Uppsatsen avser att undersöka hur företag använder sig av sociala medier. Syftet är att undersöka dels hur användningen utav sociala medier går till rent organisatoriskt på de två valda företagen SonyEricsson (som driver en produktlanseringsblogg) samt Fritidsresor (som har en sida på Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frågeställningar gällande transparens, trovärdighet samt nya mediers påverkan att förändra existerande beteenden, ska uppsatsen även försöka klargöra vilka praktiker företagen använder sig av på plattformarna för att framstå som trovärdiga. Uppsatsens syfte utgår från följande frågeställningar: Vad kännetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna? Vilka arbetssätt utvecklar företagen i relation till användningen av de sociala medierna? Vilka strategier motiverar företagens närvaro på de sociala medierna? Metoden som valts för undersökningen är kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten på de sociala medierna (två från varje företag). Intervjuerna prövades senare mot teorier gällande avmystifierade ledarroller, auktoriteter, nya sätt att leda makt på samt kontrollera informationsflödet. Även resonemang om trovärdighet, medielandskapets förändring och den moderna konsumentens roll är väldigt centrala. Uppsatsens slutsats är att den öppna kommunikationsmodellen på de sociala medierna företrädesvis gynnar företagen. Trots risken att få en dålig image eller minska sin försäljning genom att synliggöra kritik, så har plattformarnas besökare främst hittat dit på grund av sitt intresse för företaget i fråga. De praktiker som företagen aktivt använder sig av för att framstå som mer trovärdiga är ett regelbundet användande utav personlig transparens, vilket innebär att man synliggör privata sidor av sitt liv (Meyrowitzs så kallade ”mellanregioner”). Det kan göras genom att signera inlägg med namn, offentligöra sig med bild, kommunicera med ett informellt språk eller presentera delar av sitt privatliv på nätet. Andra metoder är att försöka bygga relationer till sina kunder, uppmuntra deltagarkulturer samt använda kundernas expertis till den egna marknadsföringen. Då kontrollen över informationsflödet har lämnat företagens händer sedan länge så gynnas företagen av att ha plattformar där de kan följa och påverka den offentliga dialogen som kunderna för om dem. Trots att företagen inte vill att plattformarna skall upplevas som alltför kommersiella och marknadsföringsinriktade, så kan dessa anses vara ett nutida sätt att försöka kontrollera informationen som handlar om dem och därmed också vara ett sätt att fortsätta styra och förvalta makten? Genom användningen av sociala medier har det uppstått ett antal förändringar inom organiseringen. Främst har den enskilda individen som är aktiv på plattformen ett större ansvar. Genom brukandet av sociala medier så har nya arbetsuppgifter tilldelats de involverade och personerna bör ha mycket kunskap om bland annat mediepolicys och företagets utbud. Även ett internt förtroende från företaget är essentiellt för att användningen skall kunna fungera snabbt och självständigt.

Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar. Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler. Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar. Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet. Att upprätta redovisningen på ett konsekvent sätt och arbeta enhetligt med hållbarhetsfrågor inom företaget ger också en bra grund för att skapa trovärdighet. Företagets integritet kan stärkas genom en extern verifiering av informationen, dock behöver granskaren få en tydligare roll. För att göra hållbarhetsredovisningen användbar samt relevant och därmed mer trovärdig är det viktigt för företaget att identifiera sina intressentgrupper. / Background: Sustainability reporting is a relative new discipline and it is voluntary for the companies to produce this kind of report. The report is not regulated by any laws and an external verification is not required, as it is for the financial annual report. The effect of this is that the companies can write whatever they want. The credibility in this context is questioned and it is not clear what it means, which makes it an interesting subject to look closer into. Purpose: The purpose of this report is to examine the credibility characteristics in a sustainability report and contribute with knowledge which can help companies to strength the credibility in their sustainability reports. Demarcation: This survey is limited to only examine the voluntary sustainability reports and their credibility, not the one which is required by the law. The reason is that this sustainability information is included in the regulations of the financial annual report. Methods: The report use a qualitative method and the primary source of this survey are eight interviews. These interviews are made with companies, stakeholders and auditors to get different views of what credibility means in a sustainability report. Results: The results of the survey show that important credibility characteristics are openness and honesty. This means to produce right amount of information and present both positive and negative information of the company’s activities. To be consequent and have a uniform way to work with sustainability questions is important and creates a good ground for credibility. The integrity of the company can be strength by an external verification, but the one who checks the report needs to have a clearer role. To make the sustainability report useful and relevant and thereby more credible is it important that the company identify their stakeholders.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida. Detta innebär att inga lagar reglerar dess utformning, vilket gör att utseendet på rapporterna varierar från företag till företag.I jämförelse med andra länder ligger Svenska företag dock efter vad det gäller utvecklingen av hållbarhetsredovisningar. Denna vetskap gjorde oss intresserade att undersöka våra svenska företags engagemang och inställning till att hållbarhetsredovisa. Därav lyder vår problemformulering för denna studie: Hur och varför upprättar företag redovisning av sitt arbete för hållbar utveckling? Vårt huvudsyfte med studien var att få en allomfattande bild över företags engagemang och inställning till att redovisa sitt miljömässiga och sociala ansvar gentemot omvärlden. Detta delades upp i ett antal delsyften där vi önskade redogöra för de utvalda företagens motiv till att hållbarhetsredovisa, diskutera företagens utformning av hållbarhetsredovisningen samt belysa hur hållbarhetsredovisningens trovärdighet påverkas av företagens engagemang för denna typ av arbete. I undersökningen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod då vi i studien är ute efter att tolka och förstå företagens engagemang och inställning. Detta har bidragit till att vi utgått från den hermeneutiska kunskapssynen samt valt att belysa studiens problem och syften utifrån företagens perspektiv. Vi har använt ett deduktivt angreppssätt där de främsta teoretiska utgångspunkterna är Corporate Social Responsibility, intressentteori och legitimitetsteori. För datainsamling genomförde vi kvalitativa telefonintervjuer. Sex stycken stora företag ingår i undersökningen: SAS, Trelleborg, IKEA, Coop, Clas Ohlson samt Företag X som önskade vara anonym i studien. Dessa valde vi att dela in i tre olika kategorier baserat på hur långt de har kommit i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning. Slutsatserna vi kommit fram till är att företagen har en positiv inställning till att hållbarhetsredovisa, de visar på ett stort engagemang i dessa frågor. Det tycks finnas en medvetenhet hos företagen att ett hållbarhetsarbete och redovisningen av det är ett grundkrav för företagets fortsatta existens. Vad gäller motiven till att hållbarhetsredovisa handlar det främst om att tillfredsställa olika intressentgrupper. Här ligger fokus hos majoriteten av företagen på kunder men även medarbetare, ägare och investerare är betydelsefulla. Efter att ha diskuterat företagens olika utformning av deras hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att tillämpning av riktlinjer vid upprättandet samt extern granskning är viktiga inslag för att en hållbarhetsredovisning kan klassas som transparent och därmed anses som trovärdig.

No description available.

Bakgrund och problem: Bloggen som marknadskommunikationsverktyg har ökat de senaste åren. Företag har börjat kommunicerar budskap via bloggtexter med förhoppning om att öka dess trovärdighet och därmed effekt, vilket väckt en debatt angående produktplacering och smygreklam. Hur kan företag tillämpa bloggen som marknadskommunikationsverktyg utan att gå emot svensk lag och vad finns det egentligen för risker och möjligheter med detta? Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga företags tillvägagångssätt att avsiktligt använda privata bloggar i sin marknadskommunikation samt identifiera eventuella risker och möjligheter med detta. Metod: Vår studie bygger på en kvalitativ metod där vi genomfört blogganalys av Sveriges tio största privata bloggar. Vi har vidare intervjuat 15 företag som är verksamma med marknadskommunikation via dessa bloggar. Sekundärdata har samlats in genom litteratur, artiklar och elektroniska källor. Slutsats: Företag använder bloggen som ett komplement till traditionell media. Marknadskommunikationen via dessa tillämpas i form av banners, tävlingar och sponsring av olika aktiviteter. Produktsponsring har på senare tid blivit populärt för att på så sätt hamna i bloggens text, vilket ses som det mest trovärdiga budskapet. De möjligheter som företag ser med detta kommunikationsverktyg är att budskapet blir trovärdigt och mer personligt då bloggaren ses som en inflytelserik person som många ser upp till. Det är även ett mätbart och relativt billigt verktyg att tillämpa för att nå en specifik målgrupp. Risker som företag reflekterat över är främst att bloggen är ett okontrollerat forum där företagen lämnar ut varumärket till konsument och därmed tappar kontrollen över vad som kommuniceras till marknaden. Bloggen som kommunikationsverktyg kommer fortsätta växa så länge bloggarna har många läsare och företag därmed kan nå ut till specifika målgrupper. Nya trender och förändringar på marknaden kommer medföra att bloggen utvecklas eller tar ny form för fortsatt interaktiv aktivitet på internet. Förslag till vidare forskning: Det som vi funderat över under studien gång är hur konsumenter ser på att företag samarbetar med bloggare. Att tillämpa en kvantitativ metod för att genomföra en sådan studie skulle vara intressant för kunna applicera resultatet på en större population och därmed utläsa mer djupgående effekt av kommunikationen. / Background and problem: The blog as a marketing tool has increased in recent years. Companies have started to communicate messages through blog texts with the hope to increase their credibility and thus power, this has raised a debate on product placement and hidden advertising. How can companies apply blog communication as a marketing tool without violating the law and what are the risks and opportunities of this approach? Objective: The aim of this paper is to map and identify companies’ ways of deliberately using private blogs in their marketing strategy and how to deal with potential risks and opportunities sprung from this form of marketing. Method: Our study is based on a qualitative approach in which we implemented an analysis of the ten largest private blogs in Sweden. We also interviewed 15 companies who are active in communicating through these blogs. Secondary data were collected through literature, articles and electronic sources. Conclusion: Companies are using blogs as a complement to traditional media. Commercial communications through these blogs are applied in the form of banners, contests and sponsorships of various activities. Product sponsorship has recently become a popular way for companies to end up in the blog text, which is seen as a more credible medium. The opportunities companies see with this communication tool is that the message is credible and more personal because bloggers are seen as influential people who many look up to. It is also a measurable and relatively inexpensive tool to use to reach a specific audience. Risks that companies are aware of are the fact that a blog is an uncontrolled forum where company brand care is outsourced to the blogger and then viewed by the end consumer. This creates a loss of control over what is communicated to the market. The blog as a communication tool will continue to grow as long as blogs have many readers and therefore can reach out to specific target groups. New trends and market changes provide incentive for continued evolution and development of the blog, or will make the blog shift shape into a new form for further interactive activity on the Internet. Proposal for further research: What we thought about during our research is how consumers look at the companies’ collaboration with bloggers. To implement a quantitative research study would be interesting. By doing so we would be able to better understand the profound effect blog marketing has on the population.

Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att gravida kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen. Syfte: Syftet är att undersöka gravida kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning. Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats. Resultat: Nästan alla kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än kvinnor med lägre utbildning. Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om gravida kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de gravida kvinnorna läser på Internet. Vår studie visar att barnmorskors rekommendation av hemsidor på Internet har stor betydelse för gravida kvinnor. / Background: Internet is used globally in many areas and current research shows that pregnant women use the Internet to search for information about pregnancy and childbirth.  A pregnancy holds many questions and women seek information to get a sense of security and assurance that everything is “normal” with their health and the baby. Purpose: To investigate pregnant women´s use of the Internet to receive information about pregnancy and childbirth. Method: Descriptive cross-sectional study. Data was collected through a survey and were analyzed using descriptive and comparative approach. Results: Almost all women used the Internet for information about pregnancy and childbirth. Pregnant women seek information about child-development, diet/nutrition and gestational age to a great extent. Highly educated women have different criteria for credibility on websites than women with less education. Conclusion: Midwifes should be conscious to pregnant women`s usage of Internet and self-create an perception about the information the pregnant women read on the Internet. Our study shows that the midwives recommendation about websites on Internet has great significance to the pregnant women.

Detta är en reflekterande rapport tillhörande ett praktiskt examensarbete i form av en spelomgivning till spelet Unreal Tournament 3 (2007). Examensarbetet behandlar trovärdighet i fiktiva medier och hur detta kan uppnås i en spelomgivning med hjälp av ett sammanhängande grafiskt regelverk. I undersökningen av problemområdet används källor inom grafisk kommunikation, film, dataspel och sociologi. Slutsatserna som tas upp är inte definitiva, men rapporten är tänkt att kunna fungera som en möjlig ingång för studier som vidare behandlar trovärdighet i spelomgivningar. Dessutom kan examensarbetet fungera som uppslag för den som vill lära sig mer om miljögrafik i spel och hur denna kan fås att bli sammanhängande.

Denna studie undersöker hur privata vårdföretags webbplatser bör utformas för att förmedla en hög trovärdighet mot användare och potentiella kunder. Antalet privata vårdföretag blir allt fler och det blir allt viktigare att synas och framförallt att synas på rätt sätt. Därför väljer många privata vårdföretag att marknadsföra sig med hjälp av en företagswebbplats för att framhålla sig själva och sina produkter och tjänster. Utifrån en stegvis modell för att utvärdera trovärdighet har ett antal faktorer identifierats som ligger till grund för hur användare uppfattar trovärdighet i sammanhanget. Genom att studera hur personer från målgruppen upplever trovärdighet på ett antal utvalda webbplatser har en djupare förståelse för de framkomna resultaten uppstått. Resultaten visar på att det bör läggas stor vikt på fokusering av målgrupp, bilder och bildspråk, den grafiska utformningen och informationsstrukturen vid utveckling av webbplatser för privata vårdföretag. Genom att tillämpa de faktorer som studien har resulterat i, på ett privat vårdföretags webbplats, finns det större chans till att användare från målgruppen kommer att uppleva en hög trovärdighet i samband med interaktion. / This study examines how a private healthcare company's website should be designed to convey a high level of credibility to users and potential customers. The number of private healthcare companies is increasing and it is important to be visible and above all to be seen properly. Many private healthcare companies promote themselves through a company website to highlight themselves and their products and services. Based on a progressive model to evaluate the credibility have a number of factors been identified as the basis for how users perceive trust in the context. By studying how people from the target audience perceive credibility on selected sites, have a deeper understanding of the present upon the results emerged. The results show that there should be emphasis on the focus of the audience, images and imagery, graphic design and information architecture for the development of websites for private healthcare companies. By applying the factors identified in this study to the website of a private healthcare company, there is a greater chance that users from the target group will experience a high level of credibility in the context of interaction.

<p><p>Detta är en reflekterande rapport tillhörande ett praktiskt examensarbete i form av en spelomgivning till spelet <em>Unreal Tournament 3</em> (2007). Examensarbetet behandlar trovärdighet i fiktiva medier och hur detta kan uppnås i en spelomgivning med hjälp av ett sammanhängande grafiskt regelverk. I undersökningen av problemområdet används källor inom grafisk kommunikation, film, dataspel och sociologi. Slutsatserna som tas upp är inte definitiva, men rapporten är tänkt att kunna fungera som en möjlig ingång för studier som vidare behandlar trovärdighet i spelomgivningar. Dessutom kan examensarbetet fungera som uppslag för den som vill lära sig mer om miljögrafik i spel och hur denna kan fås att bli sammanhängande.</p></p>