, there is a missing transparency for the user about the actors, what information is gathered and what the information is used for. By simulating web browsing the extent of data collecting is researched. This study examines the current situation of major actors and their respective information. The study revealed five major services within recommended materials and data analysis. Two companies were investigated further. These companies are analyzed in the article based on each company’s privacy policy. The study shows that a lot of data is being gathered without it being obvious to the user.

Digitala produktpasset (DPP) har föreslagits i en kommande EU-förordning och planeras attomfatta produkter i textilindustrin för att främja ökad spårbarhet, transparens och cirkulärekonomi. Med tanke på modeindustrins begränsade digitala kompetens, synlighet ivärdekedjan samt omfattningen av små-medelstora företag kan övergången till ett digitaltproduktpass innebära stora utmaningar. Studien syftar till att analysera och utvärderamodeföretags förutsättningar inför anpassningen till en cirkulär ekonomi och sättas i relationtill framtida DPP-regleringen. Teorier inom Sustainable Supply Chain Management ochcirkulär ekonomi används som grundläggande referensramar. Insamling av sekundärdata iform av årsredovisningar, hemsidor, nyhetsartiklar och en föreläsning samt intervjuer från tremodeföretag och tre ämnesexperter har genomförts. Resultatet antyder att modeföretagen inteuppnår spårbarhet i alla led och har minimala cirkulära initiativ, vilket gör en omställning tillett digitalt produktpass svåranpassad. Möjligheter och utmaningar som är identifieradehandlar om att samarbeta med leverantörer, samla och strukturera information frånproduktlivscykeln och engagera sig i cirkulära initiativ som är lönsamma.

SAMMANFATTNING Datum:  2024-05-28 Nivå:   Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:  Albin Nicklasson & Joakim Gourie Titel:   IFRS 9 inom bilfinansieringsbranschen Handledare:  Angelina Sundström Nyckelord:  IFRS 9, ECL-modell, ICL-modell, transparens, kreditreserveringar  Forskningsfråga: Hur har IFRS 9 inverkat på redovisningen inom       bilfinansieringsbranschen  Syfte:   Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse kring hur det   nya ramverket IFRS 9 har påverkat redovisningen för     bilfinansieringsbolag.  Metod:  För att besvara forskningsfrågan valdes en kvalitativ forskningsmetod   som genomfördes med fyra intervjuer.  Slutsats:  Studien resulterar i att införandet av IFRS 9 har förbättrat      redovisningen för bilfinansieringsbolag.