Denna studie utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och undersöker hur interaktionen mellan målsägande och rättsväsende påverkar våldtäktsdomars utfall. Syftet är att betrakta denna interaktion utifrån ett genusperspektiv för att undersöka hur föreställningar och antaganden om genus påverkar målsägandens trovärdighet. Studiens empiriska material består av tolv våldtäktsdomar, varav sex med friande utfall och sex med fällande. För att analysera dessa domar har följande begrepp och teorier används: Nils Christies (2001) begrepp det ideala offret, Simone de Beauvoirs (2017), Yvonne Hirdmans (2003) respektive Pierre Bourdieus (2004) teori om genus samt Pierre Bourdieus (2004) teori om symboliskt våld. I resultatet tydliggörs hur målsägandens beteende före samt efter våldtäkten ligger till grund för hur tingsrätten bedömer dennes trovärdighet. Här uppmärksammas även våldtäktsmyter för att synliggöra de samhälleliga strukturer som bygger på normer och värderingar med utgångspunkt i ett genusperspektiv. / This study is based on a social constructivist approach and investigates how the interaction between plaintiff and judiciary affects the outcome of rape judgments. The purpose is to consider this interaction based on a gender perspective to investigate how allegations and assumptions about gender affect the plaintiff’s credibility. The empirical material of the study consists of twelve rape judgments, six of which are freeing outcomes and six with convulsions. In order to analyze these judgments, the following concepts and theories have been used: Nils Christie’s (2001) concept of the ideal victim, Simone de Beauvoir’s (2017), Yvonne Hirdman’s (2003) respective Pierre Bourdieu’s (2004) theory of gender, and Pierre Bourdieu’s (2004) theory of symbolic violence. The result clarifies how the plaintiff's behavior before and after the rape forms the basis for how the district court assesses its credibility. Rape myths are noted to visualize the social structures because of norms and values ​​based on gender perspectives.

Begreppet influencer har idag blivit allt mer vedertaget. Tack vare det digitala samhällets framväxt har individer med starka identiteter fått möjligheten att synas mer på sociala medier. Genom sin position och popularitet har de makten att både inspirera och påverka andra människor. I vår studie väljer vi att skifta fokus från den frekvent använda termen influencer marketing, som hänvisar till att påverka människors köpbeteenden, till ett scenario där kommersiella influencers istället skulle använda sin makt för att kommunicera opinionsbildande och politiska budskap i sina kanaler. I en tid där politiken tagit sig in på sociala medier och det finns få regleringar om vem som får yttra vad, är influencers fältbyte något som vi kan förvänta oss att se mer av framöver. Vår studie syftar därför till att redogöra för hur influencers trovärdighet påverkas enligt deras följare, när de byter från ett kommersiellt fält till ett politiskt. För att identifiera följares attityder till influencers trovärdighet vände vi oss till 14 personer i Karlstad, i åldrarna 20-30, för att genomföra den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppsintervju. För att ge spänst till vår studie valde vi att jämföra attityder mellan följare till kommersiella influencers, samt personer som är politiskt aktiva inom politiska organisationer. Därefter delade vi in personerna i åtskilda fokusgrupper för att i efterhand jämföra deras åsikter. Genom tidigare forskning och en god teoretisk grund kunde vi identifiera tre huvudteman; trovärdighet, makt och opinionsbildning. Våra huvudteman utgjorde därefter de övergripande och tillhörande intervjufrågor som vi ställde inom respektive fokusgrupp. Frågorna vi ställde gav oss möjligheten att urskilja attityder till influencers som budbärare åt politiska budskap, vikten av att ha rätt kunskap och erfarenhet med sig i bagaget, samt det sociala ansvar som tillkommer vid ett fältbyte. Vi fick ta lärdom av att trovärdighet utgjordes av flera faktorer, och att vissa opinionsbildande- och politiska frågor är lättare att beröra än andra. Förankrat till vetenskapliga teorier och modeller utifrån Bourdieu, Hall och Weber, kunde vi identifiera nya teman i resultatet som etik och moral, källkritik och socialt ansvar. Det framkom en del åsikter om huruvida riskabelt det kan vara för en influencer att bege sig in i den politiska debatten. Att som kommersiell influencer beröra politiska- och samhällsrelaterade frågor, kan med fördel öppna till diskussion om politik på en mer personlig och påtaglig nivå. När sociala- och digitala medier utgör en stor del av vardagen är det nästintill oundvikligt att inte vidröra de rådande samhällsfrågorna och dess budskap.

I min uppsats undersöker jag bloggtexter som handlar om att leva med ett hjärtsjukt barn, så kallat hjärtebarn. Uppsatsen ämnar undersöka hur skribenterna till bloggarna skapar trovärdighet, engagemang och närhet i sina texter. Det undersökta materialet består av tre bloggar som alla drivs av en förälder till ett hjärtebarn. Jag använder mig av appraisalmetoden vars huvudsakliga funktion är att undersöka evaluering eller bedömning i text. Modellen består av tre huvudsystem varav två står i fokus för undersökning i denna uppsats: Attityd med fokus på affekt och bedömning samt dialogicitet som är inriktat på hur skribenten använder och förhåller sig till källor. Resultatet visar att förekomsten av affekt, bedömning och dialogicitet är relativt hög i texterna och att de tillsammans bidrar till att skapa trovärdighet i texten samt skapa engagemang och närhet gentemot läsaren.

This is a report on the development and implementation of the web shop “Urballa Ur”, a web application developed by nine students at Linköping university. The report illustrates the methodology and process with intention to answer the question “How can an online watch store be implemented to increase sales?”. During the process the agile method scrum has been used as a working method. A survey and a market plan was created and the results were used as a foundation for the backlog and implementation process. Additionally, a thorough theoretical study was conducted to found the report in academic research. The results of the study is discussed and the conclusion shows that, by creating a thorough backlog and a solid theoretical background, it is possible to develop a web shop with the requirements to answer the question.

Introduction and background: There has been a growing trend over the last few decades that auditors will assure corporate sustainability reports. The audit profession has a long history and experience of reviewing the corporate financial reports. Sustainability reports, on the other hand, is a relatively new and dynamic area of auditing where the auditor lacks experience and clear standards designed to review such a report. The lack of experience can adversely affect the auditor’s professional legitimacy. Purpose: The aim of the study is to highlight the difficulties auditors may face while reviewing and certifying sustainability reports. Method: This essay is a literature study. The literature study consists of ten scientific articles. Conclusions: The study shows that international standards are difficult to apply and does not give the auditors fully support throughout the auditing process. Furthermore, auditors do not have enough knowledge and capacity to carry out a reliable audit of sustainability reports on their own. The study concludes that major auditing companies maintain legitimacy through their trademark. Finally, detailed and reliable statements by auditors are critical to meet stakeholders expectations. Concluding discussion: Auditors possess mostley limited knowledge and experience of auditing sustainability reports which creates problems within the auditing process. The study discusses what form these problems take and how they can be problematic for the auditor's credibility and legitimacy. / Inledning och bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett en växande trend att revisorer ska bestyrka informationen i företags hållbarhetsrapporter. Revisionsbranschen har lång erfarenhet bakom sig av granskning av företagens finansiella rapporter dock är hållbarhetsrelaterade frågor relativt nytt. Ett område som än idag är under utveckling och där revisorn inte har samma kunskap och tydliga standarder utformade för hur sådan rapport ska granskas. Bristen på erfarenhet kan komma att påverka revisorernas trovärdighet och professionella legitimitet negativt. Syfte: Syftet med studien är att belysa svårigheter revisorer står inför vid granskning och bestyrkande av hållbarhetsrapporter. Metod: Uppsatsen bygger på en litteraturstudie som består av tio stycken vetenskapliga artiklar. Konklusioner: Revisorer har otillräckligt stöd och har svårt att använda sig utav de idag tillgängliga internationella standarderna. Det har även visat sig att revisorer inte har tillräckligt med kunskap och kompetens för att på egen hand kunna fullfölja en granskning av hållbarhetsrapporter. Större revisionsbyråer upprätthåller legitimitet utifrån sitt inarbetade varumärke men ett mer detaljerat uttalande av revisorerna i hållbarhetsrapporten ses som den viktigaste aspekten för att få tillit från intressenterna. Avslutande diskussion: Revisorer har oftast begränsad kunskap och erfarenhet av att revidera informationen i hållbarhetsrapporten vilket gör att det kan uppstå problem i granskningsprocessen som i sin tur kan äventyra deras legitimitet. Vilka dessa problem är och hur de kan vara problematiska för revisorns trovärdighet samt legitimitet diskuteras i studien.

Abstract   Date: May 29th 2017   Level: Master thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University                       Authors: Manuel Yakob & Siham Belawni  Title: Fund analyst’s trustworthiness view and usage of sustainability reports Tutor: Stefan Schiller Keywords: Sustainability report, sustainability accounting, fund analyst’s, fund manager, trustworthiness Research questions: - What do fund analyst’s consider characterize trustworthiness in enterprises voluntary sustainability reports? - To what extent do fund analyst’s use sustainability reports in their business analysis? Purpose: The purpose of this report is to contribute knowledge of aspects that characterize trustworthiness in enterprises sustainability reports and study the sustainability reports meaning and usage for fund analyst’s. Method: The report has a qualitative study to solve our research questions and a set of semi structured telephone interviews were used for our collection of data. Conclusion: The report demonstrates that several elements have an influence on the trustworthiness of enterprises sustainability reports. Presentation of enterprises business goals and sustainability risks and challenges are seen as elements that raise the trustworthiness level of the sustainability report. An audit carried out by a third part is also believed to enhance the trustworthiness view of the sustainability report. Furthermore, the report emphasise that fund analyst’s, to a great extent, consider enterprises sustainability reports in their business analysis. Sustainability reports are found to believe of great significance because they constitute an essential basis for future investment appraisals and valuations. / Sammanfattning         Datum: 29 maj 2017   Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens högskola   Författare: Manuel Yakob & Siham Belawni   Titel: Fondanalytikers trovärdighetssyn och användning av hållbarhetsrapporter   Handledare: Stefan Schiller   Nyckelord: Hållbarhetsrapport, hållbarhetsredovisning, fondanalytiker, fondförvaltare, trovärdighet Frågeställning:             - Vad anser fondanalytiker kännetecknar trovärdighet i företagens frivilliga hållbarhetsrapporter? - Hur väl använder sig fondanalytiker av hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap för vad som utmärker trovärdighet gällande företagens hållbarhetsredovisning samt studera hållbarhetsrapportens betydelse och användning för fondanalytiker. Metod: Studien antar en kvalitativforskningsmetod med semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Slutsats: Studiens resultat uppvisar att det förekommer ett flertal faktorer som har en påverkande effekt på trovärdigheten i företagens hållbarhetsrapporter. Bland annat nämns redovisning av företagens mål samt identifiering av dess hållbarhetsrisker och utmaningar som trovärdighetshöjande faktorer. En oberoende parts granskning av hållbarhetsrapporter anses även höja rapportens trovärdighetsnivå. Vidare framhåller studien att fondanalytiker, i stor utsträckning, beaktar hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser. Hållbarhetsrapporterna anses vara av betydelse då rapporten utgör ett viktigt underlag för framtida investeringsbeslut och värderingar.

Tvångsmaktsteorier försöker förstå och förklara vad som skapar framgång vid bruket av tvångsmakt. Tvångsmakt är att med hot, eller småskaliga stridshandlingar, från det militära maktmedlet åstadkomma en önskvärd förändring i en aktörs beteende. Problemet som denna uppsats hanterar är att teorierna om tvångsmakt brister i sin förmåga att förklara vad som skapar ett trovärdigt militärt hot. Detta är ett problem då flera teoretiker påtalar vikten av trovärdighet för att framgångsrikt utöva tvångsmakt. Teoretikerna gör detta utan att förklara eller undersöka denna trovärdighet. En debatt finns om vad som skapar framgång vid bruket av tvångsmakt, är det bara militära relativa kapaciteter eller är det också intresset som står på spel?   Denna teoriutvecklande uppsats syftar till att förklara vad som skapar ett trovärdigt militärt hot och hur detta bidrar till framgångsrik tvångsmakt. Genom en jämförande fallstudie mellan Haiti 1994 och Falklandsöarna 1982 undersöks trovärdigheten i det militära hotet. Det teoretiska ramverket utgörs av tvångsmaktsteorier kombinerat med teorier om militär trovärdighet.   Undersökningen visar att för att vara framgångsrik vid bruket av tvångsmakt ska det finnas en överlägsen militär kapacitet relativt motaktören. Inget samband kan påvisas mellan värdet på intresset och utfallet av tvångsmakt.

Idag vistas människor på internet i större utsträckning än tidigare och det medför att människor utsätts för ett stort informationsflöde. Enligt tidigare forskning har det för den enskilda individen blivit allt viktigare att kunna sålla bland informationen. Det som har studerats är ett tillvägagångssätt som internetanvändare omedvetet eller medvetet använder sig av när de ska bedöma ett system eller tjänst är hur pass trovärdig systemet eller tjänsten ser ut eller verkar vara. Dessutom har informationskällor olika egenskaper, som design, utformning av gränssnittet, informationsflödet et cetera, som påverkar människors uppfattning kring hur pass trovärdig informationskällan, ett system eller en tjänst anses att vara. Detta i sin tur påverkar en användares vilja och avsikt att använda sig av ett system, tjänst eller informationskälla. Denna studie har studerat hur pass viktigt upplevd trovärdighet är initialt för att en användare ska ta sig an en ny tjänst, samt vilka faktorer som bidrar till upplevd trovärdighet. Studien har genomförts med en anpassad modell av den etablerade technology acceptance model (TAM). Upplevd trovärdighet introducerades i modellen tillsammans med de existerande upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet för att se om det fanns några egenskaper som stärkte avsikt till användning. Studien genomförde sedan användartester med hjälp av “think aloud” och efterföljande intervjuer för att ta reda på deras syn på trovärdighet och hur det förhåller sig till etablerad forskning på området. Det visar sig i studien att den första upplevelsen av ett gränssnitt sätter nivån för hur den vidare upplevelsen blir och kan konstatera att ett väl utformat gränssnitt med tidsenliga färg och formval har stark påverkan för upplevd trovärdighet. Vidare går det att se att första upplevelsen håller i sig trots att användaren möter på motstånd i användartest och där information inte alltid presenteras optimalt. Avsikten till användning förstärks dock genom att kombinera ett väl utformat gränssnitt med tydlig information. Rekommendationer från vänner och antalet användare är också faktorer som bidrar till den upplevda trovärdigheten och avsikten till användning. / The modern human being accesses the internet to a larger extent than earlier and this leads to people facing a grand flow of information. Earlier research suggests that it has become increasingly important for individuals to be able to filter the information. One aspect that internet users consciously or unconsciously use to assess a service or system is its measure of credibility, how credible it appears to be or is. Furthermore, sources of information have different characteristics – for example design, user interface and flow of information – that affects people's perception concerning how credible a service, system or source of information appears to be. This also affects a user's will and intent to use a system, service or source of information. This study has investigated how important credibility is to a user in the early stages of use of a service or system, and map out the factors that affect the measure of perceived credibility. The study has its foundation in the technology acceptance model (TAM). Perceived credibility was introduced in the model together with the already existing perceived usefulness and perceived ease of use to see if there are characteristics that strengthened the intent to use. The study continued with user testing, “think aloud”- techniques and interviews with a group of potential users to find out how they view credibility. The answers were then compared to accomplished research in this area of study. The study shows that the initial experience with an interface sets the bar for the continued experience and that contemporary use of colour and form has profound impact. Even if the user faces issues during user testing and if flaws are found in the flow and structure of information, the first experience still holds its sway. The study also shows that the intent to use magnifies when a well-structured user interface is combined with clear information. Recommendations from friends and the number of users that a service or system has are also factors that contribute to the perceived credibility, which then leads to intention to use.

Samhällets digitalisering har inte bara ändrat på sättet som konsumenter söker information om produkter och tjänster. Nu ser vi även hur företag följer trender och anpassar sig för att nå konsumenterna där de befinner sig. Electronic word-of-mouth har visat sig ha en stor påverkan på företags försäljning, med online rekommendationer och recensioner som andra konsumenter kan läsa och ta del av. Ihop med influencers, de nya trendsättarna, har nu företag börjat arbeta med influencer marketing för att synas med sina produkter där konsumenterna hittar sin inspiration och tips. Med ökade misstankar kring att influencers utnyttjar sin popularitet till egen vinning vid samarbeten och när de tar emot PR-produkter, så har tillit och trovärdighet blivit en viktig komponent när en influencer ska göra en e-wom rekommendation till sina följare. Med ett experiment som bygger på teorin om tillit, kommer denna studie undersöka hur studenter på Karlstads Universitet uppfattar ett inlägg där en influencer rekommenderar en produkt i tre olika scenarion. De olika inläggen visar en rekommendation av en influencer gjord på eget val, en rekommendation av en produkt som influencern mottagit i PR-utskick, samt en rekommendation av en produkt i ett samarbete med ett företag. Frågeställningarna för uppsatsen lyder: I vilken utsträckning ändras tilliten och trovärdigheten till en influencer när denne rekommenderar en produkt i tre olika scenarion? Samt i vilken utsträckning påverkar kön och medieanvändning resultatet? Resultatet i studien tyder på att det inte finns ett scenario som är bättre än de andra, utan det uppstår en ambivalens. Ett scenario kan öka med trovärdigheten i en faktor, medan samma scenario tappar trovärdigheten i en annan. Studien visar även på att varken kön eller medieanvändning spelar roll för tilliten och trovärdigheten. / The digitalisation of today's society has not only changed the way consumers seek information about products and services. Now we can also see how companies are following trends and adapting to reach consumers where they are. Electronic word-of-mouth has proven to have a huge impact on corporate sales, with online recommendations and reviews that other consumers can read and take a part of. Together with influencers, the new trendsetters, companies has now started working with influencer marketing to get their products to where the consumers find their inspiration. However with increased suspicions that influencers nowadays are using their popularity for their own gain with collaborations and when they receive promotional products, trust and credibility has become an important component for when an influencer make an e-wom recommendation to their followers. With the method of an experiment based on the theory of trust, this study will explore how students at Karlstad University perceive a post by an influencer, who recommends a product in three different scenarios. The various posts shows an influencer doing a recommendation on their own will, a recommendation of a product that the influencer has received in a PR-package, and finally a recommendation of a product in collaboration with a company. The questions that the essay will research are: To what extent does trust and credibility to an influencer change when she recommends a product in three different scenarios? And to what extent does gender and media consumption affect the outcome? The results of the study indicate that there is no scenario that is better than the others. Instead there is an ambivalence that occur amongst the scenarios. One scenario can have it’s credibility increase in one factor, while the same scenario loses credibility in another. The study also shows that neither gender nor media consumption plays a role in the trust and credibility.

Det spelar ingen roll hur perfekt ett nyhetsmedie är i teorin om det inte konsumeras eller litas på av samhällets medborgare (Strömbäck et al., 2020). Tillit och trovärdighet gentemot medier, såväl kommersiella- som public service-drivna, är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Det är dessa aktörer som granskar makten och sprider relevant information till medborgarna, exempelvis politiska nyheter som också betraktas som den viktigaste skepnaden av journalistik (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, är en av de pjäser som axlat uppdraget med bravur under en lång tid, vilket inte minst visat sig i deras historiskt starka trovärdighetssiffror (Svenskarna och internet, 2019). Men med nya tider kommer nya plattformar att engagera sig på, så även för public service-medier som SVT. Det gjorde att vi frågade oss - vilka effekter får dessa tillvägagångssätt på SVT:s trovärdighetskapital?   Det analytiska ramverket som låg till grund för studien var forskning om trovärdighet gentemot medium, meddelanden, meddelanden online samt avsändaren. Utöver detta hanterade studien forskning om dimensioner av trovärdighet, hur det mäts och varför. Sist men inte minst byggde studien på sociala medier-logiken, som menar att alla sociala medier besitter deras egen logik med normer och handlingar som gör dem unika.   Då vi ville undersöka vilka effekter de nya tillvägagångssätten fick på ett medieinnehålls och en avsändares trovärdighet, var det lämpligt att göra en experimentstudie. Studien var webbaserad och utgick från att svara på följande frågeställningar: Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det byter plattform från webben till Instagram?, Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det anpassar sig till logiken på Instagram? och Skiljer sig trovärdigheten gentemot SVT som avsändare åt beroende på vart artikeln publicerats, på webben eller Instagram?   Det studien kom fram till var att det fanns en effekt på både medieinnehållets och en avsändares trovärdighet när det bytte plattform från webben till Instagram. Medieinnehållet uppfattades som mest trovärdigt när det presenterades i en verklighetsförankrad webb-artikel och som minst trovärdigt i den artikel som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. SVT som avsändare uppfattades som mest trovärdig utav de som läst Instagram-artikeln och som minst trovärdig utav de som läst artikeln som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. Sett till den interpersonella kommunikationens roll i trovärdighetsuppfattningen, visade det sig i studien att det endast var ett fåtal respondenter som skulle prata om artikeln eller dela den i sina sociala medier. Detta resultat var därför intressant, eftersom det är motsatsen till vad Kiousis (2001) hävdade gällande den interpersonella kommunikationen. / It doesn't matter how perfect a news media seems in theory, if the news media is not consumed or trusted by citizens (Strömbäck et al., 2020). Trust and credibility towards media, commercial- as well as public service-driven, is a foundation for a democratic society. It’s these actors that examine the power and spread relevant information to the citizens, like political news that is seen to be the most important figure of journalism (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, is one actor that has taken on the mission with success in Sweden during a long time, something that has been shown in their strong credibility numbers (Svenskarna och internet, 2019). But new times means new platforms and this includes adjustments for even public service-media like SVT. This new way of doing things made us curious - which effects did these new approaches have on SVT’s credibility?   The analytical framework that the study is based on are research of credibility of medium, messages, messages online and sources. Further this study addresses research on dimensions of credibility, of how it has been measured and why. Last but not least the study builds upon the theory of social media logic and the way all social media possesses their own logic with norms and actions that make them unique.   To examine what effects these new approaches towards content get on a source and their media content, it was appropriate to do an experimental study. The study was web based and aimed to answer the following questions: What are the effects on the media content’s credibility when it changes platform from the web to Instagram?, What are the effects on the media content’s credibility when it adjusts to the logic on Instagram? and Does the credibility of SVT as a source depend upon where the article is published, on the web or on Instagram?   The results of the study indicate that there was an effect on the credibility of both the media content and the source, when it changed platform from the web to Instagram. The media content was perceived as most credible when it was presented in a web article and as least credible when presented in a manipulated Instagram article. SVT as a source was perceived as most credible by the readers who’d read the Instagram-article, and at least credible by those who’d read the article who wasn’t adjusted to the platform it was presented on. Our results of what role the interpersonal communication plays in the perceived credibility, is not aligned with what previously researchers found (ag. Kiousus, 2001).