1 |
Konsumtion i den tredje åldernTidlund, Magnus January 2006 (has links)
<p>In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others. Morever I discuss if the older people feel at that the city is a place for them, or if they consider it as being a place for younger people.</p> / <p>I denna uppsats analyserar jag hur musikkritiker skriver recensioner om jazzmusik. Med hjälp av kritisk diskursanalys och Pierre Bourdieus begrepp om kapital, fält och habitus analyseras att antal jazzrecensioner. Med hjälp av denna analys försöker jag se hur recensenterna uttrycker sin kunskap kring jazz, och om de med hjälp av denna kunskap anser sig ha tolkningsföreträde att definiera vad som anses vara god musiksmak. Jag tittar även på vilka delar av musiken som lyfts fram i recensionerna och hur de olika delarna beskrivs.</p>
|
2 |
Konsumtion i den tredje åldernTidlund, Magnus January 2006 (has links)
In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others. Morever I discuss if the older people feel at that the city is a place for them, or if they consider it as being a place for younger people. / I denna uppsats analyserar jag hur musikkritiker skriver recensioner om jazzmusik. Med hjälp av kritisk diskursanalys och Pierre Bourdieus begrepp om kapital, fält och habitus analyseras att antal jazzrecensioner. Med hjälp av denna analys försöker jag se hur recensenterna uttrycker sin kunskap kring jazz, och om de med hjälp av denna kunskap anser sig ha tolkningsföreträde att definiera vad som anses vara god musiksmak. Jag tittar även på vilka delar av musiken som lyfts fram i recensionerna och hur de olika delarna beskrivs.
|
3 |
Det goda åldrandet : En kvalitativ studie av seniorer i den tredje åldernYake, Chanelle, Jäderholm, Linn January 2011 (has links)
Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.
|
4 |
Limbo – hjärta och hjärna i kompromiss : Änkors nyskapande av mellanmänskliga band / Limbo – a compromise between heart and mind : Widows making new interpersonal tiesGidlund, Emelie, Kronhoff, Mette January 2018 (has links)
En stor del av svenska kvinnor över 60 år lever i ensamhushåll. Känsla av ensamhet har en negativ påverkan på äldres psykiska och fysiska hälsa och därför är det här en grupp som behöver uppmärksammas inom socialpedagogiken. Denna studie handlar om äldre änkors relationsskapande efter makens bortgång. Syftet med studien var att undersöka och analysera hur änkor i tredje åldern skapade nya/intima relationer på äldre dar. Frågeställningarna var vilken roll gamla och nya relationer och gemenskaper hade spelat i änkornas liv efter en långvarig tvåsamhet, hur änkorna såg på en ny parrelation och vilka förväntningar de i så fall hade, samt vilka möjligheter och hinder till en ny parrelation vi kunde identifiera i deras berättelser. Tre änkor, 70+ år, ålderspensionerade och utan biståndsbedömda insatser deltog i studien. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer; tre enskilda, samt en fokusgruppintervju där samma tre respondenter deltog. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna: tredje åldern, delaktighet, sociala band och livsloppsperspektiv. Ensamhet visade sig vara den största motivatorn för nya relationer, och änkorna föredrog nya vänskapsrelationer med andra solitära kvinnor framför pargemenskaper. Gemensamt för änkorna i studien var att de alla var positiva till en ny parrelation och hade önskemål och förväntningar på vad en sådan skulle innehålla. De ville leva under äktenskapsliknande former som sambo, och förväntningarna var att relationen skulle innehålla sexuell attraktion/aktivitet, kärlek, gemenskap och de vardagliga samtalen. ()()()() () () () () () () () () Det visade sig att respondenterna själva stod för både de största möjligheterna och hindren i skapandet av nya intima relationer. Respondenternas positiva inställning till att vilja leva i en ny parrelation var den största möjligheten. Även barnen (från äktenskapet med maken) samt omgivningens attityder uppgavs utgöra möjligheter eller hinder.
|
5 |
"Jag hoppas jag får dö här" : en studie om boendepreferenser och delningsbostaden som alternativ för äldre kvinnor i Uppsala kommunWahlqvist, Justina January 2023 (has links)
Den åldrande befolkningen ställer krav på samhällsplaneringen att skapa nya boendeformer för äldre. Syftet med den här studien är att undersöka äldres boendepreferenser och syn på att dela gemensamma ytor med Uppsala kommun som fallstudie. Uppsala kommun är medlemmar i WHO:s nätverk för äldrevänliga städer sedan 2016 och antog 2020 strategin: äldrevänlig kommun som ett sätt att implementera äldrevänlig utveckling i många områden. Den här studien använder en blandad metod av både en kvantitativ och kvalitativ ansats med sekundära och primära data. Studien granskar styrdokument från Uppsala kommun gällande bostäder för äldre och presenterar intervjuer med tjänstepersoner från Uppsala kommun. Dessutom presenterar studien en kvantitativ enkätundersökning om äldres boendepreferenser samt kvalitativa intervjuer med äldre kvinnor boende i olika upplåtelseformer om deras syn på att dela gemensamma ytor med sina grannar som ett sätt att minska sin boendekostnad. I studien identifieras vad för ytor man egentligen kan tänkas dela med sina grannar och varför vissa ytor är viktiga att ha i den egna lägenheten. Studiens resultat visar att de allra flesta inte vill dela ytor om de inte behöver, men att toalett och dusch är den främsta ytan man vill ha privat och att det blir allt viktigare när man blir äldre. Kommunen behöver planera för att skapa en större variation av bostäder för äldre i framtiden, delningsbostäder kan vara en lösning för de som har svagare ekonomi men även en lösning för att öka den sociala integrationen hos äldre och minska ensamhet.
|
6 |
Borda, Karla, Carlsson, Marie-Louise January 2008 (has links)
<p>The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism.</p> / <p>Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.</p>
|
7 |
Borda, Karla, Carlsson, Marie-Louise January 2008 (has links)
The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism. / Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.
|
8 |
Vill vi studera efter 60? : En kvalitativ intervjustudie om seniorers alstrade kapital och utbildningsstrategierKarlsson, Yaowapa January 2022 (has links)
Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.
|
9 |
Utilizing the potential resources of elderly people : An interview study about the potential resources of elderly and young (40+) people, what those resources consists of and how they can be defined.Mrong Clewestam, Sufola January 2013 (has links)
The overall purpose of this master essay is to investigate whether there is an interest among people near retirement to contribute with their knowledge and experience after they reach the defined retirement age. Furthermore, I would like to investigate if they want to continue with their old jobs, full time/part time or to do something else, which is beneficial to the society. I also want to find out how the older people view themselves to continuing to work. Also which types of social and structural barriers that might exist for them and why. The aim is also to investigate what types of knowledge and experience they believe could be used in the future community. For that purpose I have structured interview questions and conducted eight individual interviews. Below is a brief summary of the main results. The study shows that there is a general interest in working after retirement. Most people prefer to work only part-time. Participation and influence is meaningful to the individuals. It is seen as having a positive impact on individuals, groups and societal perspectives. At the individual level, the relationship between the possibility to choose both type of work and working hours and the desire to continue working, is very strong. The choice contributes to the feeling that life is meaningful. That proved to be of great motivation to participate in the working life. The study shows the importance of paying attention to flexible working hours adapted at individual level. The results also show that the elderly are often pictured as competent, knowledgeable and skilled people, which resources can be utilized in the society. It also appeared that older people are carriers of knowledge and experiences, which can be taken care of and transferred on to the younger generations instead of being lost. The study pointed out that there is manual work situations particularly risky for older people. It also revealed negative factors such as competition for the jobs between younger and older people, which can create an opinion in society against letting older people work. The results also indicate that the mixture of older and younger people creates a knowledge and experience transfer which creates new approaches to working tasks. It also emerged a number of factors that influence an individual's choice to attend to work; Important to take an individual approach, assess the participant’s interests and abilities for the particular job, his desired working hours and the need of upgrading or retraining.
|
Page generated in 0.0307 seconds