Devant le grand nombre de tumeurs du sein triple négatif résistant aux traitements, il est essentiel de comprendre les mécanismes de résistance et de trouver de nouvelles molécules efficaces. En premier lieu, nous analysons deux ensembles de données pharmacogénomiques à grande échelle. Nous proposons une nouvelle classification basée sur des profils transcriptomiques de lignées cellulaires, selon un processus de sélection de gènes basé sur des réseaux biologiques. Notre classification moléculaire montre une plus grande homogénéité dans la réponse aux médicaments que lorsque l’on regroupe les lignées cellulaires en fonction de leur tissu d'origine. Elle permet également d’identifier des profils similaires de réponse aux traitements. Dans un second travail, nous étudions une cohorte de patients atteints d’un cancer du sein triple négatif ayant résisté à la chimiothérapie néoadjuvante. Nous effectuons des analyses moléculaires complètes basées sur du RNAseq et WES. Nous constatons une forte hétérogénéité moléculaire des tumeurs avant et après traitement. Bien que nous observons une évolution clonale sous traitement, aucun mécanisme récurrent de résistance n’a pu être identifié. Nos résultats suggèrent fortement que chaque tumeur a un profil moléculaire unique et qu'il est important d'étudier de grandes séries de tumeurs. Enfin, nous améliorons une méthode pour tester la surreprésentation de motifs connus de protéines de liaison à l'ARN, dans un ensemble donné de séquences régulées. Cet outil utilise une approche innovante pour contrôler la proportion de faux positifs qui n'est pas réalisé par l'algorithme existant. Nous montrons l'efficacité de notre approche en utilisant deux séries de données différentes. / Given the large number of treatment-resistant triple-negative breast cancers, it is essential to understand the mechanisms of resistance and to find new effective molecules. First, we analyze two large-scale pharmacogenomic datasets. We propose a novel classification based on transcriptomic profiles of cell lines, according to a biological network-driven gene selection process. Our molecular classification shows greater homogeneity in drug response than when cell lines are grouped according to their original tissue. It also helps identify similar patterns of treatment response. In a second analysis, we study a cohort of patients with triple-negative breast cancer who have resisted to neoadjuvant chemotherapy. We perform complete molecular analyzes based on RNAseq and WES. We observe a high molecular heterogeneity of tumors before and after treatment. Although we highlighted clonal evolution under treatment, no recurrent mechanism of resistance could be identified Our results strongly suggest that each tumor has a unique molecular profile and that that it is increasingly important to have large series of tumors. Finally, we are improving a method for testing the overrepresentation of known RNA binding protein motifs in a given set of regulated sequences. This tool uses an innovative approach to control the proportion of false positives that is not realized by the existing algorithm. We show the effectiveness of our approach using two different datasets.

Les réservoirs de type "tight oil" et "shale gaz" ont une partie importante de leur volume poreux occupée par des micropores (< 2nm) et des mesopores (entre 2 et 50 nm). Ce type d'environnement crée de fortes forces d’interaction dans le fluide confiné avec les parois du pores et entre ses propres molécules, ce qui change fortement la thermodynamique du fluide. Un travail important doit donc être effectué sur le développement de méthodes de mise à l'échelle de la distribution de pore pour effectuer des simulations réservoir à grande échelle. Premièrement, des simulations moléculaires sont effectuées sur des fluides confinés afin d'obtenir des propriétés thermodynamiques de référence à l'équilibre liquide/vapeur pour différentes tailles de pore. Ensuite, une comparaison des données de simulation moléculaire avec les résultats issus des équation d'état utilisées dans la littérature a permis de mettre en valeur la méthode de flash avec pression capillaire et changement du point critique comme la meilleure méthode existante pour décrire la physique du fluide confiné. Des simulations fines d'écoulement matrice/fracture ont donc été effectuées pour différentes tailles de pore. Des modèles de mise à l'échelle en maillage grossier ont été ensuite construits à partir du même cas synthétique et les résultats ont été comparés avec ceux des simulations de référence en maillage fin. Un nouveau modèle de triple porosité considérant fracture, petit pores et grand pores avec une approche MINC a donné des résultats très proches du maillage fin. Finalement un réservoir stimulé hydrauliquement à grande échelle a été simulé pour différentes distributions de pores avec le modèle développé. / Tight oil and shale gas reservoirs have a significant part of their pore volume occupied by micro (below 2nm) and mesopores (between 2 and 50nm). This kind of environment creates strong interaction forces in the confined fluid with pore walls as well as between its own molecules and then changes dramatically the fluid phase behavior. An important work has therefore to be done on developing upscaling methodology of the pore size distribution for large scale reservoir simulations. Firstly, molecular simulations are performed on different confined fluids in order to get reference thermodynamic properties at liquid/vapor equilibrium for different pore sizes. Then, the comparison with commonly used modified equation of state (EOS) in the literature highlighted the model of flash with capillary pressure and critical temperature and pressure shift as the best one to match reference molecular simulation results. Afterwards fine grid matrix/fracture simulations have been built and performed for different pore size distributions. Then, coarse grid upscaling models have then been performed on the same synthetic case and compared to the reference fine grid results. A new triple porosity model considering fracture, small pores and large pores with MINC (Multiple Interacting Continua) approach, has shown very good match with the reference fine grid results. Finally a large scale stimulated reservoir volume with different pore size distribution inside the matrix has been built using the upscaling method developed here.

Sustainability is one of the main drivers today for change in the world, many organisations are trying to be sustainable in their own way. One of the ways to do this is to integrate sustainability, or the triple bottom line (TBL), in their decision-making. This study concerns developing decision criteria for an NPO operating within the recycling- and waste management sector, to be applied in a project portfolio selection framework. Thus, the purpose of the study is to support decision-making that will promote sustainability by developing decision criteria. Consequently, the main research question for the study is: which criteria assure project selection aligned with TBL? The decision criteria were developed by following the five-step approach for developing criteria by Tillman and Cassone (2012). The research is designed as a qualitative single case study and the research questions are answered by conducting semi-structured interviews. The study has shown that by combining TBL and the five-step approach, criteria were able to be developed promoting all three dimensions of TBL. However, combining TBL and the five-step approach did imply some changes and adjustments to the original five-step approach. Hence, the discussion provides an outline of a suggested framework that integrates the TBL approachinto the development of decision criteria and metrics. / Hållbarhet är en av de viktigaste drivkrafterna för förändring i världen idag och olika organisationer försöker vara hållbara på sitt eget vis. En strategi att göra detta är att integrera hållbarhet, eller triplebottom line (TBL), i sitt beslutsfattande. Denna studie handlar om att utveckla beslutskriterier för tillämpning i ett ramverk för projektportföljstyrning för en icke vinstdrivande organisation som arbetar inom sektorn för återvinning och avfallshantering. Syftet med studien är således att stödja beslutsfattande som främjar hållbarhet genom att utveckla beslutskriterier. Följaktligen är den huvudsakliga forskningsfrågan för studien: vilka kriterier säkerställer att val av projekt är i linje med TBL? Beslutskriterierna utvecklades genom att följa tillvägagångssättet för en femstegsmetod för att utveckla kriterier av Tillman och Cassone (2012). Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie och forskningsfrågorna besvaras genom semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att genom att kombinera TBL och femstegsmetoden utvecklades kriterier som främjar alla tre dimensioner av TBL. Att kombinera TBL och femstegsmetoden innebar dock vissa förändringar och justeringar av den ursprungliga femstegsmetoden. Diskussionen presenterar därför ett förslag på ett ramverk som integrerar TBL i utvecklingen av beslutskriterier och mätetal.

[pt] Organizações industriais têm investido na implantação de uma logística sustentável, que busca coordenar as atividades da cadeia de suprimentos visando parâmetros econômicos (e.g., minimização de custos, maximização das receitas), minimizando impactos no meio ambiente e estimulando o desenvolvimento social. A importância dos aspectos ambientais, econômicos e sociais, pilares do triple bottom line, na prática da logistica sustentável está diretamente relacionada aos impactos gerados no desempenho da organização. O sucesso deste desempenho também está associado à adoção da abordagem das dimensões Humana, Tecnológica e Organizacional (HTO), que vem sendo utilizada na análise de diversas facetas da gestão da cadeia de suprimentos. Diante desse cenário, o objetivo principal dessa dissertação de mestrado é desenvolver um artefato de gestão através de um framework concebido a partir de um modelo CMO com enfoque na logística sustentável por meio da incorporação das dimensões HTO, sob a perspectiva do TBL. A visão de sustentabilidade assumida engloba os pilares do TBL. O modelo proposto foi desenvolvido a partir de uma revisão de escopo, adicionando uma etapa final de consulta a especialistas da indústria de forma a aperfeiçoar e validar o modelo proposto. Os resultados da pesquisa indicam a carência de estudos que incorporem as dimensões do HTO, na perspectiva da TBL, reforçando assim a necessidade de criação de artefatos de gestão logística sustentável para estimular a disseminação desses conceitos, estimular novas pesquisas científicas nesta linha, bem como servir para um artefato de gestão para profissionais da área, que veem a logística sustentável como uma oportunidade de criação de valor para seus stakeholders. / [en] Industrial organizations have invested in the implementation of sustainable logistics, which seeks to coordinate the supply chain activities aiming at economics parameters (e.g., cost minimization, budget maximization), minimizing impacts on the environment and stimulating social development. The importance of the environmental, economic and social aspects, pillars of the triple bottom line, in the practice of sustainable logistics is directly related to the impacts generated in the performance of the organization. The success of this performance is also associated with the adoption of the Human, Technological and Organizational (HTO) dimensions approach, which has been used in the analysis of several facets of supply chain management. Given this scenario, the main objective of this master dissertation is to develop a management artifact through a framework conceived from a CMO model focusing on sustainable logistics through the incorporation of hto dimensions, from the perspective of TBL. The assumed view of sustainability encompasses the TBL pillars (i.e., economic, environmental, and social). The proposed model was developed from a scoping review, adding a final step of consulting experts from the industry towards improving and validating the proposed model. The research results indicate the lack of studies that incorporate the HTO dimensions from the TBL perspective, thus reinforcing the need to create sustainable logistics management artifacts to encourage the dissemination of these concepts, stimulate new scientific research in this research stream, as well as to serve as to serve as management artifact for professionals in the area, who see sustainable logistics as an opportunity to create value for their stakeholders.

[ES] Los retos sociales y medioambientales a los que nos enfrentamos en el siglo XXI han sido el motor de la investigación en economía circular (EC). La EC se define como un sistema económico que minimiza la entrada y el desperdicio de recursos, las emisiones y las fugas de energía del sistema mitigando los impactos negativos sin poner en peligro el crecimiento y la prosperidad (Geissdoerfer et al., 2018). Esta tesis persigue proporcionar un marco conceptual con el fin de analizar el esfuerzo requerido para implementar estrategias de EC en las organizaciones, así como el impacto que genera y la forma en que se mide su grado de avance. Para ello se han realizado los siguientes estudios: (1) análisis bibliográfico del concepto de la EC, estrategias e indicadores; (2) análisis bibliométrico; (3) estudio del caso y análisis comparativo. Esta investigación profundiza en la forma en que la aplicación de la EC está impactando en las organizaciones de la triple hélice: sector académico, empresarial y administración (Ranga et al., 2015), enfatizando los desafíos y lecciones aprendidas. De modo que se puedan identificar las oportunidades, fortalezas, debilidades y barreras que está teniendo la aplicación real de la EC en las organizaciones. Con dicho fin, se han seleccionado once organizaciones que han sido entrevistadas y analizadas siguiendo los criterios de diversidad (representación internacional pero también una fuerte presencia de la Comunidad Valenciana en el modelo de innovación de triple hélice), autenticidad y relevancia (grado de conocimiento del concepto de EC en para analizar un entorno heterogéneo con diferentes niveles de experiencias, oportunidades, fortalezas, debilidades en el campo de la EC e indicadores.) Los desafíos comunes identificados para todas las organizaciones analizadas son la monitorización de la EC, la heterogeneidad en la aplicación y monitorización de las estrategias EC, la dimensión social, el involucramiento de todos los acto-res de la sociedad y la pandemia COVID-19. Por otro lado, las lecciones aprendidas comunes a todos los casos de estudio son la cooperación en proyectos de I+D+i financiados, el impacto económico positivo en las cadenas de valor circulares y la formación permanente. Finalmente, los indicadores que son empleados por todas las organizaciones analizadas se centran en el carácter medioambiental (huella de carbono, LCA) o el carácter general (KPI) de los indica-dores. / [CA] Els reptes socials i mediambientals als quals ens enfrontem en el segle XXI han sigut el motor de la investigació en economia circular (EC). La EC es defineix com un sistema econòmic que minimitza l'entrada i el desaprofitament de re-cursos, les emissions i les fugides d'energia del sistema mitigant els impactes negatius sense posar en perill el creixement i la prosperitat (Geissdoerfer et al., 2018). Aquesta tesi persegueix proporcionar un marc conceptual per a poder analitzar l'esforç requerit per a implementar estratègies de EC en les organitzacions, així com l'impacte que genera i la forma en què es mesura el seu grau d'avanç. Per a això s'han realitzat els següents estudis: (1) anàlisi bibliogràfica del concepte de la EC, estratègies i indicadors; (2) anàlisi bibliomètrica; (3) estudi del cas i anàlisi comparativa. Aquesta investigació aprofundeix en la forma en què l'aplicació de EC està im-pactant en les organitzacions de triple hèlice: sector acadèmic, empresarial i administració (Ranga et al., 2015), emfatitzant els desafiaments i lliçons apreses. De manera que es s'identifiquen les oportunitats, fortaleses, febleses i barreres que està tenint l'aplicació real de la EC en les organitzacions. Amb aquesta fi, s'han seleccionat onze organitzacions que han sigut entrevista-des i analitzades seguint els criteris de diversitat (representació internacional però també una forta presència de la Comunitat Valenciana en el model d'innovació de triple hèlice), autenticitat i rellevància (grau de coneixement del con-cepte de EC en per a analitzar un entorn heterogeni amb diferents nivells d'ex-periències, oportunitats, fortaleses, febleses en el camp de la EC i indicadors). Els desafiaments comuns identificats per a totes les organitzacions analitzades són el monitoratge de la EC, l'heterogeneïtat en l'aplicació i monitoratge de les estratègies EC, la dimensió social, l'involucrament de tots els actors de la socie-tat i la pandèmia COVID-19. D'altra banda, les lliçons apreses comunes a tots els casos d'estudi són la cooperació en projectes d'I+D finançats, l'impacte eco-nòmic positiu en les cadenes de valor circulars i la formació permanent. Finalment, els indicadors que són emprats per totes les organitzacions analitzades se centren en el caràcter mediambiental (empremta de carboni, LCA) o el caràcter general (KPI) dels indicadors. / [EN] The social and environmental challenges that we face in the 21st century have been the engine of the circular economy (CE) research. The CE is understood as an economic system that minimizes the resource input and waste, emissions and energy leakage from the system mitigating negative impacts without jeopardizing growth and prosperity (Geissdoerfer et al., 2018). This thesis aims to provide a conceptual framework to be able to analyse the effort required to implement CE strategies in organizations, as well as the impact generated and the way in which its degree of progress is measured. With the described purpose, the following studies have been carried out: (1) bibliographical analysis of the CE concept, strategies, and indicators; (2) bibliometric analysis; (3) case study and comparative analysis. This research delves into the way in which the application of CE is impacting on the triple helix organization: scientific, industrial and administration sector (Ranga et al., 2015), emphasizing points for improvement and lessons learned. So that we can understand the opportunities, strengths, weaknesses, and challenges that the real application of CE is having in the organizations. For this purpose, there have been selected eleven organizations that have been interviewed and analysed following the diversity criteria (international represen-tation but also a strong presence of the Valencian Community in the triple helix innovation model), authenticity and relevance (degree of knowledge of the concept of CE to analyse a heterogeneous environment with different levels of experiences, opportunities, strengths, weaknesses in the field of CE and indicators). The common challenges identified for all the organizations analysed are the monitoring of CE, the heterogeneity in the application and monitoring of CE strategies, the social dimension, the involvement of all actors of society and the COVID-19 pandemic. On the other hand, the common lessons learned are cooperation in funded R&D projects, the positive economic impact on circular value chains, and continuous training. Finally, the indicators that are used by all the organizations analysed focus on the environmental character (carbon footprint, LCA) or the general character (KPI) of the indicators. / Palanca Roig, A. (2023). La Economía Circular en las organizaciones: estrategias e indicadores. Análisis de casos [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/195108

No description available.

Collaboration is a potential for companies to mitigate risk and use different competencies to create possible solutions. This paper identifies that the automotive industry is going through a rapid transformation and needs collaboration as a way to keep up with the fast pace of change. Using a case study based on the automotive industry in the Stockholm region and with a focus on small and middle-sized enterprises (SMEs, companies with less than 250 employees), this paper aims to address how the regional government can facilitate cooperation 1) within the automotive industry and 2) between the regional government and the automotive industry to keep up with the industrial transformations in the year 2030, by identifying the needs of the industry, highlighting potential collaboration engagement practices, and addressing how the regional government can facilitate collaboration. The paper has identified the needs based on product and production development, business model development, and skill development. For product and production development, SMEs need to create new products or find new markets, adapt products to environmental pressures, produce new products quickly, work closer to the customer, move production closer to the customer, and digitalize and automate production. For business model development, companies need to use sustainability as the core of the business model and include services as part of their portfolio. Finally, for skill development, SMEs need to find skills that meet the market, upskill continuously, develop more problem-solving and analytical skills. This study concludes that there are various activities that the regional government can perform, but need assistance from other actors. Firstly, they could strategize with other regional stakeholders, simplify collaboration within the industry, and increase communication and transparency with all industry actors to facilitate collaboration within the industry. Secondly, they could contribute to infrastructure, foster cluster expansion, and contribute to international competitiveness to aid collaboration between the regional government and the industry. The regional government should aim to execute these activities, but need support from relevant stakeholders, to help with the transition to a different industrial environment. / Samarbete är en möjlighet för företag att mildra risker och använda olika kompetenser för att skapa möjliga lösningar. Denna studie identifierar att fordonsindustrin genomgår snabb omvandling och behöver samarbete som ett sätt att hålla jämna steg med den snabba förändringstakten. Med hjälp av en fallstudie baserad på fordonsindustrin i Stockholmsregionen och med fokus på små och medelstora företag (SMF, företag med färre än 250 anställda) syftar denna studie till att undersöka hur den regionala verksamheten Region Stockholm kan underlätta samarbete 1) inom fordonsindustrin och 2) mellan regionala myndigheten och fordonsindustrin. För att industrin ska kunna hålla jämna steg med de industriella omvandlingarna mot 2030, görs detta genom att identifiera branschens behov, lyfta fram potentiella samarbetsaktiviteter och föreslå hur den regionen kan underlätta samarbete. Studien har identifierat behoven i fordonsindustrin baserat på produkt- och produktionsutveckling, utveckling av affärsmodeller och kompetensutveckling. För produkt- och produktionsutveckling måste små och medelstora företag skapa nya produkter eller hitta nya marknader, anpassa produkter till miljöpressen, producera nya produkter snabbt, arbeta närmare kunden, flytta produktionen närmare kunden och digitalisera och automatisera produktionen. För utveckling av affärsmodeller måste företag använda hållbarhet som kärna i affärsmodellen och inkludera tjänster som en del av sin portfölj. Slutligen, för kompetensutveckling, måste små och medelstora företag hitta färdigheter som möter marknaden, fortlöpande utveckla kompetens samt utveckla mer problemlösnings- och analytiska färdigheter. Denna studie drar slutsatsen att det finns olika aktiviteter som regionen kan utföra, men att de behöver hjälp från andra aktörer. För det första kan de skapa strategier med andra regionala intressenter, förenkla samarbetet inom industrin och öka kommunikationen och transparensen med alla branschaktörer för att underlätta samarbete inom fordonsindustrin. För det andra kan bidra till infrastruktur, främja klusterutveckling och bidra till internationell konkurrenskraft för att underlätta samarbete mellan den regionala verksamheten och industrin. Regionen bör sträva efter att genomföra dessa aktiviteter, men behöver stöd från relevanta intressenter för att hjälpa till med övergången till en förändrad industriell miljö.

Innovation has emerged in the latest decades as the key driver of economic growth. The Swedish Government has made innovation a key focus and supports a multitude of initiatives to improve the innovation capacity of Sweden. This thesis provides a multiple case study on hardware scaleups, to evaluate how they could be better supported in overcoming the valley of death by the Swedish innovation system. Through the framework of triple helix, actors representing all key areas were interviewed to achieve a holistic view on the system. Through interviews with both scaleups and other actors in the system, a picture of a gap between scaleups and existing infrastructure emerges. The findings show that improving the facilitation of connections between hardware scaleups and Swedish suppliers, improving the access to production competence, and simplifying the access to existing resources in the innovation system are all key to a better facilitation of hardware scaleups growth in Sweden. / Innovation har växt fram under de senaste decennierna som den främsta drivkraften för ekonomisk tillväxt. Den svenska staten har satt innovation i fokus, och stödjer en bredd av initiativ för att öka Sveriges innovationskapacitet.  Detta examensarete består av en multipel fallstudie på hårdvaruscaleups för att utvärdera hur deras tillväxt bättre kan faciliteras av det svenska innovationssystemet. Genom intervjuer med både scaleups och andra aktärer i systemet framkommer en bild av en värld där scaleups inte tar del av existerande innovationsinfrastruktur i full grad.  Studiens resultat visar att förbättrad facilitering av förbindelser mellan hårdvaruscaleups och underleverantörer, förbättrad tillgång till produktionskompetens, och en förenkling av användandet av existerande resurser i det svenska innovationssystemet är tre centrala faktorer för att bättre facilitera tillväxten för hårdvaruscaleups i Sverige.

Bakgrund Hållbarhetsarbete har aktualiserats inom samhället där intressenter och konsumenter förväntar sig ett hållbart ansvarstagande hos företag. I korrelation med denna ökning har även tillväxt av den digitala handeln satt extra press på företags försörjnings- och distributionskedjor för att möta kundens efterfrågan på kundservice samt förväntan om hållbarhet. Tidigare forskning visar på ett stort fokus på hållbarhet inom logistik men begränsat med litteratur gällande lagerverksamhet. Syfte Syftet med denna uppsats var att med utgångspunkt ur ett företagsperspektiv, granska hållbarhetsperspektivet vad gäller såväl operativa arbetsuppgifter som strategiska aktiviteter inom lagerverksamhet. Metod För att svara på frågeställningen utgår uppsatsen från en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen gjordes genom elva semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen utgår ifrån företagsperspektiv och grundar sig i ett urval av svenska företag verksamma inom handel och logistik. Slutsats Uppsatsen visar på att det finns väletablerade arbetssätt inom social och ekonomisk hållbarhet. Däremot har de miljömässiga hållbarhetsinsatserna idag ingen tydlig uppföljning vad gäller lagerverksamhet, flera punktinsatser kan dock identifieras. Det framkommer en brist på tydliga bedömningsmodeller, förhållningssätt och uppföljning vad gäller miljö inom lagerverksamhet. Uppsatsen visar dock på ett tilltagande intresse för att fortsatt integrera lagerverksamhetens aktiviteter i företagens miljöarbete. / Background The focus on sustainability has increased in society, where stakeholders and consumers expect sustainable corporate responsibility. In correlation with this increase, growth of digital commerce put further pressure on corporate supply and distribution chains to meet customers' demand for customer service and the expectation of sustainability. Previous research show a strong focus on sustainability within logistics, but literature regarding warehousing in relations to sustainability is limited. Purpose The purpose of this thesis is based on a business perspective, to review the perspective of sustainability within operational tasks and strategic activities within warehouse operations. Method To answer the question, the essay is based on a qualitative research method. The data collection was done through 11 semi-structured interviews. The thesis applies a business perspective, hence the selection of representatives from Swedish companies active within commerce and logistic sector. Conclusion In conclusion, this essay shows a well-established way of working within measures and activities concerning social and economic sustainability. Further the thesis show deficiency regarding environmental sustainability where it shows a lack of indicators within the monitoring of ecologic improvements regarding warehousing. Despite this, several separate initiatives emerge within the continuous improvement concerning warehouse activities, where assessment models and approaches within environmental monitoring are requested. However, the studie show a growing interest in continuing to integrate warehousing operations into environmental development.

Syftet med denna studie var att undersöka hur projektledare i byggbranschen arbetar med hållbarhet och hur de upplever att EU:s nya hållbarhetsdirektiv som infördes 1 januari 2024 kommer att påverka byggprojekt och byggprojektledning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och nio semistrukturerade intervjuer med projektledare verksamma i byggbranschen. Datat som insamlats genom intervjuerna analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman: Ekonomin är alltid No.1, Social och miljömässig hållbarhet som incitament och Tung papperstiger i ryggsäcken för små aktörer. Resultatet av studien visar att det är svårt att bedriva ett hållbart projektarbete utan att prioritera det ekonomiska perspektivet av hållbarhet först. Oavsett hur goda intentioner en projektledare har att implementera hållbarhet i projektarbetet behöver den förhålla sig till budgeten allra först även om de globala målen slår fast att de tre hållbarhetsaspekterna ekonomiskt, socialt och miljömässigt är integrerade och odelbara. Vissa projektledare kan använda hållbarhetsarbetet som ett incitament för vinstsyfte. Andra aktörer har svårt att prioritera mer hållbara material och metoder på grund av att det kostar för mycket. Detta är avhängigt storlek på verksamhet samt verksamhetens art. Resultatet tyder också på att små aktörer på byggmarknaden kommer att bli mer negativt påverkade av de nya hållbarhetsdirektiven eftersom det kommer kräva mer administration som är svår att ta ikapp ekonomiskt. Samtidigt upplever de mindre aktörerna att deras möjlighet att påverka hållbarheten i projekten är minimal. Större aktörer på byggmarknaden har ofta specialister anställda för att sköta den typen av arbetsuppgifter och kan ofta använda sig av certifieringar vilket höjer värdet på byggnadsverket och gör att de kan tjäna igen sina administrativa kostnader. Slutsatserna är bland annat att det behövs skallkrav i upphandlingar av byggprojekt för att hållbarheten ska bli verklighet i praktiken men att det samtidigt krävs mod av byggaktörerna att testa nya arbetssätt och utveckla nya hållbara material. / The purpose of this study was to investigate how project managers in the construction industry work with sustainability and how they experience that the EU's new sustainability regulations, which was introduced on January 1, 2024, will affect construction projects and construction project management. The study was carried out with a qualitative approach and nine semi-structured interviews with project managers active in the construction industry. The data collected through the interviews was analyzed through thematic analysis which resulted in three main themes: The economy is always No.1, Social and environmental sustainability as an incentive and Heavy paper tiger in the backpack for small practitioners.  The results of the study show that it is difficult to conduct sustainable project work without prioritizing the financial perspective of sustainability first. Regardless of how good a project manager's intentions are to implement sustainability in the project work, the person needs to approach the budget first, even if the global goals state that the three aspects of sustainability economically, socially and environmentally are integrated and indivisible. Some project managers may use the sustainability work as an incentive for profit. Other actors find it difficult to prioritize more sustainable materials and methods because the costs are too high. This depends on the size of the business and the nature of the business.  The result also indicates that small players in the construction market will be more negatively affected by the new sustainability directives because it will require more administration which is difficult to catch up financially. At the same time, the smaller actors experience that their possibilities to influence the sustainability of the projects is minimal. Larger players in the construction market often have specialists employed to handle this kind of tasks, and can often make use of certifications, which increase the value of the construction work and give them a chance to recoup their administrative costs. The conclusions are, among other things, that there is a need for basic requirements in the procurement of construction projects in order for sustainability to become a reality in practice, but at the same time that courage is required for the building operators to test new working methods and to develop new sustainable materials.