Bakgrund: Astma är ett betydande globalt folkhälsoproblem med allvarliga konsekvenser och kan i svåra fall leda till hög sjukdomsbörda och till och med dödsfall. Astmaattacker kan utlösas av faktorer såsom infektioner, fysisk ansträngning och allergener som pollen. Astma behandlas med luftrörsvidgande läkemedel. Sjuksköterskan har en betydande roll i att förbättra välbefinnande för personer som lever med astma genom att vara lyhörd och empatisk samt erbjuda stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med astma   Metod: En litteraturöversikt har genomförts enligt Fribergs metodbeskrivning med hjälp av åtta vetenskapliga originalartiklar. Dessa hämtades från databaserna Pubmed och CINAHL med ämnessökord “Asthma/psychology”, “asthma”, “severe asthma” och fritextsökord “experience”, “Living with”, “perception” och “patients’ life”. Resultat: Resultatet visar att vuxna med astma upplever betydande påverkan på sina liv. De kämpar med att utföra vardagliga sysslor och med att delta i fysisk aktivitet på grund av andningsbesvär. Deltagarna rapporterar även känslor av oro, stress, depression och ångest relaterad till sin sjukdom och dess framtid. Det framkommer att de saknar effektiva strategier för att hantera sin astma, förutom att planera i förväg för medicin och att övervaka sina symptom. Stöd från nära och vården betonas som avgörande för att minska stress och känslan av ensamhet kopplad till sjukdomen. Slutsats: Astma innebär betydande utmaningar för dem som lever med sjukdomen. Dessa utmaningar omfattar både fysiska och psykologiska aspekter, och personer kämpar för att hitta effektiva sätt att hantera sjukdomen. Det är av stor vikt att vårdpersonal tar hänsyn till patienternas behov genom att ge dem och deras familjer den information som behövs för att hantera sjukdomen på bästa sätt. Dessutom är det avgörande att erbjuda dessa individer personcentrerad vård för att förbättra deras livskvalitet och välbefinnande. / Background: Asthma is a global public health issue with serious consequences, and in severe cases, it can lead to high disease burden and even death. Asthma attacks can be triggered by factors such as infections, physical activity, and allergens such as pollen. Asthma is treated with bronchodilator medications. Nurses have to play a significant role in improving the quality of life for individuals living with asthma by being attentive and empathetic, and providing support throughout the course of the illness.  Aim: The aim was to describe the experiences of adult individuals living with asthma. Method: A literature review has been conducted following Friberg's method description, utilizing eight scientific original articles. These articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases using subject headings "Asthma/psychology", "asthma", "severe asthma", and free-text search terms "experience", "Living with", "perception", and "patients' life". Results: The results indicate that adults with asthma experience a significant impact on their lives. They struggle to perform daily tasks and with participating in physical activities due to breathing difficulties. Participants also report feelings of worry, stress, depression, and anxiety related to their condition and its future implications. It is evident that they lack effective strategies for managing their asthma, apart from planning ahead for medication and monitoring their symptoms. Support from loved ones and healthcare professionals is emphasized as crucial in reducing stress and the sense of loneliness associated with the illness. Conclusions: Asthma poses significant challenges for individuals living with this condition. These challenges enclose both physical and psychological aspects, with individuals striving to find effective ways to manage the disease. It is crucial for healthcare professionals to consider the needs of these patients by providing necessary information to both them and their families, enabling them to manage the condition effectively. Furthermore, it is essential to approach these individuals with person-centered care to enhance their standard of living and well-being.

BakgrundEn ätstörning är en allvarlig sjukdom där en person har en störd relation till mat samt till sin egen kropp. Sjuksköterskan kan möta patienter med ätstörningar i alla kontexter. I omvårdnaden har sjuksköterskan en central roll och bemötandet blir en viktig aspekt. Sjuksköterskan skall arbeta personcentrerat med fokus på delaktighet. Den som lider av en ätstörning kan drabbas av allvarliga konsekvenser, både psykiskt och somatiskt. Sjukdomarna är komplexa i sin natur och patienterna saknar ofta sjukdomsinsikt. SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i omvårdnaden av patienter med ätstörningar. MetodEn strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodik som tillämpas vid systematiska översikter. 16 artiklar från databaserna CINAHL och PsycInfo användes. Dessa var av kvalitativ- (n=10), kvantitativ- (n=2) och mixad design (n=4). ResultatResultatet som visade på sjuksköterskans erfarenheter delades upp i tre huvudkategorieroch sju underkategorier. Den första var ”Sjuksköterskans relation till patienten” med underkategorierna ”Den terapeutiska relationen” samt ”Rollkonflikten”. Den andra huvudkategorin var ”Sjuksköterskans känslor” med underkategorierna ”Positiva känslor”och ”Negativa känslor”. Den sista huvudkategorin var ”Faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad” med underkategorierna ”Utmaningar”, ”Stödjande faktorer”samt ”Utbildning”. SlutsatsLitteraturstudien visar på att sjuksköterskans erfarenheter innefattar en mångsidig komplexitet i omvårdnaden av patienter med ätstörningar. Det innefattar en rollkonflikt, starka känslor och etiska dilemman. Erfarenheterna identifierar stödjande faktorer och utmaningar på såväl personlig- som organisatorisk nivå. / BackgroundEating disorders are serious illnesses where the person has a disordered relationship to food and the body. The affected person can suffer from serious consequences both somatic and psychological which make the care complex. Nurses can meet patients with eating disorders in all different contexts and they have an important role in the care for these patients. Person centered care with a focus on patient participation is a central part of the nurse’s role in the treatment. The patients often lack insight in their disease which adds on further complexity in the comprehensive care. AimThe purpose was to describe the nurse's experiences in caring for patients with eating disorders. MethodA structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. 16 articles from CINAHL and PsycInfo were used. These were of qualitative- (n=10), quantitative- (n=2), and mixed design (n=4). ResultsThe identified result was split up in three main categories and seven subcategories. The first main category was “The nurse-patient relationship” with the subcategories “The therapeutic relationship” and “Role conflict”. The second main category was “The nurses’ feelings”with the subcategories “Positive feelings” and “Negative feelings”. The last main category that was identified was “Factors affecting the nurses care” with the subcategories “Challenges”, “Supporting factors” and “Education”. ConclusionsThis literature review shows that the nurses experiences include a versatile complexity in the care for patients with eating disorders. This involves role conflicts, strong feelings and ethical dilemmas. The experiences identify supporting factors and challenges on both organizational and personal level.

Bakgrund: Vi blir allt fler äldre vilket ställer högre krav på vårdresurser. Hemsjukvård möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge det är möjligt, trots sjukdom. Hemmet innehar flera innebörder som trygghet, säkerhet och identitet. Att vårdas i sitt eget hem kan skapa möjligheter i det vårdande mötet såväl som nya situationer för sjuksköterskan att hantera. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av att vårdas av vårdpersonal i sitt eget hem. Metod: Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med manifest och latent metod. Innehållet tolkades i relation till Travelbees omvårdnadsteori samt livsvärldsteorin. Resultat: Resultatet visade att vård i hemmet innebär en balansgång mellan trygghet och otrygghet. Tre subteman framkom: ’Se mig’ – att mötas i en människa-till-människa-relation, Makt eller maktlöshet samt ’Respektera mig och mitt hem’. Relationens betydelse framkommer som central i hemsjukvård, där patient och sjuksköterska innebär mer för varandra än bara sina roller. Identitet och integritet blir utmärkande begrepp då patienten önskar blir mött och respekterad som en människa, en unik individ. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelse tillsammans med respekt för patienten och dennes hem kan bidra till trygghet och delaktighet i vården i hemmet.

Abstrakt       Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och utgör ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskans främsta uppgift är att främja fysisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. För detta arbete är skolan en viktig arena. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn i årskurs F-9. Metod: Kvalitativ metod användes och tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategorier och underkategorier skapades. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är; Goda förutsättningar för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Betydelsen av samtal, Vikten av att skapa förtroende och goda relationer, Att iaktta tidiga tecken, Fungerande samarbete underlättar samt Att erhålla och erbjuda stöd och Hinder för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Brist på tid och resurser, Bristande samarbete, Brist på kunskap och erfarenhet samt Brist på stöd. Slutsats: Skolsköterskan är i arbetet med psykisk ohälsa en viktig resurs. Att arbeta med psykisk ohälsa ställer stora krav på skolsköterskans kunskaper och erfarenheter samt förmåga att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov. Mycket talar för att Joyce Travelbee´s teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter kan implementeras i skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa. Nyckelord: Skolsköterska, Psykisk ohälsa, Barn årskurs F-9, Omvårdnad, Travelbee. / Abstract       Background: Mental ill-health among children and adolescents are increasing and are a growing public health problem. The schoolnurses primary task is to promote physical health and prevent mental ill-health. For this work, the school is an important arena. Aim: The aim of the study was to illuminate school-nurses´experiences of prevention and early detection of mental ill-health among schoolchildren in grades F-9. Method: Qualitative method was used and ten semi-structured interviews were conducted. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The interviews were analyzed using qualitative content analysis and categories and subcategories were created. Results: The analysis resulted in two categories and nine subcategories. The categories are; Good conditions for the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories The meaning of the dialogue, The importance of creating confidence and good relations, To observe early signs, Effective collaboration facilitates and To obtain and offer support and Barriers to the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories Lack of time and resources, Lack of collaboration, Lack of knowledge and experience and Lack of support. Conclusion: The school nurse is at work with mental ill-health a vital resource. Working with mental ill-health places great demands on the schoolnurse´s knowledge and experience and the ability to adapt to the child´s individual needs. Much indicates that Joyce Travelbees theory of interpersonal aspects of nursing can be implemented in the schoolnurse´s work with mental ill-health. Keywords: School-nurse, Mental ill-health, Children grades F-9, Nursing, Travelbee.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Stroke är en stor dödsorsak i Sverige, men fler och fler överlever tack vare den vård och kunskap som finns i landet. Stroke drabbar ofta någon både fysiskt och psykiskt. De flesta strokedrabbade får en funktionsnedsättning och behöver stöd från andra vilket gör att närstående ofta får en betydande roll. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vårda och leva nära en vuxen person som drabbats av en stroke. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier. Hur närstående upplever den förändrade livssituationen, hur deras egen hälsa påverkas av oro och ångest, osäkerheten kring mediciner och omvårdnaden, upplevelsen av brist på egentid samt hur närstående ser det positiva i situationen. Diskussion: Många negativa och betungande upplevelser framkom hos närstående i litteraturöversikten. Detta tyder på att närstående är i ett besvärligt läge och behöver all stöd och hjälp de kan få. Travelbee förklarar i sin omvårdnadsteori hur sjuksköterskan kan hjälpa närstående och den strokedrabbade i den nya livssituationen.Slutsats: Studien visar att det som hänt den strokedrabbade påverkar även den närstående. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ge stöd till hela familjen. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

No description available.

Bakgrund: Uppskattningsvis klassar sig 0.03-0.05% av världens befolkning som transpersoner. Att vara transperson innebär att ifrågasätta det könet man tilldelats vid födseln. Som sjuksköterska är det viktigt att aldrig applicera personliga värderingar och alltid förhålla sig professionell i mötet med olika individer i yrket samt att alltid kunna erbjuda patienter en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters egenskattade kunskap om begreppet transperson inför mötet med dessa personer inom den personcentrerade hälso- och sjukvården. Metod: En enkätundersökning genomfördes på sjuksköterskestudenter i termin 5 vid Blekinge tekniska högskola. Enkäten var kvantitativ och innehöll frågor om sjuksköterskestudenternas egenskattade kunskap. I studien tillfrågades 85 personer att deltaga, 57 personer valde att deltaga.  Resultat: Av studiens deltagande var det 89% som ansåg att de hade tidigare kunskaper om vad begreppet transperson innebär. Majoriteten av de deltagande svarade även att de inte ansåg sig besitta tillräckligt med kunskap för att kunna erbjuda transpersoner en personcentrerad vård. Slutsats: Resultatet av studien visar att majoriteten av sjuksköterskestudenter upplever att de inte har tillräckligt med kunskap för att kunna erbjuda en god personcentrerad vård gentemot transpersoner. Studiens resultat visar även att majoriteten uppfattar att det är svårt att inte kränka dessa individer inom hälso-och sjukvård trots att studenterna påtalar att de besitter en tidigare kunskap om vad begreppet transperson innebär.

Introduktion: Postoperativ smärta uppkommer till följd att kirurgiskt ingrepp och många patienter upplever svår eller måttlig smärta efter operation. För att smärtlindra patienter krävs en smärtbedömning som sjuksköterskan har det övergripande ansvaret över. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av den postoperativa smärtan hos patienter. Metod: 13 vetenskapliga artiklar har anträffats genom sökningar i Pubmed och Cinahl som analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och visar strategier för sjuksköterskan att bedöma postoperativ smärta samt faktorer som påverkar sjuksköterskans postoperativa smärtbedömning. Diskussion: Verbala och icke-verbala strategier vid postoperativ smärtbedömning lyfts fram som viktiga, ytterligare studier visar på liknande fynd. Även kommunikationen och relationens betydelse vid smärtbedömningen diskuteras och Joyce Travelbee ger en ökad förståelse för dessa områden. Slutsats: Sjuksköterskan kan använda olika metoder för att bedöma patientens postoperativa smärta. Att se patientens i sin helhet och väva in bedömningsinstrument i bedömningen. Resultatet lyfter fram olika påverkande faktorer som kan vara bra att ta hänsyn till som sjuksköterska. / <p>Godkännnande datum: 2017-03-20</p>