Syftet med denna studie är att undersöka hur polisens förtroende, trovärdighet och legitimitet upplevs hos unga vuxna utifrån de inlägg som polisens officiella konton samt poliser i tjänst postat på sociala medier. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer inhämtades det empiriska material som sedan analyserades med hjälp av tidigare forskning. I studien deltog fyra respondenter i åldrarna 22-26 med olika erfarenheter och åsikter om polisen sedan tidigare. Med utgångspunkt i Hedquists (2002) faktorer för trovärdighet har intervjumaterialet bearbetats för att analysera hur respondenterna upplevde polisens kommunikation. Även Fredriksson och Pallas (2013) kommunikationsprinciper har legat till grund för att förstå god myndighetskommunikation. Resultaten tyder på att det till stor del är de erfarenheter respondenterna har sedan tidigare som är relevanta för hur de bedömer inlägg på sociala medier, samtidigt som samtliga respondenter ställer sig tveksamma eller negativa till att poliser agerar som influencers på och utanför arbetstid. Slutsatserna som kan dras efter att ha analyserat intervjuerna och den tidigare forskningen är att polisens nuvarande uppförandekod för konton på sociala medier egentligen är bra men de tillfällen då den inte efterföljs riskerar det att sänka förtroendet för myndigheten. De unga vuxna som deltog i studien upplever högre förtroende genom seriösa och informativa inlägg av polisen och ställer sig mer kritiskt till lekfulla inlägg. / The purpose of this study is to investigate how the police’s trust and credibility is perceived among young adults based on the posts from the Swedish Police Authority and police officers while on duty posted on social media. By using semi-structured interviews the empirical material was gathered and later analyzed using earlier research. Four people between the ages of 22 and 26, all with different former experiences and opinions about the Swedish police, took part in the study. Using Hedquist’s (2002) factors for reliability, the empirical material has been processed to find out how the respondents see the police’s communication. Fredriksson and Pallas’ (2013) principles of communication have also formed the basis of our understanding of what makes good communication from government officials. The results show that the respondents’ former experiences with the police are very important to how they assess the different posts made by police on social media. In the meantime, every respondent displayed a hesitant or negative attitude towards posts where police officers act as influencers, both on and off duty. The conclusions made after having analyzed the interviews and the earlier research is that the current guidelines for how police are supposed to use social media are inherently good, the problem is that when it is ignored or breached the police can lose the trust of the citizens. The young adults who took part in the study are more positive towards serious and informative posts but tend to turn against the more playful posts.

eWOM är en viktig kommunikationsmetod på internet idag där konsumenter kan dela med sig av sina åsikter, erfarenheter och information angående företaget eller dess produkter genom online recensioner, som då finns lätt tillgängligt för andra att läsa. Detta har visat sig genom den granskade forskningen att eWOM har en betydande roll för hur konsumenters köpintention påverkas. Det finns olika faktorer inom eWOM som kan vara anledningen till att konsumenter idag väljer att läsa online recensioner innan ett köp. Denna studie fokuserar på faktorerna trovärdighet, kvalitet och kvantitet. Online recensioner kan även finnas på olika plattformar men denna studie har avgränsats detta till e-handelsplattformar, där företag säljer sina produkter eller tjänster. Den granskade forskningen från olika länder visar på att eWOM påverkar deras konsumenter, men det upptäcks en avsaknad av den svenska befolkningen. Detta leder till att syftet med denna studie är att undersöka om upplevd trovärdighets, kvalitets och kvantitets faktorer inom eWOM har en påverkan på svenska konsumenters köpintention på e-handelsplattformar. eWOMs direkta påverkan på köpintentionen med hjälp av den valda inriktningen utgör det teoretiska ramverk som denna studie grundar sig i. För att kunna svara på syftet så genomförs studien genom en kvantitativ forskningsmetod för att försöka generalisera om de svenska konsumenterna påverkas av eWOM. Datainsamlingen utförs genom en digital enkät som publicerades på två Facebook grupper med en inriktning på möbler och heminredning. Enkäten utformades efter påståenden där respondenterna skulle ta ställning och 102 svar kom in. Resultatet av datainsamlingen visar på att de svenska konsumenterna påverkas av eWOM i form av online recensioners trovärdighet, kvalitet och kvantitet. Resultatet visar även på att kvalitet anses vara den faktor som har störst påverkan på konsumentens köpintention. Vilket visar att de hypoteser som ställs i studien accepteras. De tre faktorerna som studien fokuserar på benämns som trovärdighet, kvalitet och kvantitet även om studien fokuserar på den upplevda aspekten av informationen som presenteras i online recensionerna. Detta för att göra studien lättare att läsa. Språket på denna uppsats är svenska. / eWOM is an important communication method on the internet today where consumers can share their opinions, experiences and information regarding the company or its products through online reviews, which are then easily accessible for others to read. It has been shown through the examined research that eWOM has a significant role in how consumers' purchase intentions are affected. There are various factors within eWOM that may be the reason why consumers today choose to read online reviews before making a purchase. This study will focus on the factors of credibility, quality, and quantity. Online reviews can also be found on various platforms, but this study will limit this to e-commerce platforms, where companies sell their products or services. The research examined from different countries shows that eWOM affects their consumers, but a lack of the Swedish population is detected. This leads to the purpose of this study being to investigate whether perceived credibility, quality, and quantity factors within eWOM have an impact on Swedish consumers' purchase intention on e-commerce platforms. eWOM’s direct impact on the purchase intention with the help of the chosen focus constitutes the theoretical framework on which this study will be based. To answer the purpose, the study is conducted through a quantitative research method to try to generalize whether Swedish consumers are affected by eWOM. The data collection is carried out through a digital survey that was published on two Facebook groups with a focus on furniture and home furnishings. The questionnaire was designed according to statements where the respondents would take a stand and 102 responses were received. The results of the data collection show that Swedish consumers are affected by eWOM in the form of online reviews' credibility, quality, and quantity. The results also show that quality is considered to be the factor that has the greatest impact on the consumer's purchase intention. Which shows that the hypotheses put forward in the study are accepted. The three factors that the study focuses on will be referred to as credibility, quality, and quantity, even if the study focuses on the perceived aspect of information presented in the online review. This is to make the study easier to read. The language of this essay is Swedish.

Due to the dramatical change in society coming from digitization, marketing changed from a traditional approach to a digital scene. A phenomenon that appeared as a result of this is marketing through influencers, also seen as opinion leaders in online communities. As a growing industry where both companies and influencers could earn large sums on campaigns influencers risk being exploited. New aspirants on becoming influencers with fewer followers are appearing as an alternative to the rather expensive more established influencers. This category, nanoinfluencers, appeared as a potential marketing channel for companies seeking a cost efficient alternative to influencers. Despite this, businesses choosing this way of marketing are choosing a rather new, unexplored path with no previous research made on how this might affect their Brand Equity. Thus, the aim of this study is to, from a business perspective, identify which effects collaborations with nanoinfluencers have on companies/businesses Brand Equity. Through a qualitative cross sectional study, based on a deductive approach, four semi structured interviews were conducted with marketeers from companies using Influencer Marketing as part of their marketing strategy. The results were compared using a theoretical frame of reference based on communication theories, Brand Equity and trust theories. Results indicated that using marketing through nanoinfluencers could lead to several benefits in terms of trustworthiness and engagement for companies (seeking alternatives to larger influencers). However, the results also showed that collaborations with nanoinfluencers are more difficult to control because it does not contain any monetary compensation or precise instructions as to the content creation. However, the companies in the study opine that their strong brand awareness protected their brand from this potential negative impact. / I och med digitaliseringen har samhället skådat en drastisk utveckling vilket inneburit att marknadsföringen har gått från en traditionell form till digital. Som ett resultat av digitaliseringen har marknadsföring genom influencers, även kallade opinionsledare online, blivit allt vanligare. Industrin växer lavinartat och både företag och influencers kan tjäna stora pengar på kampanjer online men med risk att överexploatera sina varumärken. Följaktligen har en ny aspirerande kategori influencers med färre antal följare vuxit fram som ett potentiellt kostnadseffektivt alternativ till de kostsamma, etablerade influencers på sociala medier. Denna kategori influencers är så kallade nanoinfluencers. Då det inte finns tidigare forskning som studerat huruvida denna form av samarbeten påverkar företags Brand Equity kan detta vara ett riskfyllt sätt att marknadsföra sig via. Därför är syftet med denna studie att, från ett företagsperspektiv, kartlägga vilka effekter samarbeten med nanoinfluencers får på företags Brand Equity. Genom en kvalitativ tvärsnittsstudie baserad på en deduktiv forskningsansats har fyra semi-strukturerade intervjuer genomförts med marknadsförare från företag som tillämpar influencers i sin marknadsföringsstrategi. Empirin jämfördes genom att utgå från en teoretisk referensram bestående av kommunikationsteori, Brand Equity och förtroendeteori. Resultatet indikerade att marknadsföring via nanoinfluencers kan leda till flera fördelar i form av ökad trovärdighet och ökat engagemang. Vidare visade resultaten dock att samarbeten med nanoinfluencers är svårare att kontrollera eftersom de ofta inte erhåller någon ekonomisk ersättning och heller inte får specifika instruktioner i sitt innehållsskapande. Slutligen påvisar studiens resultat att en stark varumärkeskännedom kan förebygga en eventuell negativ effekt på företags Brand Equity.

Syftet med studien var att studera hur män och kvinnor i 25-30 årsåldern reagerar på olika brottsanklagelser som sker på sociala medier. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem individer. Resultatet visade att respondenterna utan egen erfarenhet av att skriva ut misstänkta gärningspersoners namn var negativa till detta, samtidigt som respondenten som har skrivit ut brottsanklagelser ansåg att det var godtagbart. Resultaten visade även att brottstypen hade en viss påverkan gällande åsikterna, när det gällde brott som uppfattades som mindre var det oacceptabelt att publicera namnet, medan det noterades en större acceptans för grövre brott som exempelvis sexualbrott. Slutligen visade respondenternas svaratt trovärdigheten varierade beroende på vem det är som publicerat inlägget och hur den har uttryckt sig. Alla resultat tolkades i förhållande till stämplingsteorin och radikalfeministisk teori för att få en djupare förståelse för eventuella likheter och skillnader i respondenternas svar. / The purpose of this study was to examine how men and women aged 25-30 respond to various criminal accusations in social media. To investigate this, semi-structured interviews was conducted with five individuals. The results shows that the participants without own experience of posting accusations online were negative to post names of suspected perpetrators, while the participant with own experience considered it acceptable. Furthermore, it showed that the type of offense had some influence on the opinions. When it came to crimes considered as minor, it was unacceptable to publish the name, while greater acceptance was noted for more serious crimes such as sexual crimes. Finally, the participants based the credibility of a post on who published it and how they expressed themselves. All results were interpreted in relation to labeling theory and radical feminist theory to get a greater understanding of any similarities and differences in the participants answers.

Problemformulering och syfte: En forskare tror att virtuella influencers har en ljus framtid, vilket kan innebära att mänskliga influencers roll påverkas. Dessutom säger forskning att det finns en problematik i fenomenets trovärdighet, faktumet att overkliga aktörer inte uppfattas trovärdiga ser vi kan utgöra ett problem för användandet av virtuella influencers. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur virtuella influencers agerar på Instagram, hur specialister inom influencer marketing ser på detta fenomen och hur kunskap, nätverk och parasociala relationer påverkar trovärdigheten hos en influencer. Metod och material: I den här studien har två metoder använts. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på två virtuella influencers Instagramkonton; lilmiquela och bermudaisbae. Resultatet från innehållsanalysen har använts för att vidare undersöka studiens frågeställningar genom fyra intervjuer. Huvudresultat: Studiens resultat visar att (1) virtuella influencers beter sig som verkliga människor på Instagram, (2) trovärdigheten kan vara en utmaning hos virtuella influencers, beroende på hur ärlig kommunikationen är runt de overkliga och verkliga faktorerna och (3) specialister inom branschen har en nyfiken inställning till virtuella influencers och kan tänka sig att arbeta tillsammans med virtuella influencers.

Det finns över 200 miljoner aktiva hemsidor till drygt 5 miljarder användare. I takt med attinternet har växt och utvecklingen gått kraftigt framåt har användare blivit mer kräsna överinnehållet på en hemsida.Varje gång en användare besöker en hemsida gör användaren ensnabb utvärdering av hemsidan för att avgöra om denne vill stanna på sidan eller lämna denpå en gång.Målet med denna studie är att titta närmare på hur webbdesign påverkar användarens val attstanna kvar på en hemsida eller inte. Studien inriktar sig på hur valet av typsnitt, bild och färgpåverkar användarens vilja att stanna kvar på hemsidan utifrån trovärdighet ochanvändbarhet.För att besvara forskningsfrågorna så skickades en enkät ut där deltagarna fick besvara denuppleva trovärdigheten och användbarheten utifrån tre designaspekter, typsnitt, bild och färgsamt se hur detta påverkar deltagarnas vilja att stanna kvar på hemsidan.Resultatet visar att alla tre designprinciper påverkade användarens vilja att stanna kvar påhemsidan. De designelementen som undersöktes påverkade användarens vilja att stanna kvarpå hemsidan i följande ordning från minst till störst påverkan: typsnitt, färg, bild.Sammanfattningsvis visar studien på att en användares benägenhet att stanna kvar på enhemsida kan öka om designen är tillfredsställande och genomtänkt. / There are over 200 million active websites for just over 5 billion users. As the internet hasgrown and technological development has progressed greatly, users have become more pickyabout the content of a website. Each time a user visits a website, the user makes a quickevaluation of the website to decide if they want to stay on the page or leave it at once.The aim of this study is to take a closer look at how web design affects the user's choice tostay on a website or not. The study focuses on how the choice of font, image and color affectsthe user's desire to stay on the website based on trustworthiness and usability.To answer the research questions, a survey was sent out where the participants had to answerthe perceived trustworthiness and usability based on three design aspects, font, image andcolor and see how this affects the participants' willingness to stay on the website.The results show that all three design principles influenced the user's willingness to stay onthe website. The design elements that were examined influenced the user's willingness to stayon the website in the following order from least to greatest impact: font, color, image.In summary, the study shows that a user's tendency to stay on a website can increase if thedesign is satisfactory and well thought out.

Begreppet trovärdighet är framträdande och återkommande i Sveriges säkerhetsstrategiska styrdokument, samt i teori och praktik inom försvars- och avskräckningsstrategier. Paradoxalt nog, relativt förekomst och betydelse, är trovärdighet ett outforskat begrepp där ingen tidigare forskning placerar trovärdighet i fokus. Då småstater samtidigt har särskilda utmaningar att skapa trovärdiga strategier i relation till närliggande stormakter finns det teoretisk och praktisk nytta med att operationalisera och kontextualisera begreppet trovärdighet. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för begreppet trovärdighet, undersöka hur trovärdigheten i Sveriges försvars- och avskräckningsstrategier har förändrats över tid och undersöka Sveriges förutsättningar till trovärdighet i försvars- och avskräckningsstrategier. Studien visar att begreppet trovärdighet kan operationaliseras för att göras koncist, konkret och mätbart, där en framgångsfaktor är att betrakta begreppet trovärdighet som en produkt. Därtill visar studien att trovärdighet i Sveriges försvars- och avskräckningsstrategier har eftersträvats med olika fokus och syften, vilket inneburit tyngdpunktsförskjutningar. Förutsättningarna till att skapa trovärdighet ökar ju färre motsägelsefullheter som framträder och motsägelsefullheter innebär en ökad risk för trovärdighetsgap. Trovärdighetsgap kan exempelvis framträda vid politiska viljeändringar och i de fördröjningseffekter som uppstår.

The aim of this study is to systematically analyze the theoretical concept of ‘credibility’ in the context of conventional deterrence by using John Gerrings theoretical framework ‘Conceptual Goodness’ for understanding concept formation. It is a qualitative study based on four selected scientific articles about conventional deterrence. By exploring and categorizing the usage of the concept of ‘credibility’ the theoretical understanding of the concept is problematized and analyzed by using six different criteria described by Gerring. By increasing the theoretical understanding of how the term is used in the relation to conventional deterrence the concept analysis contributes to clarify the extent of what the concept entails and the limits of how it can be used in the military doctrines of the Swedish armed forces. The results show that the concept of credibility is a complex but useful concept to describe the interactive process how military deterrence is achieved. The analysis also highlights the potential limitations of using a concept as comprehensive as ‘credibility’.

Digital media productions today, specifically commercials, are often designed to address and appeal to its audience in numerous ways, one important aspect being credibility. This study aims to locate the most essential parts of how to create credible moving image productions and how to establish trust amongst its viewers. Previous research shows that areas such as storytelling, representation and technology are important to create reliability in a media production. Three qualitative semi structured interviews, along with two focus groups consisting of five respondents each, were carried out to gather the data needed. The data was coded, concluded, analyzed and discussed to find the most vital elements in establishing trust. Six main topics were found and narrowed down to three areas which were concluded to create credibility. The six topics are honesty, message, recognition, audio and depiction, continuity and characters. These are summarized as narrative, representation and technical aspects. When these areas are considered and acted upon, credibility and trust amongst viewers can be successfully created.

The study “How does H&M Group communicate sustainability in a non-sustainable industry?” examines how the fashion companies H&M, Arket, COS, & Other Stories and Monki, who are part of the H&M Group, communicates Corporate Social Responsibility (CSR) at their websites and how trustworthy their communication is. CSR is about how companies take a greater social responsibility than what the law requires to contribute to a better world. The issue of sustainability is an important question in today’s society and the negative impact on people and planet of the fashion industry makes the topic relevant of its time.  The study is based on the theories CSR, that includes Triple Bottom Line which describes CSR from three dimensions, and A Framework of CSR communication which describes several factors that companies should assume when communicating about CSR. The concept of trustworthiness is also included in the theoretical framework of the study. Based on the method multimodal critical discourse analysis (MCDA) an analysis scheme has been designed. By using the analytical tools lexical choices, word connotations, iconography, attributes and modality in language the companies have been analyzed in an equivalent way.   The analysis resulted in three discursive themes that could be identified in the CSR-communication of the companies in H&M Group. The discursive themes were – “engage consumers to act”, “the environmental dimension in focus”, and “the future fashion industry as circular and somewhat encouraging”. The analysis also showed that the trustworthiness of the communication varies between the companies and that they create trustworthiness in different ways despite being part of the same group. The companies create trustworthiness through transparency, emotions and concrete examples.