Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen. Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska. Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vårdrelationen. Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen. Patienterna värdesätter fysisk närvaro vid omvårdnaden, ett medmänskligt och respektfullt bemötande, att sjuksköterskan är professionell och förtroendeingivande, har ett personcent- rerat engagemang samt kommunikationsförmåga. Av sjätte temat framgår att patienten, och inte bara sjuksköterskan, lägger ner stora ansträngningar på att en vårdrelation ska utvecklas. Diskussion: Patienter vill bli sedda och respekterade som unika individer, med sina behov och förutsättningar. De vill möta en sjuksköterska som är intresserad och engagerad, inte bara i patienten som person, utan även i sin profession och utvecklingen av den, för att uppnå patientens främsta mål – nämligen förbättrad hälsa. Patienterna vill uppleva symmetri i engagemanget för relationen och utifrån detta gemensamt arbeta mot ökat välbefinnande. Resultatet har många beröringspunkter med Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.

Bakgrund: I dagens samhälle är ordet missbruk ofta stigmatiserat och har en negativ klang. Användandet av olagliga droger ökar i samhället vilket innebär en större belastning på hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen har enligt kapitel 3 1§ som mål att främja god hälsa och att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Studier visar på att brukare upplevt ett stigmatiserat beteende från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik. Metod: Detta examensarbete har genomförts som en litteraturöversikt, genom att studera tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod där författarna sökte efter likheter och skillnader av upplevelser som sedan redovisades i olika huvudteman och underteman. Resultat: Utifrån analysen skapades två huvudteman: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. Negativa upplevelser kom att delas upp i fyra underteman: Utbildning och kunskap, Rädsla och brist på tillit, Att känna sig otillräcklig och Stigmatisering. Diskussion: Resultatets huvudfynd har diskuterats i förhållande till litteraturöversiktens bakgrund samt Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen som referensram. / Background: In today's society, the word addiction is often stigmatized and has a negative tone. The use of illegal drugs increases in society, which means a greater burden on healthcare. According to the Health Care Act the aim is to promote good health and provide equal treatment for the entire population. The care should be given with respect for the equal worth of all people and the dignity of the individual. Studies show that patients with substance abuse experienced a stigmatized behaviour from healthcare professionals. Aim: The aim of this literature review was to describe the healthcare professionals' experiences of caring for patients with substance abuse. Method: This literature review was made by studying ten scientific articles. The articles have been analysed according to Friberg's method of analysis where the authors found similarities and differences of experiences, which were reported in various main themes and sub themes. Results: Based on the analysis, two main themes were created: Negative experiences and Positive experiences. Negative experiences were divided into four sub themes: Education and knowledge, Fear and lack of confidence, Feeling insufficient and Stigmatization. Discussion: The main findings of the result have been discussed in relation to the background of the literature review and Joyce Travelbee's Human-To-Human Relationship Model as a reference frame.

Prehospital akutsjukvård är till för patienter i alla åldrar, symtom, tillstånd och sjukdom. Ambulanspersonalen behöver ha kompetens och förmåga att bedöma och behandla alla patienter. Enligt Travelbee främjas den mellanmänskliga relationen genom kommunikation, förståelse och handling vilket skapar förutsättningar för omvårdnaden. Alla patienter har rätt till god och jämlik vård oavsett prehospitala förutsättningar. Syftet var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av att vårda barn. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en systematisk ansats för att sammanställa befintlig forskning inom området. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats från databaserna Pub Med och Cinahl Complete. Sammanlagt har 15 artiklar inkluderats till resultatet. Resultaten visar att ambulanspersonal upplever otillräcklig utbildning i omhändertagande av barn, att det tillkommer utmaningar kring denna patientgrupp samt olika känslor som uppkommer i vårdmötet med barn. Slutsatsen av litteraturstudien beskriver att vård och omvårdnad av barn prehospitalt leder till känslor som stress, osäkerhet och otrygghet. Det beskrivs bero på begränsad kunskap och erfarenhet av akut sjuka och skadade barn samt mötet med patienternas föräldrar. Ambulanspersonal önskar mer teoretisk och praktisk utbildning av det akut sjuka barnet samt debriefing i samband med särskilt påfrestande händelser. / Prehospital emergency care is for patients of all ages, symptoms, conditions and illness. Ambulance clinicians (AC) need to have the competence to assess and treat all patients. According to Travelbee, the interpersonal relationship is promoted through communication, understanding and action, which creates conditions for nursing. All patients have the same right to good and equal care regardless of different circumstances and/or factors that challenge the AC´s in assessing and treating children in prehospital emergency settings. The aim was to describe ambulance clinicians’ experiences of caring for children in prehospital emergency care. A literature review with a systematic approach was used as a method to compile existing research in the field. Both qualitative and quantitative articles have been included from the databases PubMed and Cinahl Complete. A total of 15 articles have been included in the results. The results show that AC´s experience insufficient training regarding the care of children, that there are challenges to this patient group and different emotions that arise in the care when meeting with children in the prehospital emergency settings. The literature study concludes that the care of children in prehospital emergency settings leads to feelings of stress, uncertainty and insecurity, which is described to be caused due to limited knowledge and experience of acutely ill and injured children as well as the meeting with the patient's parents. AC´s want more theoretical and practical training of the acutely ill child as well as debriefing in connection with particularly stressful events.

Bakgrund: Palliativ vård i sen palliativ var central del av distriktssköterskans arbete inom hemsjukvården. Behandlingen har vid sen palliativ fas skiftat fokus till att symtomlindra lidande i stället för att bota sjukdom.  Distriktssköterskan bör i sin profession ha ett helhetsperspektiv vilket bland annat innefattar att kunna samverka med patient, närstående samt andra professioner. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att vårda patienter i sen palliativ fas inom hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes med 18 distriktssköterskor inom hemsjukvård i Södra och Mellansverige. Resultatet analyserades med ett induktivt förhållningssätt enligt Elo & Kyngäs kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet ledde till tre huvudkategorier: Förutsättningar för att vårda i den sena palliativa fasen, samarbete med patient och närstående samt betydelsen av symtomlindring i den sena palliativa fasen.  Huvudkategorierna delades sedan in i 10 underliggande subkategorier.  Slutsats: Studien framhävde distriktssköterskans viktiga roll i samband med vårdandet av patienter i den sena palliativa fasen. Det var avgörande att distriktsköterskan fick rätt förutsättningar från ledningen, möjligheten till samverkan med andra professioner, närstående och patienter. Vid goda förutsättningar minimerades risken för ojämlik vård, onödigt lidande genom symtomlindring samt gav en värdig död för patienten. / Background: Palliative care in the late palliative phase was a central part of the district nurse's work in home health care. In the late palliative phase, the treatment has shifted focus to alleviating suffering rather than curing the disease. The district nurse should have a holistic perspective in her profession, which includes, among other things, being able to cooperate with patients, relatives, and other professions. Aim: The aim of the study was to examine the district nurse's experiences of caring for patients in the late palliative phase within home health care Method: A qualitative interview study with semi-structured questions conducted with 18 district nurses in home health care in Southern and Central Sweden. The result was analyzed with an inductive approach according to Elo & Kyngäs qualitative content analysis. Results: The results led to three main categories: Prerequisites for care in the late palliative phase, collaboration with the patient and relatives and the importance of symptom relief in the late palliative phase. The main categories then divided into 10 underlying subcategories. Conclusion: The study highlighted the important role of the district nurse in connection with the care of patients in the late palliative phase. It was crucial that the district nurse received the right conditions from management, the opportunity for collaboration with other professionals, relatives, and patients. Under good conditions, the risk of unequal care, unnecessary suffering through symptom relief was minimized and a dignified death was provided for the patient.

Bakgrund: Det är uppskattningsvis 2,5 miljoner svenskar som söker akutsjukvård på akutmottagningar per år (Socialstyrelsen, 2015). Detta gör att belastningen blir hög då resurser ofta saknas vilket bidrar till ökade väntetider. Patienters missnöje och organisatoriska problem är något som ofta framkommer i media. Genom att ta reda på patienternas faktiska upplevelse skapas förutsättningar för att mottagandet och omhändertagandet kan förbättras och i sin tur också vårdsituationen på akutmottagningen. Syfte: Med grund i Travelbees teori beskriva personers upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Metod: En deduktiv litteraturöversikt genomfördes och nio artiklar analyserades utifrån Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Travelbees begrepp lidande, mening, mellanmänskliga relationer, människan som individ och kommunikation utgör teman. Patienter upplever att kommunikationen mellan dem och vårdpersonal har stor betydelse. Den mänskliga kontakten som detta möte innebär gör att patienten känner sig bekräftad. Saknar patienten bekräftelse i form av mänsklig kontakt eller kommunikation leder det till missnöjdhet i vårdsituationen. Slutsatser: Vårdpersonalens bemötande påverkar patientens upplevelse av akutmottagningen och hjälper patienterna att hantera situationen. Kontinuerlig kontakt med vårdpersonal har visat sig ha betydelse för patienten då de blir bekräftade. Sjuksköterskan bör vara medveten om vilka förväntningar patienten har och kunna hantera de olika vårdsituationerna på ett professionellt sätt. / Background:  It´ about 2,5 million Swedes who seek emergency treatment per year (Socialstyrelsen, 2015).  This leads to high pressure at the emergency department. Resources are often scarce and contributes to increased waiting times. Media shows a negative image of care and organizational problems often appears. Looking at patients' experiences of the situation at the emergency department, creates conditions for improving the healthcare situation at emergency department.  Aim: To describe peoples experience of being treated at the emergency department by using Travelbees nursing theory. Method: A deductive literature review was conducted and nine articles were analyzed by Travelbees nursing theory. Results: Travelbees concepts suffering, meaning, human relation, human as an individual and communication creates theme in the result. Patients experiencing that communication between them and the healthcare professionals is of great importance. This contact makes the patient feel confirmed. If the patient feel that they are not confirmed because of lacking communication or human contact it leads to a feeling of dissatisfaction.  Conclusion: Healthcare professional’s treatment affects the patients experience in the emergency department and helps them to cope with the situation. Continuous contact with health professionals is of importance for the patient and makes them feel confirmed. The nurse must be aware of which expectations the patient has when they seek emergency care and be able to give professional care.

Bakgrund: Humor är ett mångfacetterat begrepp som har en god psykologisk och fysiologisk påverkan på patienterna. Trots sina positiva effekter har humor länge varit ett svårt ämne inom hälso- och sjukvård. Humor i vården handlar bland annat om att lätta upp den allt som oftast allvarliga stämning som kan finnas. Humor har en stor roll i etableringen av en god vårdrelation som i sin tur påverkar patienters upplevelse av vården.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av humor mellan sjuksköterska och patient i omvårdnaden.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som grundades på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första Humor kan förbättra omvårdnaden med tillhörande underkategorier Upplevelse av att humor stärker vårdrelationen, Upplevelse av att humor förbättrar kommunikationen, Upplevelse av att kunna hantera känslor och situationer med hjälp av humor, Upplevelse av att bli stärkt och må bättre av humor, Upplevelse av humor som en lämplig del i omvårdnaden. Den andra huvudkategorin Humor kan försämra omvårdnaden med tillhörande underkategorier Upplevelse av humor som en olämplig del i omvårdnaden samt Upplevelse av negativa konsekvenser av humor.Slutsats: Patienter upplever att humor är en essentiell del i omvårdnaden. Humor upplevdes ha flera terapeutiska fördelar. Den sågs även stärka den mellanmänskliga vårdrelationen och bidrog till kommunikativa fördelar mellan sjuksköterskan och patienten. Genom att etablera humor i vården kan sjuksköterskan skapa en bättre och mer personcentrerad omvårdnad.

No description available.

Currently there are noticable changes in nursing concepts, shifts in thinking and attitude towards nursing. Unlike in the past, when nursing care was provided in accordance with the biomedical model, current nursing shows attempts at greater use of interaction models reflecting a holistic approach and humanism. This fact was pointed out in the 1960's by Joyce E. Travelbee, a New Orleans psychiatric nurse, educator and nursing theoretician. The disseration intituled 'Joyce E. Travelbee's Inspiration for Nursing' is of theoretical character with the aim of analysing the legacy of Joyce E. Travelbee as a nursing history personality and her work with a tendency to express her significance for nursing. It is concieved as a historical-analytical study and a zpracována formou studia literárního odkazu a jeho analýzy s následným vypracováním interpretativního textu. In connection with the study of literary legacy and its analysis questions, for which the answers were sought, were asked: How did Joyce E. Travelbee reflect current nursing practice? What suggestions did she make in changing current attitude towards patients? What is key to longterm contribution of Joyce E. Travelbee as a theoretitian to the nursing concept? Which of Joyce E. Travelbee's ideas and literary legacies are inspirational for nursing? The contents and meaning of some terms are set out in Chapter 1. Chapter 2 reflects the development of nursing as a theory, science and practice in a chronological order and also on a national and international level, especially the period, in which Joyce E. Travelbee (1926-1973) lived and formulated her ideas. The chapter was conceived in the sense of referring to the ideas and work of individual nursing theoreticians in connection with contributions to nuring theory and practice. Chapter 3 is dedicated to the personality Joyce E. Travelbee, her biography, publishing activity and specialist texts relating to her person and work bases. Chapter 4 interprets the work of Joyce E. Travelbee. The chapter is divided into four sub-chapters with the aim of illustrating the logical sequence in the development of ideas in Joyce E. Travelbee's work. The first part deals with nursing from Joyce E. Travelbee's point of view, in the second part space is given to introduced concepts in Joyce E. Travelbee's work, the third part focusses on the explanation of the human-to-human relationship concept and the fourth part deals with nursing supervision as a tool for forging human relationships. The fifth chapter was concieved with the aim of pointing out the fact that Joyce E. Travelbee's work has been an inspiration for the authors of many publications, research studies, dissertations, contributions on web pages, and for international scientific conferences participants. Interpretation analysis of primary and secondary text sources showed that an inspirational change in nursing is that of nurse-patient and patient-nurse attitudes and the emphasis on satisfying patients' needs as well as nurses' needs. Changes in attitude can be seen in nursing education which should prepare nurses for satisfying patients' emotional and spiritual needs with an emphasis on empathy, sympathy and rapport. One of the possibilities of achieving this change in nurses' education is to include more communicative exercises, philosophy, psychology and the clarification of values in nursing educational programmes the training of nurses in self reflection, critical thinking and carrying out of supervision.

Trots att hjärtsviktspatienter har en sämre prognos än vissa cancerformer, får dessa patienter ofta en begränsad information om sin sjukdomsprognos samt en begränsad tillgång till välutvecklad vård i livets slutskede. Studier visar att patienter med avancerad hjärtsvikt kan ha en dålig förståelse för sitt tillstånd och sjukdomsprognos. Detta kan innebära att de kan sakna möjligheter att diskutera sina önskemål om vård i livets slutskede. Syftet med studien var att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos sjuksköterskor som arbetar med hjärtsviktspatienter i livets slutskede. I denna studie har det använts elva vetenskapliga artiklar. Analys av materialet resulterade i tre huvudteman vilket är brist på kunskap, brist på kommunikation och psykisk påverkan samt sex subteman. Resultatet visar att sjuksköterskor så väl som patienten och närstående har ett stort behov av utbildning och information. Det visar sig också att många hjärtsviktspatienter och deras närstående inte får tillräckligt med information om sin sjukdomsprognos, de symptomen som ger signal till att sjukdomen har blivit sämre samt hur de kan få kontakt med olika insatser. Som sjuksköterska är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur hjärtsviktspatienter upplever brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård.

Background: There are 2,2 million children living in Sweden and every day about one child is diagnosed with cancer. Nurses have an important role in nursing the sick child and comforting it´s families. Little is known about the nurses´ experiences in working with this severely ill children. Aim: The aim of this study was to highlight nurses´ experiences of caring for children with cancer. Method: A method to contribute to evidence-based nursing with the ground in analysis of qualitative research was conducted. An analysis of fourteen qualitative articles was carried out. The analysis resulted in four main themes and eleven subthemes. Result: Four main themes emerged; The adequate knowledge needed, Difficulties in ethical stance, Caring relationships where the child is in the centre, Emotional contrasts. The results of the study showed that the nurses experienced that they were not fully-trained and that the knowledge was not sufficient when they were new to childhood cancer. The nurses experienced a lot of emotions caring for children with cancer and felt it valuable to use coping to deal with the upcoming emotions and prevent emotional burn-out. Conclusion:More knowledge in childhood cancer is needed for nurses caring for children sick with cancer. It is important for the nurses to see the child's best, but also to work family-centered. The work is emotionally stressful and requires coping strategies to prevent emotional burnout.