Tidig socioemotionell hälsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstår kan det leda till psykisk ohälsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hälsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hälsa hos treåringar i Västerbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta användes självskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) där föräldrar till treåringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hälsa. Resultatet visade att 6 % av de treåringar som ingick i studien skattades över riskvärdet samt att pojkar skattades ha sämre socioemotionell hälsa än flickor. Vidare visade resultatet att nyttig kost har ett signifikant men svagt samband med bättre socioemotionell hälsa. Antal månader med enbart bröstmjölk visade inga samband. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att treåringar i Västerbotten har en god socioemotionell hälsa och flickor mår lite bättre än pojkar. Vidare visar studien att kost kan ha betydelse för den socioemotionella hälsan hos treåringar men det behöver undersökas mer i framtida studier. / Early social-­emotional health has proved to be important for the child's later development (Leuzinger-­Bohleber, 2014). If deficiencies occur this can lead to mental illness, which makes it important to examine children’s social-­emotional health at an early stage. The aim of this study was to examine social-­emotional health of three-­year-­olds in Västerbotten, Sweden. Furthermore, to examine gender differences and if there is an association with eating habits. The self-­assessment tool Ages & Stages Questionnaire: Social-­Emotional (ASQ:SE) was used to let parents of three year olds (N = 878) estimate the child's social-­emotional health. The results showed that 6 % of three-­year-­olds in this study were estimated to be over the cut-off value and that boys are estimated to have a poorer social-­emotional health than girls. The results also showed that healthy nutrition is significantly associated with higher social-emotional health however the association was weak. How many months the child exclusively breastfed showed no association. In conclusion the results indicate that three-­year-­olds in Västerbotten have a satisfactory level of social-­emotional health and that girls have a better social-­emotional health than boys. Furthermore the study shows that there is a small possibility that nutrition affects the social-­emotional health in three-­year-­olds however further research is necessary. / Salutsatsningen i Västerbottens läns landsting

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 år. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i områden belägna i tre kommuner i sydöstra Sverige där socioekonomisk status låg nära riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av två bedömare. Analysen bestod av Percentage of Word Correct (PWC), Percentage of Phonemes Correct (PPC), förekomst av assimilation, metates och epentes, förenkling av konsonantförbindelse, vokal- och konsonantsubstitution, reduplikation samt utelämning av obetonad stavelse och enskild konsonant. Vidare bedömdes vilka fonem som var etablerade hos barnen. Kriteriet för etablering av fonem sattes till > 90 % korrekt producerat fonem hos > 90 % av barnen. Tolv av svenskans 18 konsonantfonem var etablerade hos svensktalande treåringar med typisk språkutveckling. De fonem som vållade mest svårigheter var /ɧ/, /r/, /ʈ/ och /ɕ/. Genomsnittlig PWC var 61,3 % och genomsnittlig PPC var 88,7 %.  Inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan könen eller halvårsgrupperna gällande PWC och PPC. Förekomst av assimilation, metates och epentes, förenkling av konsonantförbindelse, vokal- och konsonantsubstitution, reduplikation samt utelämning av obetonad stavelse och enskild konsonant hittades. Den mest förekommande avvikelsen var substitution medan den minst förekommande var reduplikation. / The present study aimed to examine the phonology of typically developed Swedish-speaking children between 3 and 4 years of age. Sixty-nine children; 33 boys and 36 girls were assessed with the short version of a new phonological assessment material called LINUS. The tests were conducted in areas located in three municipalities in southeastern Sweden, where socioeconomic status was close to the national average. Audio-recordings of the assessments were transcribed and analyzed by the authors. The analysis consisted of Percentage of Word Correct (PWC), Percentage of Phonemes Correct (PPC), the presence of assimilation, metathesis and epenthesis, cluster reduction, vowel and consonant substitution, reduplication and deletion of unstressed syllables or single consonants. Further identification was made of the phonemes that were established. The criterion for the establishment of phonemes was set to > 90 % correct produced phonemes in > 90 % of the children. Twelve of the 18 Swedish consonant phonemes were established by Swedish-speaking three year olds with typical language development. The phonemes which caused most trouble were /ɧ/, /r/, /ʈ/ and /ɕ/. Average PWC was 61.3 % and average PPC was 88.7 %. No significant differences were found between gender or the two age groups regarding PWC and PPC. Presence of assimilation, metathesis and epenthesis, cluster reduction, vowel and consonant substitution, reduplication and deletion of unstressed syllables or single consonants were found. The most common deviation was found to be substitution and the least occurring deviation was reduplication.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om matematikundervisning av de yngsta barnen i förskolan. Studien genomfördes med sex kvalitativa intervjuer med förskollärare som arbetar i förskolan med de yngsta barnen, det vill säga ett–treåringar. Studiens datainsamling och empiriska material analyserades med hjälp av Bishops sex matematiska aktiviteter, i en tematisk analys. I studiens resultat framkom att förskollärarna använder sig av tre didaktiska utgångspunkter när de matematiserar med de yngsta barnen i förskolan. De didaktiska utgångspunkterna är att förskollärarna planerar förskolans miljö och material, kommunicerar matematiska begrepp och utgår från barns intressen. Förskollärarna planerar förskolans miljö och material för att barnen ska få möjlighet att utvecklas i sitt matematiserande genom material som förskollärarna skapar och där de organiserar en matematisk miljö. Förskollärarna planerar för en lekfull miljö med lättåtkomligt material för att synliggöra matematik för barnen. Barnen får då möjlighet att bli delaktiga i sin egen vardag, genom att de exempelvis lättare kan nå olika material. Förskollärarna kommunicerar bland annat matematiska begrepp med barnen, dels för att underlätta för barnens framtid på förskolan, men även för senare skolgång. När förskollärarna matematiserar med de yngsta barnen utgår de från barnens enskilda intressen för att kunna möta barnen i deras vardag till exempel i leken och på så sätt utmana dem i deras matematiserande.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts. I studien deltog 91 treåriga svenska barn med typisk utveckling. För framför allt visuellt arbetsminne, fanns ett mycket litet underlag att jämföra med, men resultatet visade att barngruppen presterade som förväntat vad gäller samtliga testade förmågor. Förmågorna förbättrades med ökad ålder, däremot var kön och vana av surfplatta inte faktorer som påverkade barnens resultat. I resultatet beskrivs också samband mellan förmågorna. Det fanns samband mellan alla de förmågor som i denna studie mäter fonologiska representationer (fonologisk diskrimination, nonordsrepetition och fonologisk produktion). Däremot korrelerade dessa fonologiska förmågor inte med test för fonologiskt arbetsminne, vilket var ett mindre väntat resultat. En möjlig förklaring kan vara att det är svårt att separat testa fonologiskt arbetsminne hos barn så små som tre år. Inget samband förelåg heller mellan test av fonologiskt och visuellt arbetsminne, vilket dock indikerar att två olika arbetsminnesförmågor har testats. Detta styrker den falang inom forskningen som menar att visuellt och fonologiskt arbetsminne är separerade förmågor redan hos små barn. / There are few studies regarding phonological skills related to working memory in young children. There is also a lack of tests of working memory for children in the younger ages. The aim of the current study was therefore to examine the relationship between visual working memory, phonological working memory and the ability to manage phonological representations, in three-year-olds. This was done by collecting comparison data of threeyear- old children’s results on the newly developed tablet-test ”KUBEN” (Cognitive development in young children), which measures the abilities visual and phonological working memory and phonological discrimination. In addition test for phonological production, also tested with tablet, and nonword repetition were used. A total of 91 Swedish three-year-old children with typical development participated in the study. For especially visual working memory, there was a lack of material with which to compare, but the result showed that children performed as expected regarding all tested abilities. The abilities improved with increasing age. On the contrary, neither gender nor experience of using tablets, affected the results of the children’s performance. The result of this study further describes relations between the tested abilities. There were correlations between all the abilities in this study that measures phonological representations (phonological discrimination, nonword repetition and phonological production). However, these phonological abilities did not correlate with the test of phonological working memory, which is a less expected finding. A possible explanation may be that it is difficult to test phonological working memory separately in children as young as three years old. Neither was there a correlation between tests of phonological and visual working memory, which indicates that two different abilities of working memory were tested. This confirms the faction within research arguing that visual and phonological working memory are separated abilities, already in young children.

I förskolans läroplan beskrivs att pedagoger ska lägga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt språk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete på förskolor har vi sett att små barn ibland får stå åt sidan för att gynna verksamhet för äldre barn. Att låta barn utveckla sitt språk med stöd av pedagoger och en social miljö är något som påverkar oss resten av livet. Att behärska språket är en nödvändighet i samhället. Syftet med studien är att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treåringars språkutveckling i förskolan. Studien syftar vidare till att påvisa eventuella skillnader i språkligt bemötande ur genusperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på fyra observationer och fyra intervjuer, vilka är genomförda på två olika förskolor. Resultatet presenterar pedagogers arbetssätt och tankar bakom arbetet med språkutveckling, vilka möjligheter respektive hinder de ser och deras tankar bakom bemötande av flickor och pojkar ur språkutvecklingsperspektiv. I resultatet framkom att pedagogerna arbetar med språket på många sätt på förskolan, till exempel genom samlingar, vardagliga möten med barnen och genom att minska barngrupperna för att få mer tid för varje barn. I arbetet med språket ser pedagogerna möjligheter att använda sig av samlingen som pedagogiskt redskap men även utnyttja de vardagliga mötena. Pedagogen själv kan vara ett hinder om inte tiden finns för samtal med barnen då en viktig del av språkstimulansen går förlorad. Vissa pedagoger ser inga hinder alls för språkutvecklingen. Beträffande eventuell skillnad i bemötande gentemot flickor och pojkar visar resultatet att pedagogerna inte gör någon märkbar skillnad utan de alla har värderingen att bemöta alla barn lika. Slutligen diskuteras resultatet i relation till litteraturen och våra egna reflektioner. Studiens slutsats är att uppmuntran, benämning och bekräftelse kännetecknar det språkliga bemötandet i pedagogernas arbete med små barns språkutveckling. / In the curriculum of the nursery school it is said that the teachers shall lay stress on encouraging each child to develop his/her language. During trainee work of the education and the work at nursery schools, we have been witnessing young children step aside in the favour of the older children’s activity. Letting children develop their language with the support of the teachers and a social surrounding affects them for the rest of their lives. Controlling the language is a necessity in the society. The purpose with this study is to visualise how active teachers are thinking and working with a language education for one- to three-year-olds. The study aims further to point out any differences in a linguistic treatment from a gender perspective. The study is qualitative and it is based on four observations and four interviews, which are carried out at two different nursery schools. The result presents the teachers’ way of working and thoughts behind the work with language education, what possibilities and obstacles they see and their thoughts behind the treatment of girls and boys from a language developing perspective. In the result it appeared that the teachers work with the language in many different ways at the nursery school, for instance by gatherings, everyday meetings with the children and by reducing the children groups to gain more time for each child. In the work with the language, the teachers see the possibilities of using the gathering as an educational tool and utilising the everyday meetings as well. The teacher him/her self can be an obstacle if there is no time for talk with the children, whereas an important part of the language stimulation is lost. Some teachers don’t see any obstacles whatsoever for the language development. Regarding a possible difference in the treatment against girls and boys, the result shows that teachers don’t make any remarkable distinction, but they all share the value of treating every child equally. Finally, the result is discussed in the relation to the literature and our own reflections.

<p>I förskolans läroplan beskrivs att pedagoger ska lägga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt språk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete på förskolor har vi sett att små barn ibland får stå åt sidan för att gynna verksamhet för äldre barn. Att låta barn utveckla sitt språk med stöd av pedagoger och en social miljö är något som påverkar oss resten av livet. Att behärska språket är en nödvändighet i samhället. Syftet med studien är att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treåringars språkutveckling i förskolan. Studien syftar vidare till att påvisa eventuella skillnader i språkligt bemötande ur genusperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på fyra observationer och fyra intervjuer, vilka är genomförda på två olika förskolor. Resultatet presenterar pedagogers arbetssätt och tankar bakom arbetet med språkutveckling, vilka möjligheter respektive hinder de ser och deras tankar bakom bemötande av flickor och pojkar ur språkutvecklingsperspektiv. I resultatet framkom att pedagogerna arbetar med språket på många sätt på förskolan, till exempel genom samlingar, vardagliga möten med barnen och genom att minska barngrupperna för att få mer tid för varje barn. I arbetet med språket ser pedagogerna möjligheter att använda sig av samlingen som pedagogiskt redskap men även utnyttja de vardagliga mötena. Pedagogen själv kan vara ett hinder om inte tiden finns för samtal med barnen då en viktig del av språkstimulansen går förlorad. Vissa pedagoger ser inga hinder alls för språkutvecklingen. Beträffande eventuell skillnad i bemötande gentemot flickor och pojkar visar resultatet att pedagogerna inte gör någon märkbar skillnad utan de alla har värderingen att bemöta alla barn lika. Slutligen diskuteras resultatet i relation till litteraturen och våra egna reflektioner. Studiens slutsats är att uppmuntran, benämning och bekräftelse kännetecknar det språkliga bemötandet i pedagogernas arbete med små barns språkutveckling.</p> / <p>In the curriculum of the nursery school it is said that the teachers shall lay stress on encouraging each child to develop his/her language. During trainee work of the education and the work at nursery schools, we have been witnessing young children step aside in the favour of the older children’s activity. Letting children develop their language with the support of the teachers and a social surrounding affects them for the rest of their lives. Controlling the language is a necessity in the society. The purpose with this study is to visualise how active teachers are thinking and working with a language education for one- to three-year-olds. The study aims further to point out any differences in a linguistic treatment from a gender perspective. The study is qualitative and it is based on four observations and four interviews, which are carried out at two different nursery schools. The result presents the teachers’ way of working and thoughts behind the work with language education, what possibilities and obstacles they see and their thoughts behind the treatment of girls and boys from a language developing perspective. In the result it appeared that the teachers work with the language in many different ways at the nursery school, for instance by gatherings, everyday meetings with the children and by reducing the children groups to gain more time for each child. In the work with the language, the teachers see the possibilities of using the gathering as an educational tool and utilising the everyday meetings as well. The teacher him/her self can be an obstacle if there is no time for talk with the children, whereas an important part of the language stimulation is lost. Some teachers don’t see any obstacles whatsoever for the language development. Regarding a possible difference in the treatment against girls and boys, the result shows that teachers don’t make any remarkable distinction, but they all share the value of treating every child equally. Finally, the result is discussed in the relation to the literature and our own reflections.</p>

Föräldraskattningsformuläret The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) är en modifierad form av MacArthur-Bates Communicative Development Inventorys tredje form (CDI-III), och har tagits fram som ett forskningsinstrument för undersökning av språkförmågan hos barn i åldersgruppen 2;6-4;0 år. Det är av stor betydelse att barn i riskzonen för att utveckla en språkstörning upptäcks i tid för att språket ska kunna stimuleras under gynnsamma utvecklingsfaser. Kliniskt verksamma personer har givit uttryck för ett behov av ett material som kan ge en överblick av ett barns språkförmåga inför vidare språkutredning. Behovet av ett sådant material bidrog till att validiteten hos SCDI-III behövde undersökas, vilket utgjorde grunden för föreliggande studie. Syftet var att validera det redan normerade föräldraskattningsformuläret SCDI-III med etablerade språktest för att undersöka om det kan användas för att identifiera barn som ligger i riskzonen för språkstörning. Fyrtioen barn (21 flickor och 20 pojkar) i åldersgruppen 3;0-3;11 med svenska som modersmål, och 41 vårdnadshavare deltog i studien. Barnens grammatiska förmågor undersöktes med valideringsinstrumenten SIT (Språkligt Impressivt Test) och Gramba (Grammatiktest för barn) och deras lexikala förmågor undersöktes med BNT (Boston Naming Test) och PPVT-III (Peabody Picture Vocabulary Test). Testningen utfördes på deras respektive förskolor och vårdnadshavarna fyllde i SCDI-III, varefter resultaten jämfördes.  Medelstarka signifikanta korrelationer konstaterades mellan skattningarna på SCDI:s ordproduktionsdel och barnens resultat på BNT respektive PPVT-III, samt mellan föräldrarnas skattningar på formulärets meningsbyggnadsdel och testresultaten på Gramba. Inga signifikanta eller starka korrelationer för meningskomplexitetsdelen i SCDI-III hittades mot något av de fyra testen. Utöver dessa resultat framkom att flickor presterade signifikant bättre än pojkar på Gramba och de äldsta barnen fick signifikant högre resultat än de yngsta på BNT. Resultaten i föreliggande studie tyder på att olika metoder och perspektiv behövs för bedömning av barns språkförmågor. SCDI-III skulle därför kunna vara ett kompletterade verktyg i form av ett samtalsunderlag mellan kliniskt verksamma logopeder och vårdnadshavare, men kan inte användas som enskilt bedömningsinstrument. / The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III), a parent report instrument, is a modified form of the third version of the MacArthur-Bates Communicative Development Inventory, and has been developed as a research tool for the investigation of the language ability of children aged 2;6 - 4;0 years. It is of great importance that children who are most at risk of developing a language impairment are identified in time in order to increase the possibility to stimulate their language in favourable developmental phases. Clinicians have expressed a need for a material that can provide an overview of a child’s language ability, prior to carrying out further language assessment. The need of such material has contributed to the need for an investigation of the validity of SCDI-III, which has formed the basis for the present study. The purpose was to validate the already standardized parent estimation form SCDI-III with established language assessments to investigate whether it can be used to identify children who are at risk for language impairment. Forty-one children (21 girls and 20 boys) aged 3;0 - 3;11 years, with Swedish as their mother tongue, and 41 guardians participated in the study. The grammatical abilities of the children were examined using the validation tools SIT (Språkligt Impressivt Test) and Gramba (Grammatiktest för barn) and the lexical abilities were examined using BNT (Boston Naming Test) and PPVT-III (Peabody Picture Vocabulary Test). The testing was performed at their respective daycare center, and the guardians filled in SCDI-III, after which the results were compared.   Moderate significant correlations were found between estimations in SCDI’s word production section and the children’s production on the BNT and the result of the PPVT-III, and between parents’ evaluations in the sentence construction section of the questionnaire and the test results on Gramba. No significant or strong correlations in the sentence complexity section of the SCDI-III were found on any of the four SLP assessments. In addition to these results, girls performed significantly better than boys on Gramba and the oldest children had significantly better results than the youngest on the BNT. The results of the present study suggest a need for different methods and perspectives for the assessment of children’s language abilities. SCDI-III could therefore be a complementary tool in providing a basis for discussion between practicing speech-language pathologists and guardians, but cannot be used as an assessment tool by itself.

Barns fem första levnadsår präglas av en omfattande utveckling av språkliga förmågor och exekutiva funktioner, vilka är färdigheter som visat sig ha en stor påverkan på hur barn utvecklar förståelse för sina egna och andras tankar, det vill säga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmågorna samvarierar vid olika åldrar. Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, språkliga förmågor och exekutiva funktioner hos barn i tre års ålder med typisk utveckling. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhållanden vad gäller antal äldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt påverkade de deltagande barnens Theory of Mind. Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial användes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmåga, semantisk förmåga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhämtades i form av en enkät som föräldrarna fick fylla i. Resultatet indikerar att treåriga barns förmåga att hantera och förstå Theory of Mind-uppgifter samvarierar med både grammatisk förmåga och kognitiv flexibilitet. Samvariationer påträffades även mellan grammatisk förmåga och kognitiv flexibilitet, vilket stärker att språk, exe-kutiva funktioner och ToM har ett beroendeförhållande till varandra. Föreliggande studie framhåller att samtliga förmågor är mer eller mindre integrerade vid olika åldrar och korrelationerna visar på att vissa delförmågor inom språk, ToM och exekutiva funktioner går hand i hand och utvecklas i samspel med varandra. Specifikt kan den exekutiva komponenten kognitiv flexibilitet och den språkliga förmågan grammatik ses som viktiga förmågor för just treåriga barns ToM. / A childs’ first five years are characterized by an extensive development of language abilities and executive functions. These are skills that have demonstrated large impact on how children develop their understanding of their own and others’ thoughts, that is, their Theory of Mind. Within contemporary research, a central question has been to investigate how these abilities correlate at different stages of age.  The aim of the present study was to examine the relationship between Theory of Mind, language and executive functions in typically developed three-year-old children. A central part in this study was also to assess whether differences in performance between boys and girls occurred and also if the number of younger and/or older siblings, socioeconomic status, and adult contact did affect the children’s performance.  A total of 30 children with typical development participated, of whom 16 were girls and 14 were boys. Age-appropriate test materials were used to examine, Theory of Mind, grammatical ability, semantic ability, cognitive flexibility, working memory, and phonetic discrimination. The demographic information was based on a questionnaire that parents of the participating children had to answer.  The result of this study indicates that the three-year child's ability to manage and understand tasks that assess Theory of mind seems to covariate with both grammatical skills and cognitive flexibility. A Correlation was also found between grammatical skills and cognitive flexibility, which indicate that language ability, executive functions and ToM have a strong dependent relationship.  The present study confirms that all abilities are more or less integrated at different ages and the correlations indicate that certain abilities in language, ToM and executive functions are de-veloped in interaction with each other. Specifically, the executive component cognitive flexibility and the grammatical ability are important abilities for three-year children’s ToM.