Bakgrund: I åldern som ungdom eller ung vuxen utvecklas personen och är i en lång period av övergångar. Autonomi, personlig identitet och känsla av tillhörighet är bara en bråkdel av faktorer som förändras för personer i den åldern. Att dessutom leva med cancer i den åldern medför att övergången till vuxenlivet ser annorlunda ut. Cancern är en av de sjukdomar som skördar flest unga människor livet, men statistik från 2015 visar att tre av fyra ungdomar och unga vuxna faktiskt botas för sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med en botbar cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som hittats på Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: Studiens resultat beskriver upplevelser av hur cancersjukdomen förändrade livet för ungdomarna och de unga vuxna, att cancersjukdomen medförde psykiska och fysiska påfrestningar i livet, samt hur ungdomarna och de unga vuxna, trots cancersjukdomen, orkade fortsätta kämpa mot den. Efter innehållsanalysen framkom tre kategorier och sju underkategorier. De huvudkategorierna som framkom var: Att uppleva hur cancer förändrar livet, Att vara begränsad och Att orka kämpa mot sin cancersjukdom. Underkategorierna var: Att få sin cancersjukdom, Att vilja förstå sin cancersjukdom, Att uppleva psykiska påfrestningar, Att uppleva fysiska påfrestningar, Att ha hopp om att tillfriskna, Att behöva stöd och relationer och slutligen Att behöva sätta mål. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en botbar cancersjukdom som ungdom och ung vuxen medför förändringar i vardagen, fysiska och psykiska påfrestningar och ett ständigt behov av hjälp för att orka kämpa mot cancersjukdomen. Ungdomarna och de unga vuxna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var tillräckligt stödjande under tiden de hade cancersjukdomen. En god omvårdnad och ett ständigt stöd från sjuksköterskan kan dock hjälpa ungdomarna och de unga vuxna öka viljan för att kämpa vidare mot cancersjukdomen, vilket dessutom kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Genom en ökad förståelse kring ämnet, kan det medföra till att sjuksköterskor utför bättre omvårdnad gentemot dessa personer.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvaliteten för patienter som drabbas av en obotlig sjukdom. Att vårda patienten palliativt i hemmet är inte alltid ett självklart val för anhöriga, då det innebär stora förändringar av hemmiljön och rollförändring inom familjen.   Att anhöriga väljer att vårda i hemmet anses som ett stort ansvar, som kan yttra sig i form av  utmattning, oro och depression. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelse av palliativ vård i hemmet ur ett anhörigperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med bygge på  vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och inkluderades femton kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att anhöriga kände stort ansvar att vårda den sjuke och ansvaret påverkade deras hälsa och dagliga liv. Anhörigas egna behov ignorerades då fokuset låg hos den sjuke. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonalen underlättade vårdandet av den sjuke. Däremot upplevde  anhöriga  upplevde otillräckligt stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen när det gäller information och  förberedelsen för vårdrollen. Diskussion: Anhöriga möter nya situationer när de väljer att ta på sig rollen som vårdare till den sjuke i hemmet. För att kunna hanter den nya situationen behöver anhöriga stöd samt information från hälso-och sjukvårdspersonalen. Stödet kan se ut på olika sätt och en viktig uppgift för sjuksköterskan är att våga ge stöd i de existentiella frågorna likväl som de medicinska. Slutsats: Anhörigas livssituation blev förändrad i rollen som vårdare och de beskrev både praktisk och känslomässiga förändringar i det dagliga livet. Oron över att se den sjuke lida, ansvaret samt maktlösheten är några av orsakerna som leder till att anhöriga blir isolerad i hemmet. / <p>Examinationsdatum: 2020-12-10</p>

Bakgrund: Majoriteten av föräldrar i Sverige väljer att vaccinera sitt barn enligt det nationella vaccinationsprogrammet, men vissa föräldrar känner tveksamhet inför detta av olika anledningar. Sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovård möter dessa föräldrar i sitt dagliga arbete och har i uppgift att bemöta föräldrarna utifrån deras individuella uppfattningar kring vaccination på bästa sätt. Syfte: Att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsovård av att möta föräldrar som är tveksamma till att vaccinera sitt barn. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom barnhälsovård, intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades, Försöka förstå orsaken till tveksamheten, Utmaning i att förmedla kunskap och information och Respektfullt bemötande oavsett beslut. Slutligen identifierades även ett övergripande tema, En god relation är kärnan i mötet med tveksamma föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska inom barnhälsovård är det viktigt att skapa en god relation med föräldrarna för att kunna stötta dem på bästa sätt kring deras beslut om vaccination. Relationen har betydelse för den enskilda individen men även för samhället i stort.

Syftet med denna studie var att klargöra eventuellt samband mellan nutrition och trycksår genom att söka svar på de tre frågorna: Har nutritionen någon betydelse för uppkomst och läkning av trycksår? Vilka näringsämnen behövs för att förhind-ra uppkomsten och främja läkningen av trycksår? Finns de något samband mellan malnutrition och/eller ätsvårigheter och trycksår? Metoden för denna litteraturstu-die innefattade systematisk databassökning och manuell sökning av artiklar från referenslistor. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskning i ämnet har analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i följande fyra tema: Nutri-tionens betydelse, energiintagets betydelse, vitaminers och mineralers betydelse samt bifynd. Analysen indikerar på samband mellan förbättrad nutrition och både minskad incidens och förbättrad läkning av trycksår. / The purpuse of this study is to elucidate the relationship between nutrition and pressure ulcer by seeking the answers to the following three questions: Does nutri-tion have any implication on the appearance and healing of pressure ulcers? What nutrients are needed to prevent appearance and promote healing of pressure ul-cers? Is there a connection between malnutrition and/or eating-difficulties and pressure ulcers? The method for this literature review consisted of a systematic searches in databases and searching through references. Ten scientific quantitative research articles in this subject have been analysed and concluded. The result is presented in four themes: The significance of nutrition, the significance of energy intake, the significance of vitamins and minerals and sub findings. The result of this analysis shows a connection between improved nutritional status and both lower incidence and improved healing of pressure ulcers.

Varje år upptäcks 50 000 nya fall av cancer i Sverige, vilket innebär att drygt 100 personer insjuknar varje dag. Att få diagnosen cancer innebär ofta en chock för den drabbade. Det sociala stödet är av stor betydelse för hur krisen kommer att hanteras av patienten. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga cancerpatienters upplevelser av att delta i olika former av stödgrupper och självhjälpsgrupper som kan ledas eller initieras av sjuksköterskan. Metoden är en litteraturstudie utförd på tio kvalitativa artiklar. Som teoretisk referensram har Travelbees omvårdnadsteori använts. Resultatet visade att stödgrupper eller självhjälpsgrupper gav upplevelsen av att känna gemenskap och tillhörighet mellan deltagarna, att få och ge stöd av varandra, stärkt självförtroende, att uppleva hopp samt negativa upplevelser av deltagande. / Each year 50 000 new cases of cancer in Sweden is discovered, which means that more than 100 people is diagnosed every day. Getting diagnosed with cancer is often a shock to the victim. Social support is of great importance for how the crisis will be handled by the patient. The aim of the literature review was to identify cancer patients' experiences of participation in various forms of support and self-help groups that can be led or initiated by a nurse. The method is a literature review conducted in ten qualitative articles. As a theoretical framework Travelbees nursing theory has been used. The results showed that support groups or self-help groups gave the experience of a feeling of fellowship and belonging among the participants, to get and give support to each other, stronger self-confidence, to feel hopeful and negative experiences of participation.

No description available.

Graviditetsförlust i form av tidiga missfall är en vanlig diagnos i sjukvården. En mer sällsynt diagnos är utomkvedshavandeskap som kan ha ett dramatiskt förlopp och vara direkt livshotande. Sjuksköterskan kan inom flera olika områden i sjuk-vården träffa på kvinnor som har råkat ut för någon av dessa förluster och behöver omvårdnad. Syftet med litteraturöversikten var att ta reda på vad eventuell forsk-ning visade angående kvinnors känslomässiga upplevelser vid graviditetsförlust samt att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa kvinnors reaktioner på vården. För att uppnå syftet gjordes en litteraturöversikt enligt Friberg (2006). Resultatet ledde fram till tre teman; Känslomässiga upplevelser, Hur dessa hanterades och Reak-tioner på omvårdnaden. Kvinnorna upplevde graviditetsförlusten olika men gemensamt för dem var att bemötandet från vårdpersonalen hade betydelse för hur de känslomässigt hanterade situationen. Om vårdpersonalen var sympatisk, enga-gerad och hade tid för dem klarade de av att hantera situationen på ett bättre sätt än när personalens bemötande upplevdes känslokallt och rutinmässigt. Resultatet diskuterades i förhållande till Travelbees omvårdnadsfilosofi. Kvinnorna behöver ges omvårdnad utgående från varje enskild individs unika situation. Det är en patientkategori som oftast har kort vårdtid vilket gör det till en utmaning för sjuk-sköterskor att i omvårdnaden hinna bemöta dem individuellt och uppfatta deras behov. / Pregnancy loss and early miscarriage are common adverse outcome in pregnancy. A more rare diagnosis is ectopic pregnancy that can be very dramatic and life-threatening. Nurses from different areas in hospitals meet women in need of care after such a loss. The purpose of this literature review was to find out what the research show about women’s emotional experience of pregnancy loss and from a nursing view find out how the women experienced the care they received. To reach the purpose, a literature review was done according to Friberg (2006). The results showed three different themes; Emotional experiences, How the women coped with the emotional experiences and How the women reacted to the care given. The women experienced the pregnancy loss differently but they had one thing in common: The way they handled the situation depended on how the health professional treated them. If the caregivers were sympathetic, compassionate and gave time to the women they coped a lot better than if the caregivers were insensi-tive, callous and showed a matter of fact attitude. The result is discussed in rela-tion to Travelbees nursing philosophy. The women need to be provided with targeted care. The care must be based on every woman’s individual needs. These patients often spend a very short time at the hospital with short time for treatment witch leads the nurses to a challenge of how to get the time to treat every woman individually. This would lead to a better understanding for the women’s needs